Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på återvinning av glykol och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige finns idag inget krav på återvinning av det brett använda miljögiftet glykol – vilket får betecknas som mycket anmärkningsvärt då det nu i Sverige och Jönköping finns en världsunik metod och anläggning för både återvinning och rening av använd glykol.
Genom olika tester och metoder för rening identifierades 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Använd glykol återställs till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs. På detta sätt sparar man jordens resurser då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Dessutom är glykol en bristvara då efterfrågan alltid är större än tillgången. Denna unika metod i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemensamma miljö. Istället för förbränning/destruktion renas den omhändertagna glykolen och återför den till marknaden som en ny glykol. Det betyder att glykolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparas vår jord och man hjälper företag att uppfylla sina miljölöften.
Glykol används i en mängd olika branscher och det finns en uppsjö av användningsområden. En av dessa är flygplatser och man kan här konstatera att de statliga flygplatserna, i Swedavias regi, tillhör strykklassen vad gäller rening och återvinning av glykol. Icke-statliga flygplatser såsom exempelvis Jönköping Airport föregår här med gott exempel till skillnad från de statliga.
Glykolhantering idag, utan ovanståendes medverkan, ser ut enligt följande: då använd glykol är ett riskavfall omhändertas glykolen av återvinningsföretagen. Dessa transporterar den omhändertagna glykolen till värmeverk där glykolen bränns upp och blir energi samtidigt som atmosfären förorenas. Detta är dessutom inte speciellt effektivt eller en god idé då energivärdet är lågt och därmed närmast kan liknas vid destruktion.
2011 infördes EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet.
Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Ovan nämnda metod är både miljömässig och ekonomisk och tar glykolhanteringen från nivå 4 till nivå 2 i avfallshierarkin.
|
Mats Green (M) |
|