Motion till riksdagen
2016/17:3702
av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, L, KD)

med anledning av skr. 2016/17:138 Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återinföra redovisningen av sysselsättningseffekter i budgetpropositionen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att sätta utgiftstaken så att de återfår sin styrande effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

 

Motivering

Regeringen har sedan tillträdet 2014 valt att – till skillnad mot alliansregeringen - inte beräkna och analysera sysselsättningseffekter av den förda politiken. Alliansen har sedan dess påpekat de negativa konsekvenserna detta kan få för säkerheten i de offentligfinansiella beräkningarna och bedömningarna.

I Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017 påtalas för regeringen att ”en förbättrad analys av offentligfinansiella risker bör utgöra en central del av budgetpropositionen och i riktlinjekapitlet i vårpropositionen”. Därtill poängterar Riksrevisionen att hållbarheten i den offentligfinansiella budgeten till stor del påverkas av arbetsmarknadens funktionalitet och förmågan att integrera och sluta den tudelning som finns på svensk arbetsmarknad mellan utrikes- och inrikes födda.

Det är därmed anmärkningsvärt och oroväckande att regeringen vidhåller sitt beslut att inte vara transparenta med sysselsättningseffekterna av den förda politiken och de reformer regeringen genomför.

Regeringen bör, för att öka transparensen kring den förda ekonomiska politiken, återinföra redovisningen av sysselsättningseffekter. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Också när det gäller utgiftstaken finns skäl för regeringen att ta till sig av Riksrevisionens synpunkter när det gäller det högt satta budgettaket och de stora budgeteringsmarginalerna. Det leder till att utgiftstakens roll i det finanspolitiska ramverket försvagas. Riksrevisionen menar att regeringens stora marginaler till utgiftstaket kan indikera att regeringen tar höjd för stora, men icke aviserade, utgiftsökningar i framtiden. Därtill frångår regeringen principen om utgiftstaket som styråra i den offentliga budgeten då taken är satta med så stora marginaler att de i stort förlorar sin styrande effekt.

Vi anser därför att regeringen borde sätta utgiftstaken så att de återfår den styrande effekten. Regeringen borde också som regel förklara hur de avser att använda och/eller hantera eventuella stora marginaler till budgettaket.

 

 

Ulf Kristersson (M)

 

Emil Källström (C)

Mats Persson (L)

Jakob Forssmed (KD)

Maria Plass (M)

Jan Ericson (M)

Jörgen Andersson (M)