Förslag till riksdagsbeslut
Redan i motion 2011/12:MJ422 har förslag tidigare lagts fram om att ge vattenägare utökad rådighet över sina vattenområden, som behandlades i utskottsbetänkandet 2011/12:MJU15. Med hänvisning till redan befintliga möjligheter till stöd för fiskevård yrkade utskottet avslag på motion MJ422. Då det fortfarande inte hänt något i frågan och att det finns ett behov av att förbättra fiskevården och fiskåterväxten i havskusten och skärgårdsområden, genom att ge vattenägare rådighet att avgöra vilka arter som kan fiskas utan att hämma fiskåterväxten, så lämnas i denna motion 2016/17 fram en likalydande motivering som i motionen från 2011/12.
För många vattenägare längs vårt lands kuster och i skärgården ställer den nuvarande lagstiftningen till med problem med återväxten av fisk i dessa vatten. När fiskerätten fråntogs vattenägarna år 1985 till förmån för det fria handredskapsfisket uppstod en brist på ansvar som bäst kan garantera sådan fiskåterväxt här.
Visserligen är tillgången till ett fritt fiske med handredskap längs våra kuster en värdefull möjlighet för våra medborgare och besökare i vårt land. Men utan en naturlig koppling till de skyldigheter som alla gemensamma rättigheter bör medföra finns en uppenbar risk att ingen längre värnar ett ansvar för fiskåterväxten även i havskust- och skärgårdsområdet.
Före år 1985 var det naturligt för vattenägarna att se till att fiskevården upprätthölls genom att bland annat plantera ut fiskyngel för att säkra kontinuerlig fisktillgång. Detta ägaransvar för fiskevården faller tyvärr lika naturligt utanför intresset för andra fiskare som numera ofta utnyttjar den fria fiskerätten utan tanke på vem som ansvarar för återväxten av fisk.
Yrkande 1. En bättre lagligt reglerad koppling mellan befogenhet och ansvar mellan fiskerätt och fiskevård även vid våra kuster och i våra skärgårdsområden än den vi har i dag borde därför vara en välgärning för alla parter på lite längre sikt.
Längs våra havskust- och skärgårdsområden bör liksom för insjöar och andra vattendrag i inlandet fiskevårdsområden kunna bildas som ger vattenägarna så kallad rådighet över vattenområdet. Denna rådighet, som vattenägare har över andra vatten i inlandet, ger vattenägare rätt till ekonomisk kompensation för kostnader för fiskevården. Detta system har fungerat bra vid insjöar och andra vattendrag i inlandet men har gått förlorat i och med reformen med det fria fisket nära havskusterna och i skärgården där emellertid också vattenägare ofta vill ta ett sådant ansvar mot rimlig ersättning.
Yrkande 2. Det har emellertid rests tveksamheter inför att reglera havskust- och skärgårdsområden till förmån för större rådighet över vattnen och fisken här liksom vid vatten i inlandet. Motiven för denna tveksamhet har då oftast baserat sig på att det, åtminstone vid djupa havskuster, aldrig sker någon egentlig fiskevård av en vattenägare där eftersom fisken i dessa vatten migrerar väldigt fritt och inte på ett lika förutsebart sätt som i exempelvis grundare vikar i skärgården.
I både Östergötlands och Kalmar län finns gott om havs- och skärgårdsvatten som är grunda och där vattenägare som vill bilda fiskevårdsområden med rådighet över att vårda fiskåterväxten mot en rimlig ersättning för detta har visat intresse för en sådan förändring. Jag föreslår därför att regeringen ser över möjligheten att göra en översyn av fiskelagen enligt yrkande 1 i denna motion.
Detta bör kompletteras med att man låter Östergötlands och Kalmar läns kuster och skärgård utgöra prövningsområde för ett sådant kommande lagförslag, inför en eventuell kommande generell fiskelagsändring tillämplig för hela Sveriges havskuster och skärgårdar i denna riktning.
|
Finn Bengtsson (M) |
|