Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2016/17:158 Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd.
Regeringen syftar i proposition 2016/17:158 Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd till att öka rekryteringen till studier bland personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.
Förslaget går ut på att attrahera människor som tidigare varit en del av det reguljära studiesystemet att börja studera och på så vis bli attraktiva på arbetsmarknaden. För att kvalificera sig för stödet krävs att personen är mellan 25 och 56 år och i stort utbildningsbehov. Regeringen föreslår även att avskrivningsmöjligheterna inom studiemedelssystemet ska minskas. Detta ska ske genom att möjligheten till avskrivning av studielån som tas i samband med behörighetsgivande studier inom högskolan avskaffas.
Vi delar regeringens ambition att få fler människor i arbete; emellertid är inte studiestartsstöd rätt väg att gå, och det av flera anledningar: bl.a. för att Sverige redan i dag har ett generöst studiemedelssystem med avgiftsfria studier från grund- till högskola. Att ge en grupp, regeringen beräknar att det kan röra sig om 15 000 personer, särskilda förmåner gör att studenter i samma kurs får olika ersättningar. För en bättre matchning på arbetsmarknaden behöver det underlättas för fler att studera. Det handlar dels om de i behov av behörighetsgivande utbildning för karriärväxling och de som under sitt yrkesliv vill vidareutbilda sig, dels om de som i dag behöver längre tid på sig att avsluta sina studier, exempelvis halvtidsjukskrivna eller de som gått i särskola. Det handlar också om äldre som i dag inte ges möjlighet till studiemedel trots att vi behöver jobba allt längre för att säkra välfärden.
Problemet med studiestartsstöd, vilket Svenskt Näringsliv påpekar i sitt remissvar, handlar även om att det varit svårt att påvisa effekter av tidigare erfarenheter med liknande stöd. Bland annat visar Riksrevisionens uppföljning och granskning av det s.k rekryteringsbidraget (RiR 2005:25) att bidraget beviljades till sökande som ändå skulle ha studerat om de hade varit hänvisade till det vanliga studiemedelssystemet. Granskningen fann dessutom inget stöd för att bidraget per automatik leder till vidare studier.
Vidare finns det en risk att studiemedelsstödet lockar till studier av fel anledning. En betydande faktor för att framgångsrikt klara av sina studier är att det finns studiemotivation hos den studerande. Drivkraften får inte vara ersättningen. Incitamentet ska i stället vara studier som leder till jobb. Utbildning ska ses som den investering det är, inte vara en konsumtionsvara. Utbildning behöver därför kopplas närmare arbetsmarknaden och studie- och yrkesvägledningen stärkas för mer informerade studieval. Det behöver även till fler jobb som inte kräver lång utbildning.
Centerpartiet tror i stället för studiestartsstöd på ett mer flexibelt studiemedelssystem. Sverige behöver fler arbetade timmar för att vår gemensamma välfärd ska hålla ihop. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar samtidigt som utbildning ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknaden.
För ökad genomströmning och fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för de med lägre studietakt, exempelvis de som har gått gymnasiesärskolan eller är deltidssjukskrivna i varierad grad. Systemet bör även ses över utifrån hur det kan skapa incitament för de långt ifrån arbetsmarknaden och med stort utbildningsbehov. Det ger fler möjligheten till en utbildning som leder till jobb. För ett längre arbetsliv borde det även vara möjligt att ta del av studiemedelssystemet högre upp i åldern än i dag. Vidare behöver terminssystemet göras mer flexibelt så att fler har möjlighet att ta sig ut i arbetslivet tidigare.
|
Fredrik Christensson (C) |
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |