Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i enlighet med Riksrevisionens slutsatser bör vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen samt återkomma till riksdagen med en utförlig redogörelse för dessa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksrevisionen har i sin rapport redogjort för sin granskning av hur Skatteverket och regeringen arbetar för att hantera den komplexitet i skattesystemet som berör företagen.
Sveriges skattesystem upplevs av många som komplicerat. Ett svårtillämpat skattesystem kan innebära att det är svårt för skattebetalarna att göra rätt för sig, vilket riskerar att minska förtroendet för skattesystemet. Minskat förtroende innebär en minskad vilja att betala skatt. För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det därför avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna.
Riksrevisionen slår i rapporten fast att regeringens regelförenklingsarbete sker i låg takt och att de förändringar som föreslås ofta är av begränsad omfattning. Vidare anges att bedömningen av de förändringar som görs försvåras av att förslagens konsekvensutredningar oftast saknar information om hur företagens administrativa kostnader påverkas. Det är av samma anledning som Regelrådet i hög utsträckning underkänner kvaliteten på de konsekvensutredningar som medföljer regelförändringsförslagen i skattesystemet. Utifrån granskningens iakttagelser och slutsatser rekommenderar Riksrevisionen regeringen att intensifiera arbetet med att förenkla skattereglerna för företagen.
Regeringen anger i sin skrivelse att regeringen delar Riksrevisionens bedömning att arbetet med att förenkla är viktigt för att upprätthålla förtroendet för skattesystemet. Nyttan av förenklingar ska dock alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.
Enligt de skattepolitiska riktlinjerna anger Riksrevisionen att enkelhet alltid ska beaktas vid förändringar av regelverket på skatteområdet. Vid sidan av detta ska dock hänsyn även tas till rättviseaspekter, risker för skatteundandragande, rättssäkerhet m.m. När de här målsättningarna vägs mot varandra kan det uppstå målkonflikter.
Ett mer ambitiöst regelförenklingsarbete skulle underlätta för framför allt våra små och medelstora företag som inte har samma resurser att hantera en svår skatteadministration som de stora företagen. Små och medelstora företag skapar 4 av 5 arbetstillfällen i Sverige. Regelförenklingar kan frigöra resurser för dessa företag och på så sätt innebära fler jobb.
Genom att inte tydligare prioritera regelförenklingsarbetet väljer regeringen höjda skatter framför sysselsättningseffekter. De åtgärder som regeringen redogör för i sin skrivelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser är otillräckliga för att möta den rekommendation som Riksrevisionen lämnar i sin rapport. Men det bör också noteras att regeringen inte alls nämner att hänsyn ska tas till att upprätthålla och säkerställa rättssäkerheten. Skattesystemets legitimitet bör få högre prioritet hos regeringen. Skattesystemets legitimitet är grunden för ett välfungerande skatteuttag. Det är därför allvarligt att regeringen inte på ett tydligare och mer konkret sätt bemöter den kritik som framförs av Riksrevisionen.
Regelförenklingsarbetet går för långsamt och är av för begränsad omfattning, varför regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i regelförenklingsarbetet för företagen i enlighet med Riksrevisionens slutsatser och återkomma till riksdagen med en utförlig redogörelse för dessa.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|