Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår propositionen.
I propositionen föreslås en ny lag om studiestartsstöd. Stödet syftar till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Stödet ska enbart bestå av bidrag.
Sverige har i dag ett generöst studiemedelssystem. Förutom att utbildningar inte kostar den enskilde något så kan studenter också få studiemedel för att kunna studera. Detta är en förutsättning för att alla som vill ska kunna studera.
Redan i dag finns möjlighet att studera med studiemedel i form av lån och bidrag. Det är alltför tveksamt huruvida studiestartsstöd kan främja en högre studiemotivation. Vi menar också att det av rättviseskäl vore fel att vissa ska kunna studera med bidrag medan deras studiekamrater tvingas ta lån för samma kurs.
Vi menar att Gymnasieutredningens intention att öka genomströmningen i gymnasieskolan i stället ska vara ledstjärnan. Målet är att varje elev ska få hjälp och stöd att klara grund- och gymnasieskolan när de går där. Det är snarare genom tidiga insatser, i både grundskola och gymnasieskola, som elever som håller på att halka efter kan hjälpas. Satsningarna bör ligga i det ordinarie skolsystemet för att så få som möjligt ska behöva återgå till grundutbildning när de nått vuxen ålder.
Kristdemokraterna har därför gjort stora satsningar på Speciallärarlyftet, som syftar till att fler lärare ska kunna vidareutbilda sig till speciallärare, för att bättre kunna hjälpa elever med svårigheter i något ämne. Vi menar att elever ska kunna få detta stöd även i gymnasieskolan. För att minska avhopp och byte av program på gymnasiet är satsningar på god tillgång till och kvalitet på studie- och yrkesvägledningen en viktig del för att unga människor ska hamna rätt i utbildningssystemet från början.
Dessutom har Kristdemokraterna föreslagit en höjning av medlen till fler platser i yrkesvuxenutbildningen. Yrkesvux är utbildningar på gymnasienivå för yrkesutbildning. För 2017 satsade Kristdemokraterna 387 miljoner kronor utöver regeringens anslag. Utredningen Välja yrke (SOU 2015:97) identifierar en rad branscher där det råder rekryteringssvårigheter till yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning. Det är t.ex. kockar, lastbilsmekaniker, medicinska sekreterare och installationselektriker. Yrkesvux kan man läsa med befintligt studiestöd.
Studiemotivation bör inte komma ur en monetär belöning utan komma från en akademisk ambition och en strävan att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta är något som även Svenskt Näringsliv påpekar i sitt remissvar. Man är kritisk till att generösa bidrag används som lockmedel till studier och menar att en viktig faktor för att klara av sina studier är att det finns en studiemotivation.
Erfarenheter av att använda en ersättning som motivation för studier har redan prövats i samband med sfi-studier. Erfarenheterna i samband med den bonusen var att elever med redan goda studieförutsättningar erhöll bonusarna. Med tillgång till avgiftsfria studier kan Sverige redan anses ha generösa studievillkor. Utifrån detta gjorde inte Kristdemokraterna den omfördelning av medel från utgiftsområde 14 till utgiftsområde 15 som regeringen gjorde i budgeten för 2017. Vi står kvar vid samma ställningstagande i dag, och som en följd av den budgetprioritering vi gjorde då yrkar vi i dag på avslag på propositionen.
|
Annika Eclund (KD) |
|
|
Emma Henriksson (KD) |
Roland Utbult (KD) |
|
Lars-Axel Nordell (KD) |
Magnus Oscarsson (KD) |