Förslag till riksdagsbeslut
1) All undervisning och planerad verksamhet skall vara evidensbaserad eller åtminstone inte strida mot tillgänglig evidens och beprövad erfarenhet. Det innebär däremot att vi inte vill att förskolan bedriver genuspedagogik eller liknande verksamhet. Det innebär självklart inte att vi skall tvinga in barn i könsstereotyper. Det innebär däremot att vi låter barn utvecklas i den riktning som faller dem naturligt. Inte heller skall politiska trender eller aktuella flugor få genomslag i förskolepedagogiken. Partipolitik skall utövas i de demokratiska arenor vi har för detta, vilket inte är landets utbildningsanstalter.
2) I stället för att erbjuda modersmålsundervisning för barn med utländsk härkomst skall de resurserna satsas på extra träning i svenska språket. Det är ju svenska språket barnen skall lära sig för att fungera i samhället och kunna skaffa sig ett arbete i vuxen ålder.
3) Självklart skall den fria leken dominera verksamheten inom förskolan. I den fria leken tränar sig barnen på social kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Dessutom måste ju barnen känna att tiden i förskolan är rolig och stimulerande. Dessutom skall förskolan vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulering. Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad skolstart. Även andra mycket viktiga skolförberedande inslag som att sitta still, bygga med olika material enklare räkneövningar etcetera skall vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.
4) En mycket viktig del i en fungerande förskola är att antalet barn per grupp inte överstiger vad som är möjligt att garantera med en god omsorg. Under 2013 tog Skolverket bort sin rekommendation om maximalt 15 barn per förskolegrupp. Detta anser vi vara oansvarigt då barngrupperna redan då ökade i storlek. När rekommendationen togs bort blev det på ett helt annat sätt legitimt för förskolor att öka gruppernas storlekar. Vi vill erbjuda en förskola med god kvalité och en arbetsmiljö för personalen som är både stimulerande och trivsam. Detta är viktigt inte minst när det gäller att få förskolläraryrket attraktivt. Vi vill därför införa en nationell rekommendation om maximalt 15 barn per barngrupp.
5) Matkvaliteten är oerhört viktig för både vuxna såväl som för förskolebarn. God matkvalitet påverkar vårt mående och vår prestation genom hela livet. Matkvaliteten påverkar dessutom utvecklingen av barns hälsa och fysiska mognad. Inte minst viktigt är att vårt val av mat påverkar miljön och vårt öppna landskap. För att få bästa möjliga matkvalitet vill vi att stimulansbidraget satsas på att bygga om mottagningskök till tillagningskök, där maten tillagas på plats. Helst skall inga halvfabrikat användas i köken, utan närodlade råvaror skall tillagas på plats. På så sätt får vi en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa.
6) Vi vill utöka möjligheterna till heltidsanställning för förskolepersonalen. Att kunna arbeta heltid om man så vill är en viktig fråga främst för kvinnor och en jämlikhetsfråga. Genom att ge utökade möjligheter till heltid för förskolepersonal ökar vi antalet arbetstimmar och personaltätheten inom förskolan och samtidigt erbjuder vi de som vill arbeta heltid en sådan tjänst. Detta anser vi kommer att stärka attraktiviteten för förskolläraryrket.
7) Redan idag står det inskrivet i skollagen att huvudmännen som bedriver pedagogisk verksamhet på en förskola ska vara utbildade förskolelärare. Trots detta förekommer det att förskolor helt saknar utbildad personal. Detta är inte acceptabelt. Sverigedemokraterna vill ålägga Skolverket och SKL att utforma nationella riktlinjer med krav på kommunerna att vidta sanktioner mot de förskolor som inte följer skollagens bestämmelser gällande kompetens.
8) Alla med barn i förskoleåldern känner säkert igen en vardag som med jämna mellanrum är kantad av förkylningar och influensor. Förskolan, där många barn finns samlade på liten yta, är en känd riskzon för smittspridning. Då problematiken redan är känd, är det vår förhoppning att dämpa smittspridningen genom att för anställda inom förskolan slopa den karensdag som sedvanlig sjukfrånvaro är förknippad med. Precis som det är en självklarhet att förskolan inte accepterar att man låter sjuka barn delta i verksamheten är det för oss självklart att barn inte ska behöva befinna sig på en förskola med sjuka pedagoger. Sverigedemokraterna föreslår att karensdagen för personal inom den svenska förskolan tas bort.
9) Efterfrågan på barnomsorg under obekväma tider har ökat i Sverige. Totalt sett arbetar cirka 800 000 personer i Sverige mer än hälften av sin arbetstid utanför sedvanlig kontorstid. Trots att efterfrågan ökar och trots att så många arbetar utanför kontorstid finns nattöppen förskola bara i varannan kommun. Detta vill vi ändra på. Barn ska erbjudas kvalitativ tillgång till omsorg under dygnets alla timmar i de fall rimligt behov finns på orten. Staten bör skjuta till ett öronmärkt anslag för barnomsorg vid obekväm arbetstid, samt införa en lagstiftning som ålägger samtliga kommuner att tillhandahålla nattöppen förskola om rimlig efterfrågan finns.
10) Föräldrakooperativ innebär att föräldrarna går samman och bildar en ekonomisk förening. Föräldrarna får på detta vis ett större ansvar över driften jämfört med exempelvis kommunala eller bolagsägda förskolor. Idag finns det knappt 900 föräldrakooperativ som tillsammans har hand om cirka 21 000 barn. En stor skillnad mellan att driva en förskola som föräldrakooperativ jämfört med aktiebolag är naturligtvis att det är föräldrarna själva som äger det och därför är mer måna om att återinvestera eventuellt överskott.
Arbetsgivarföreningen för kooperativa och idéburna företag och organisationer (KLO) ger en övervägande positiv bild kring förekomsten av föräldrakooperativ. Ändå finns idag liknande platsbrister som inom den reguljära förskolan. En rimlig förklaring till att det inte finns fler föräldrakooperativ är att driften av dessa innebär mer arbete för föräldrarna. Mot bakgrund av KLO:s inställning föreslår Sverigedemokraterna att regeringen startar en utredning som klarlägger på vilket sätt fler föräldrakooperativ kan bildas och drivas.
11) Valfrihet är, som tidigare har påpekats, viktigt när man ska finna det bästa omsorgsalternativet för varje barn. Medan vissa på ett smidigt sätt kan inskolas i förskolan, kan mindre barngrupper hos exempelvis dagmamman vara lämpligare för andra. I vissa fall kan barnets behov av närhet och trygghet sträcka sig ännu djupare varpå anhöriga kan vara ett lämpligt alternativ.
För att uppmärksamma dessa och uppmuntra detta som alternativ vill vi utreda och möjliggöra för exempelvis mor- och farföräldrar att genom en särskild prövning och mot ersättning ansvara för barnomsorg, enligt ett liknande system som dagbarnvårdare men utan krav på ett minimiantal av barn.
Vi vill också utreda möjligheten att låta detta vara ett omsorgsalternativ som kan nyttjas före ett års ålder, i de fall föräldrarna av någon anledning inte kan ta ut föräldraledighet, exempelvis om de båda är egenföretagare och måste registrera visst arbete. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att låta anhöriga mot ersättning stå för viss barnomsorg.
12) Ett alternativ till förskolor är dagbarnvårdare. Dessa kan vara anställda av kommunen och har ofta fast anställning med månadslön. Andra dagbarnvårdare driver verksamheten som egenföretagare eller ingår i ett större företag med flera medarbetare. Trots att denna yrkesgrupp är ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan, är det en grupp som inte alls uppmärksammas i samma utsträckning som förskolan. Skolverket har gjort en kunskapsöversikt kring detta omsorgsval som de själva benämner som ”den osynliga barnomsorgen”. En problematik med denna verksamhet är det professionella dilemmat då verksamheten oftast drivs i vårdarens egna hem samt frågeställningar om huruvida verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk.
Vad Sverigedemokraterna dock vill betona är en mer principiell inställning. Oavsett ovanstående frågeställningar måste utgångspunkten vara barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis två års ålder möta omvärlden genom en större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför anser vi att detta alternativ är viktigt för att upprätthålla valfrihet för varje unikt barn.
Sverigedemokraterna avser att skjuta till ökade medel till Skolverket för att utreda anledningarna till den minskade efterfrågan på dagbarnvårdare. I det fall det beror på bristande kännedom om alternativet vill vi också öka Skolverkets möjligheter att aktivt arbeta med informationskampanjer kring möjligheten att välja respektive arbeta som dagbarnvårdare. Vi vill även inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på att dagbarnvårdare ska erbjudas likvärdiga möjligheter och förutsättningar i alla Sveriges kommuner.
|
Robert Stenkvist (SD) |
|
|
Stefan Jakobsson (SD) |
Carina Herrstedt (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
Christina Östberg (SD) |