Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma i en skrivelse med klara prioriteringar och mål som är möjliga för riksdagen att följa upp och tillkännager detta för regeringen.
Sverige ska vara en kompromisslös röst för fred, frihet och mänskliga rättigheter i världen. Att stärka demokratin och öka respekten för mänskliga fri- och rättigheter ska vara centrala mål för det svenska biståndet. Sverige ska stödja demokratikämpar och verka för stärkt yttrandefrihet och tankefrihet i länder där de begränsas. Demokrati och frihet är den bästa garanten för fred och säkerhet. Endast med varaktig och stabil demokrati som grund kan social och ekonomisk utveckling få hållbart fäste i samhällen.
Flera av det civila samhällets organisationer arbetar särskilt för att stödja oppositionella grupper och människorättskämpar i repressiva stater runt om i världen. Detta arbete är oerhört betydelsefullt för de enskilda som dagligen riskerar sin egen och familjens säkerhet för att stå upp för de fri- och rättigheter som vi alla äger. Svenska organisationers insatser till stöd för demokratikämpar och människorättsaktivister runt om i världen måste ytterligare prioriteras och stärkas.
Regeringen har sedan sitt tillträde inte redovisat några rapporter om läget för mänskliga rättigheter i länder och regioner. Nu presenterar regeringen i stället en översiktlig syn på en omvärld i förändring. Den ger otillräcklig vägledning över de utmaningar som regeringen ser och översiktligheten gör den i många delar otydlig. Av skrivelsen framgår att regeringen ska vidga rapporterna och lägga större vikt vid demokrati och rättsstatens principer, men det framgår inte om regeringen därmed avser att göra en årlig rapportering. Vi anser också att rättsstatens principer bör förtydligas och stärkas. Det bör också kompletteras med vikten av transparens.
Om de övergripande och breddade rapporterna kommer att likna den genomgång som görs av läget i omvärlden i denna skrivelse riskerar de att bli så oskarpa att de kommer bli svåra att ta ställning till, och deras användbarhet minskar därmed.
Skrivelsen berör översiktligt hela världen. Vikten av EU-samarbete framgår inte. Vilket är EU:s gemensamma ansvar? Den europeiska unionen är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform.
Är regeringens intention att ta ett helhetsgrepp om mänskliga rättigheter i hela utrikespolitiken borde detta leda till att det av skrivelsen ska framgå vilka mål som finns för utrikes- och säkerhetspolitiken, men även för det internationella utvecklingssamarbetet och handels- och främjandepolitiken.
Regeringen anser sig återigen ta helhetsgrepp och uppfinna hjulet. Att inte kunna erkänna tidigare regeringars arbete är inte trovärdigt. Nej det är inte första gången en regering lyfter kvinnors rättigheter, inte första gången framgångsrikt fredsarbete har bedrivits.
Kristdemokraterna väljer att i denna följdmotion inte gå in på avsaknad av analyser över MR-situationen i de länder där regeringens beskrivning är undermålig, utan hänvisar till ställningstaganden från den allmänna motionstiden.
|
Sofia Damm (KD) |
|
|
Andreas Carlson (KD) |
Sofia Modigh (KD) |
|
Mikael Oscarsson (KD) |
Tuve Skånberg (KD) |