Förslag till riksdagsbeslut
Förlängningen och utökandet av elcertifikatssystemet som presenteras i den aktuella propositionen bygger på den energiöverenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna står inte bakom energiöverenskommelsen inklusive en förlängning och utökning av elcertifikatssystemet och avslår därför propositionen.
Uppvärmningen av jorden genom ökade koldioxidutsläpp är den största framtidsutmaningen för vår generation. Tack vare vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el har Sverige en säker, effektiv elproduktion med små utsläpp av växthusgaser till konkurrenskraftiga priser. Liberalerna vill värna Sveriges klimatsmarta energisystem. Därför kan vi inte stå bakom energiöverenskommelsens mål om 100 procent förnybar elproduktion. Vi ser förnybar energi som ett medel för att uppnå billig och miljövänlig elproduktion och inte som ett mål i sig. Målet bör i stället vara att värna om det näst intill 100 procent fossilfria elsystem som Sverige har.
Liberalerna välkomnar all form av utsläppsfri elproduktion men den ska byggas när den behövs och på marknadsmässiga grunder. En utbyggnad och förlängning av elcertifikatssystemet står i motsats till detta och innebär i stället att ny elproduktion ska stödjas trots att elmarknaden redan är så mättad att inga nya investeringar lönar sig. Mogen teknologi ska genom elcertifikatssystemet subventioneras i ytterligare nästan 30 år fram till 2045. Kostnaderna för dessa subventioner kommer i första hand att bäras av de elproducenter, framför allt vatten- och kärnkraftsägare, som inte får del av subventionerna. På sikt måste kostnaderna på ett eller annat sätt bäras av elkunderna. Samhällsekonomiskt är det betydligt billigare att bestraffa det som ska bort än att subventionera det som ska in.
Eftersom samtlig elproduktion i EU ingår i det gemensamma handelssystemet EU-ETS med en förutbestämd utsläppsbana så finns det heller ingen klimatnytta med ett utbyggt och förlängt elcertifikatssystem. Ökade subventioner till förnybar el leder tvärtom till att priset på utsläppsrätter sjunker och att lönsamheten för kolkraft ökar. Ökade subventioner i Sverige kan alltså få konsekvensen att omställningen bort från fossil elproduktion i övriga EU försvåras och försenas.
I propositionen föreslås en linjär upptrappning av 18 terawattimmar från 2022 till 2030. Vi noterar dock att Energimyndigheten presenterat en rad övertygande argument till att lägga utbyggnaden sent på 2020-talet. Dessvärre bortser regeringen och övriga partier från detta och vill snabba på utbyggnaden. Det är dock mycket problematiskt eftersom vi redan i dag har ett elöverskott samtidigt som det saknas tillräckligt med nätkapacitet för att hantera utbyggnaden. För att Sverige ska kunna exportera el måste nätkapaciteten byggas ut samtidigt som grannländer också vill importera svensk el. Att i detta läge öka subventionerna för mer elproduktion, som dessutom ofta är instabil, leder till elöverskott som vi inte kan bli av med, vilket leder till stora samhällsekonomiska kostnader och utebliven miljönytta. Energimyndigheten visar också att en linjär kvotkurva blir dyrare för konsumenterna.
Vi noterar också att torv fortsatt ska omfattas av elcertifikatssystemet. Även om torv i dag endast utgör en liten del av elcertifikatssystemet ifrågasätter vi detta. Internationellt klassas detta som en fossil energikälla, vilket enligt oss är mer rimligt.
Sammantaget är vi kritiska till förslaget om att förlänga och utöka elcertifikatssystemet. Vi ifrågasätter varför ny väderberoende elproduktion ska subventioneras in när vi har ett elöverskott och ett näst intill fossilfritt elsystem. De samhällsekonomiska kostnaderna är stora, och framför allt uteblir klimatnyttan.
|
Maria Weimer (L) |
|
|
Said Abdu (L) |
Christer Nylander (L) |
|
Tina Acketoft (L) |
Emma Carlsson Löfdahl (L) |