Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja entreprenörskap redan i grundskolan och i större omfattning än i dag och tillkännager detta för regeringen.
”Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet.” Så står det i den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan. Men hur gör lärarna för att implementera entreprenörskap i varje ämne? För många lärare är detta något nytt, ett ogreppbart område som de aldrig undervisat i förut. Därför måste entreprenörskap bli ett naturligt inslag i skolan, redan från tidigare åldrar.
Vad som kännetecknar en skola som jobbar med entreprenöriellt lärande är att samverkan med samhället och näringslivet är starkt. Det handlar om studiebesök, praktik & prao, externa föreläsare från lokala näringslivet, projektorienterade arbetsformer och så vidare.
En hel del lärare förknippar enbart begreppet entreprenörskap med eget företagande och blir därmed skeptiska. Ska skolan marknadsanpassas mer? Vem är det som står bakom utbildningspaketet? Tjänar någon pengar på detta? För en del lärare uppstår det därmed problem att tillämpa entreprenörskap i skolan. Detta måste få ett slut.
Vad som egentligen inbegriper termen entreprenörskap i skolorna är upp till varje skola att bestämma. Därmed finns det inte ett krav att driva företag på skoltid. Det finns massor av exempel på projekt man kan väva in i entreprenörskapsämnena, som samhällsentreprenörskap, jämställdhetsprojekt, kultur och teknik. Att jobba med entreprenörskap är att identifiera problem och komma med lösningar.
Forskarna Carina Holmgren och Karin Berglund menar att vad som sker beror mer på enskilda lärares engagemang och förhållningssätt än på de strategier som tas fram för arbetet med entreprenörskap i skolan. Vi måste alltså göra entreprenörskap till en naturlig del i hela skolan.
Det handlar om att utveckla en attityd till entreprenörskap som eleverna kommer att ha nytta av i alla typer av arbeten och genom hela livet, oavsett om man startar företag, blir anställd eller jobbar ideellt. Genom att i tidig ålder knyta kontakter i näringslivet lär eleven sig vilken roll företagande har i samhället och rustar sig själv för det som komma skall.
Det är bevisat i flertalet rapporter från Handelshögskolan att de som jobbat med entreprenörskap i skolan och drivit ett s.k. UF-företag, är kortare tid i arbetslöshet och får en större inblick i hur samhället fungerar. Några fler faktorer från rapporterna är att före detta UF-företagare skapar fler arbetstillfällen och större skatteintäkter, driver fler lönsamma företag, har större omsättning och således fler anställda jämfört med de som inte drivit UF-företag.
Det finns med andra ord organisationer som erbjuder skolorna färdiga koncept hur man kan jobba med entreprenörskap, redan från grundskolan. Exempel på dessa är Ung Företagsamhet, Finn Upp och Open for business.
Med anledning av ovanstående är det min mening att regeringen bör verka för att entreprenörskap bör främjas redan från grundskolan och i större omfattning än idag.
|
Saila Quicklund (M) |
|