Motion till riksdagen
2016/17:3598
av Per Åsling (C)

med anledning av prop. 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår proposition 2016/17:58 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

Motivering

Jobb skapas i växande företag. Att företag ges goda möjligheter att starta och växa i Sverige är därför centralt för att garantera att svensk ekonomi stärks, att resurserna till välfärden ökar och att arbetslösheten pressas ned.

Regeringen föreslår i proposition 2016/17:58 att uppgifter på individnivå i en arbetsgivardeklaration ska ersätta de årliga uppgifter som i dag lämnas i kontrolluppgift. Ett tidigare förslag om införande av s.k. månadsuppgifter stoppades av Centerpartiet, då förslagets negativa effekter företagens administrativa börda var oskäliga i förhållande till de vinster som kunde förväntas.

Det är därför glädjande att det nya förslaget är mindre betungande för företagen. Förslaget bedöms dock ändå leda till ökade administrativa kostnader för svenska företag. Denna kostnadsökning bedöms av regeringen uppgå till 66,6 miljoner kronor, en beräkning som av flera remissinstanser har kritiserats för att troligen vara för låg. Det finns en risk att mindre företag, särskilt sådana som saknar tillgång till elektroniska löneadministrationssystem, påverkas i oskälig grad.

Att Skatteverket ges ökade möjligheter att kontrollera riktigheten i inlämnade uppgifter är i grunden bra. Att minska såväl medvetna som omedvetna fel stärker skattesystemets legitimitet och kan förväntas leda till ökade skatteintäkter och en mer rättvis konkurrens. Centerpartiet har också uttryckt, bl.a. annat inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, att det vore bra med ett system med månatlig rapportering på individnivå. En förutsättning är dock att ett sådant system utformas på ett sätt som förenklar, snarare än försvårar, för företag att rapportera till berörd myndighet.

En nyckelfaktor för att minska företagens administrativa börda är att uppgiftsinlämning kan ske med hjälp av en enkel och pedagogisk e-tjänst. Exempel från andra länder, däribland Danmark, visar att denna typ av utvecklingsarbete är tidskrävande och komplext. Regeringen föreslår att månatlig rapportering ska ske fr.o.m. den 1 juli 2018 eller den 1 januari 2019. Samtidigt skriver man att ”Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ [för elektronisk uppgiftsinlämning direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem] ska finnas tillgängligt under 2019. Företagen riskerar alltså att åläggas att börja rapportera in uppgifter innan Skatteverkets system för uppgiftsinlämning är färdigutvecklat.

Regeringen har tyvärr underlåtit att på ett tillfredsställande sätt analysera hur de allra minsta företagen påverkas av förslaget och hur deras börda skulle kunna minskas ytterligare. Detta gäller särskilt för de företag, ofta småföretag, som i dag lämnar uppgifter på papper.

Regeringens beräkningar av såväl de administrativa kostnaderna som de offentligfinansiella intäkterna är mycket osäkra och har ifrågasatts av ett antal remissinstanser. För att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa är det viktigt att åtgärder som ökar företagens kostnader som regel kompenseras med kostnadssänkande reformer. Regeringen har sedan man tillträdde i stället kraftigt höjt skatterna på jobb och företag. Sammantaget innebär regeringens politik alltså att situationen för Sveriges företagare har försämrats markant.

Ska ett system för månatlig rapportering på individnivå införas är det centralt att införandet av ett sådant system genomförs på ett sätt som i största möjliga mån möjliggör en smidig och enkel uppgiftsinlämning för företagen. Regeringens förslag lever inte upp till dessa krav. Därtill är det sannolikt att regeringen underskattar den administrativa bördan för företagen och överskattar de offentligfinansiella effekterna.

Innan det är klarlagt att Skatteverket kommer att kunna erbjuda ett enkelt och effektivt system för uppgiftsinlämning, och tills en djupare analys av möjligheten att ytterligare minska de små företagens administrativa börda har genomförts, yrkar Centerpartiet på att propositionen avslås.

 

 

Per Åsling (C)