Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om offentlighet av personnummer och tillkännager detta för regeringen.
Förra året fick polisen in 185 000 anmälningar om bedrägeribrott, en ökning med 15 procent jämfört med året dessförinnan. Hälften av bedrägeribrotten börjar med en id-kapning, som från den 1 juli är ett brott. Enligt en undersökning som Sifo gjort fick 156 000 svenskar sina identiteter kapade under förra året. Identitetsintrång, eller id-kapning, kan handla om att någon använder ditt namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet. Bedragaren går sedan till ett utlämningsställe i närheten av din bostad, visar upp en id-handling – som kan vara falsk – och hämtar ut varan. Brottslingar kan handla varor, ta krediter, starta företag eller registrera bilar i det stulna personnumrets namn. Detta leder till stora problem för de drabbade och brotten är mycket svåra både att utreda och klara upp.
Offentlighetsprincipen i Sverige är en viktig utgångspunkt för vårt öppna och demokratiska samhälle. I dag har den fått en mycket negativ baksida, då brottslingar stjäl personuppgifter med hjälp av offentliga handlingar för att kunna använda dem i bedrägerier. Personnummer är inte skyddade, utan de finns i många olika offentliga register, som är lätta att komma åt till exempel genom nätet.
Ett sätt att försvåra id-kapning är att personnummer skyddas och inte längre är en offentlig handling.
I Danmark används personnummer som i Sverige av myndigheter, arbetsgivare och liknande, men är inte offentliga handlingar. Ett annat sätt att förhindra bedrägerier är att alla får rätt att spärra sitt personnummer. Idag är det möjligt bara för dem som redan har blivit utsatta för stöld av personnummer.
Det är angeläget att frågan om offentlighet av personnummer snarast ses över.
|
Suzanne Svensson (S) |
Peter Jeppsson (S) |