Förslag till riksdagsbeslut
Den svenska skolan står i dag inför stora och svåra utmaningar. Skolresultaten i Sverige har sjunkit kraftig bland OECD-länder vid jämförelser, och vi har haft ett stort inflöde av asylsökande där många väntas börja i den svenska skolan. I en tid när utmaningarna är kanske större än någonsin förut måste vi utnyttja den resurs som fritidshemmen och lärare med inriktning mot fritidshem kan bidra med. Främst skall denna lärarkategori arbeta med att utveckla barns sociala förmågor och ge dem en meningsfull fritid. I dag måste dock kraven ställas högre och fritidshemmen med personal måste hjälpa till med skolarbetet.
1) Fritidshemmen spelar i dag en stor roll för elevernas sociala utveckling och utvecklande av värdefulla fritidsaktiviteter. Den skall också göra detta i framtiden självklart. Dessutom spelar fritidshemmen ofta stor roll för barn som har det svårt på olika sätt. Detta är viktiga uppgifter i dagens skola – uppgifter som självklart inte går att mäta. Vi tror dock att rollen som lärare med inriktning mot fritidshem går att utveckla betydligt mer och dessutom att dessa kan erbjuda betydligt mer hjälp åt att få eleverna att nå läroplanens mål. Detta om vi utnyttjar personalen på fritidshemmen på ett smart och effektivt sätt.
Utbildningen för lärare med inriktning mot fritidshem bör innehålla moment där dessa förvärvar kunskaper i att arbeta i jourklasser där barn med tillfälliga svårigheter vistas temporärt. Det handlar då om speciell ledarskapsutbildning. Extra eller specialundervisning för barn som hamnat efter är också en arbetsuppgift för denna lärarkategori. Dock ej för barn i behov av specialpedagoger. Likaså bör utbildningen innehålla kunskaper för att vägleda särbegåvade barn vidare i sin ofta snabba takt mot ökade kunskaper. Det skall också vara en naturlig uppgift att äga huvudansvaret för skolans antimobbningsarbete, och lärarna skall vara utbildade för detta. Vi är övertygade om att dessa åtgärder kommer höja statusen och attraktiviteten för arbete på fritidshem.
2) Gruppstorlekarna har ökat på landets fritidshem från 90-talet till idag, från ungefär 18 barn per grupp till över det dubbla i dag. Samtidigt har personalen inte ökats per grupp vilket gör att personaltätheten halverats under perioden. Det är en mycket omfattande nedrustning av verksamheten på landets fritidshem som skett de två senaste decennierna. Skolinspektionen har konstaterat att lugn och ro nu blivit en bristvara på många fritidshem. I den situation som svensk skola nu befinner sig i vill vi att fritidshemmen utökar sitt ansvar för eleverna, men det blir en omöjlig uppgift om inte resurserna utökas. När vi ökar personaltätheten på landets fritidshem är det också rimligt att ge denna verksamhet vissa undervisningskompensatoriska uppgifter för de elever som av någon orsak halkar efter i skolarbetet. Det kan röra sig om hjälp med läxläsning, arbete i jourklasser, extra stöd till särbegåvade barn eller annat.
3) Fritidspedagoger inom grundskolan samt förskollärare inom förskolan löper en avsevärd förhöjd risk att smittas av vanliga infektionssjukdomar på sin arbetsplats än de flesta övriga yrkesgrupper. Detta beror självklart på den stora kontaktyta med unga elever som dessa yrkesgrupper utsätter sig för dagligen. I de allra flesta fall så har lärare som får en vanlig förkylning smittats på sin arbetsplats. Att då kräva av lärarkåren att dessa själva skall betala karensdagen för en sjukskrivning de högst sannolikt erhållit genom sitt arbete är varken rimligt eller rättvist, inte heller tjänar det till att höja lärarkårens status och attraktivitet.
Att slopa karensdagen för lärarkåren är en högst betydelsefull åtgärd för lärare med en lön som historiskt släpat efter. Det är också en åtgärd för att förbättra situationen för lärarna som staten har ett direkt beslutsmandat över. Tillika är detta en rättvis reform som tjänar till att höja läraryrkets attraktivitet.
4) Frågan om läxhjälp har varit aktuell i samhällsdebatten de senaste åren och en del förslag har förts fram. Dock har inte det allra naturligaste förslaget där vi utnyttjar tillgängliga resurser på bästa sätt uppmärksammats.
Vi föreslår att fritidsverksamheten obligatoriskt skall ge möjlighet att erbjuda läxhjälp till de elever som så önskar denna hjälp. En av tankarna bakom fritidsverksamheten är att komplettera hemmet och föräldrarna. Att även komplettera hemmet när det gäller läxhjälp ter sig både naturligt och effektivt. Självklart kommer fritidsverksamheten att behöva personalförstärkningar efter denna reform. Det blir ändå betydligt billigare än att anställa extra lärare för att skolan skall erbjuda läxhjälp.
Vi vill därför ge grundskolans lägre årskurser möjlighet att få läxhjälp under fritidsverksamheten och att personalen förstärks så att inte övrig verksamhet blir lidande.
|
Stefan Jakobsson (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Carina Herrstedt (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
Christina Östberg (SD) |