Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra fritidspengen och tillkännager detta för regeringen.
Systemet med fritidspeng för barn i familjer med försörjningsstöd infördes av alliansregeringen den 1 juli 2014. Fritidspengen var avsedd för de barn som lever i hushåll med knappa ekonomiska resurser under en längre tid. Fritidspengen riktades till familjer som hade försörjningsstöd och som hade så under minst sex månader under senaste tolvmånadersperioden.
Sittande regering valde att avskaffa fritidspengen. Beslutet mötte kritik från flera håll, bland annat från Rädda Barnen. Enligt Rädda Barnen så gav fritidspengen barn förutsättningar att utvecklas socialt, både enskilt och i grupp. De menade också att avskaffandet drabbade de mest utsatta barnen.
Fritidspengen fyllde flera olika behov. Den skapade bättre förutsättningar för en god folkhälsa. Alla som följer debatten om barn och deras hälsa har tagit del av uppgifterna om att barnfetman blivit ett allt större problem. Att barn redan från tidig ålder rör på sig hjälper till att förebygga mot övervikt och andra hälsoproblem.
Fritidspengen gav också möjligheter för barn att träffa andra barn i sociala sammanhang. Integrationsaspekten ska inte underskattas, inte minst med tanke på dagens situation med många flyktingbarn, både i familj och ensamkommande.
Alla barn ska ha rätt att lära sig simma och ha en rik fritid, oavsett om det handlar om att få råd att gå med i den lokala fotbollsklubben, köpa den sportutrustningen som krävs eller gå med i den kommunala musikskolan. I den meningen är det en rättvisefråga med demokratiinslag.
Sammanfattningsvis finns många goda argument för att återinföra fritidspengen. Framför allt handlar det om det enskilda barnet som skulle få bättre möjligheter att delta i aktiviteter som sina kamrater. Men på sikt kommer utfallet även stat och samhälle till del. Därför bör regeringen se över möjligheterna att återinföra fritidspengen.
|
Helena Bouveng (M) |
|