Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över lagstiftningen i syfte att införa avdragsrätt för hälsofrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
En god hälsoutveckling hos befolkningen är viktig för individen men även betydelsefull för samhällsekonomin. Minskad sjukfrånvaro och högre pensionsålder ger ökade skatteintäkter. En ökad folkhälsa kan minska det framtida behovet av vård och omsorg, vilket har stor betydelse med tanke på den åldrande befolkningen. Vi kommer att leva längre men frågan är om det blir friska år eller år präglade av ohälsa.
Det finns sedan en lång tid tillbaka en möjlighet för arbetsgivare att bidra till sin personals hälsa genom att erbjuda friskvård. Förmån av fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla. En rad aktiviteter inräknas, dock inte alla aktiviteter såsom ridning och golf.
Denna möjlighet ges inte till alla i samhället och frågan är varför staten gör skillnad på anställda och personer som inte arbetar, till exempel studenter, arbetslösa och pensionärer. Oavsett om individen har en arbetsgivare som tar kostnaden för friskvården eller inte, finns positiva effekter av friskvård. Regelsystemen för företagare skapar också en hel del märkliga och omotiverade gränsdragningar. För den som driver företag i aktiebolagsform är det möjligt att göra avdrag för sjuk- och hälsovård, som t.ex. besök hos sjukgymnast, massage och gymkort. Driver man företaget som enskild firma eller handelsbolag så tillåts inte detta. Denna skillnad kan inte ha något motiv i vare sig hälsa eller skattekontroll. Därför borde även personer utan arbetsgivare, eller med arbetsgivare som inte erbjuder friskvård, få samma möjlighet att göra motsvarande skatteavdrag för privatfinansierad friskvård. Detta borde även specifikt uppmärksammas för äldre i samhället där insatser kan ge betydande hälsoeffekter. Skattesystemet premierar omsorg om växter, köksluckor, fönster och tillbyggnader men inte förebyggande åtgärder och friskvård för den egna hälsan.
Förutom ökat välbefinnande och minskat lidande för individen ger hälsovinster positiva effekter på samhällsekonomin. Genom att fler kan arbeta, och längre upp i åldrarna, stärks även arbetslinjen. Därutöver kommer vård- och omsorgsinsatser för den åldrande befolkningen kunna påverkas i positiv riktning.
Det är angeläget att utreda hur hälsofrämjande insatser kan uppmuntras genom ekonomiska incitamentsstrukturer som når fler grupper än idag. Det handlar dels om fysisk aktivitet, dels om andra insatser såsom förebyggande hälsokontroller, kostrådgivning, massage, stresshantering och behandlingar i rörelseapparaten.
Trots att vi vet att många sjukdomar orsakas eller förvärras av vår livsstil läggs relativt lite fokus på förebyggande hälsoarbete. Det är inte lätt att ändra en livsstil, även om vi är väl medvetna om konsekvenserna av den. Samhället bör uppmuntra och stimulera positiva förändringar och möjliggöra dessa insatser. Regeringen bör utreda avdragsrätten för friskvård i syfte att förbättra enskildas möjligheter att förebygga och förbättra sin egen folkhälsa. Det bör tillsättas en utredning för att se över lagstiftningen i syfte att införa en avdragsrätt för hälsofrämjande åtgärder.
|
Nina Lundström (L) |
|