Förslag till riksdagsbeslut
På äldre soptippar i Sverige finns metaller som bedöms vara mycket värdefulla och som skulle kunna påverka både Sveriges miljö och ekonomi positivt. Enligt en uppskattning av forskaren Joakim Krook vid Linköpings universitet kan bara metallerna – t.ex. aluminium, järn, titan och koppar – som beräknas finnas i soptipparna vara värda mellan 50 och 75 miljarder kronor.
Det är av yttersta vikt för liberaler att hushålla väl och miljövänligt med jordens resurser. Så långt som möjligt ska politik göra det förmånligt att återvinna material från gamla soptippar, s.k. deponiåtervinning.
Men idag sätter skatteregler käppar i hjulet för återvinning. Därför får metallerna ligga kvar. Hittills har deponiåtervinning främst skett i mindre skala. Såväl återvinningsbranschen som forskare pekar på skattereglerna som ett hinder för sund återvinning.
Deponiskatten innebär nämligen att resterna som blir över, och läggs tillbaka på hög, beläggs med skatt. Därför bedömer återvinningsbolag att det inte lönar sig att utvinna material ur gamla tippar.
Under senare år har reglerna för deponierna skärpts och flera typer av avfall, till exempel organiskt material, har blivit förbjudna att lägga på hög. Mängden sopor som går till deponi har därför minskat, vilket är en positiv utveckling.
Men de gamla deponierna finns kvar. De äldre deponierna utgör gamla miljösynder eftersom de i regel inte har tillräcklig tätning och lakvattenrening, vilket innebär att gifter riskerar att läcka ut till miljön. Naturvårdsverket har därför i en rapport konstaterat att betydande miljövinster kan göras om deponiåtervinning kombineras med sanering av de gamla tipparna. Det borde vara möjligt att hitta ett skattesystem som gynnar både deponiåtervinning och sanering.
Robert Hannah (L) |
Maria Weimer (L) |