Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår i proposition 2016/17:55 Åldersgräns för kosmetiska solarier att det i strålskyddslagen ska föras in ett förbud mot att yrkesmässigt låta någon som inte har fyllt 18 år sola i ett kosmetiskt solarium. Vidare föreslås också att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att genomföra kontrollköp i syfte att kontrollera att förbudet efterlevs.
Förekomsten av hudcancer har ökat betydligt de senaste åren. Det är den näst vanligaste cancerformen och den form som ökar mest. Det krävs insatser för att vända den utvecklingen, särskilt insatser som riktar sig mot rätt grupper och som är verkningsfulla.
UV-strålning från solning utomhus och i solarier är en viktig orsak till att hudcancer uppkommer. Cancerfonden pekar också på att förändrade solvanor är en orsak till att hudcancerfallen ökar. Enligt statistik har 10 procent av kvinnorna och 6 procent av männen solat i kosmetiska solarier.
I dag finns det föreskrifter för kosmetiska solarier som innehåller krav i fråga om teknisk utformning av solarierna och information till användare om maximal exponeringstid. Tillsynen av att föreskrifterna följs sköts av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst två år.
Strålsäkerhetsmyndighetens affisch med råd vid solariesolning ska också finnas intill varje solariebädd. Det finns därmed relativt omfattande föreskrifter som reglerar de kosmetiska solariernas verksamhet. Dessutom finns också sanktionsmöjligheter mot de solarier som bryter mot föreskrifterna.
Att införa en åldersgräns för att sola i kosmetiska solarier skulle påverka en liten del av problemet med överexponering för UV-strålning. Det skulle även vara svårt för obemannade solarier att säkerställa att en 18-årsgräns efterlevs. Regeringen konstaterar också i sin proposition att en lagstiftad åldersgräns i realiteten skulle innebära ett bemanningskrav för alla solarier.
Det finns dock åtgärder som skulle kunna genomföras vilka skulle vara både relevanta och verkningsfulla för breda grupper i samhället och som i förlängningen skulle minska antalet cancerfall och därmed även vara en samhällsekonomisk vinst.
Det finns exempelvis anledning att se över hur information utformas som ges i samband med solarieverksamhet. Många verksamheter har omfattande reklambudskap om de påstått positiva hälsoeffekterna med solariesolning.
För det andra bör informationen kring effekterna av att sola för mycket förbättras generellt, särskilt när det gäller unga människor. Forskningen visar att för mycket UV-strålning i unga år är särskilt skadligt. Därför är det viktigt att arbeta preventivt. Det finns goda exempel att hämta från Australien där kampanjer tillsammans med folkbildningsinsatser i skolor, på arbetsplatser och i samhället har gett ett förändrat solbeteende, minskad solbränna och ökad kännedom om riskerna.
I slutändan handlar frågan dock om att människor måste ta ansvar för sin egen hälsa. För barn och ungdomar under 18 år gäller det att föräldrarna tar ett särskilt ansvar. Det går inte att stifta lagar mot alla risker i livet. Det viktigaste vi som lagstiftare kan göra är att se till att det finns tydlig information om olika hälsorisker.
Med anledning av ovanstående anser vi att förslaget om en lagstadgad 18-årsgräns för kosmetiska solarier bör avslås. I stället bör utökade informationsinsatser användas för att skapa ett bättre solbeteende såväl utomhus som i solarier.
|
Hans Wallmark (M) |
|
|
Daniel Bäckström (C) |
Allan Widman (L) |