Motion till riksdagen
2016/17:3578
av Markus Wiechel m.fl. (SD)

med anledning av skr. 2016/17:53 Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om ett förordnande om årliga uppdateringar av beredskapsplanen och ett minsta antal övningar per år är ändamålsenligt och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av en översyn av mallen för utlandsmyndigheternas beredskapsplanering och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att höja utlandsmyndigheternas beredskapsförmåga och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta en lämplig åtgärd för att tillse att varje övning hos utlandsmyndigheterna utvärderas och dokumenteras skriftligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Riksrevisionen granskar i rapport 2016:13 utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. Rapportens slutsatser ger överlag bilden av en väl fungerande organisation med tillräcklig beredskap för att uppfylla de mål som förvaltningen har vid kriser utomlands. Riksrevisionen ger även vissa synpunkter på möjliga förbättringar. I den här motionen avser Sverigedemokraterna, med utgångspunkt från rapporten, att ge sina förslag på hur den konsulära krisberedskapen kan förbättras.   

1. Beredskapsplanering

Riksrevisionen anser att krisberedskapsmodellen utgör en stabil grund för beredskapsplaneringen inom förvaltningen men att utlandsmyndigheterna kan förbättra delar av sin beredskapsplanering. Riksrevisionen påpekar att fler utlandsmyndigheter bör uppdatera planen årligen och fler bör göra beredskapsövningar. Hos utlandsmyndigheterna kan även personalens kännedom om beredskapsplanen förbättras.

Riksrevisionen påpekar att det finns indikationer på att beredskapsplanerna inte är optimala som stöd i krisarbetet och att det kan finnas anledning att se över de stödjande dokumenten. Revisionen anser att den gemensamma mallen kan behöva delas upp i en manual för aktiv krishantering och ett annat dokument som anger inriktningen för det löpande och förberedande arbetet med krisberedskap och följning av insatser.

Endast 6,7 procent av de beredskapsansvariga tjänstemännen utlandsmyndigheterna anser att de helt och hållet lever upp till beredskapsansvaret. Den siffran är alldeles för låg. Regeringen bör därför vidta lämpliga åtgärder för att höja utlandsmyndigheternas beredskapsförmåga.

2. Dokumentation av krisarbete och utvärdering

Enligt Riksrevisionen finns brister i utvärderingen och dokumentationen av krisberedskapsarbetet, vilket medför risken att viktiga lärdomar och erfarenheter inte fångas upp och att det blir svårt att överblicka arbetet för den som står utanför organisationen. Även på utlandsmyndigheterna finns, enligt Riksrevisionen, brister i utvärdering och uppföljning. 75 procent av myndigheterna har en person eller funktion med ansvar för utvärdering av övningar och 61 procent uppger att de faktiskt har utvärderat den senaste övningen. Omkring hälften av myndigheterna uppger att det finns någon som ansvarar för dokumentation av utvärderingar, men bara runt 20 procent har dokumenterat den senaste utvärderingen skriftligt. Vi anser att utvärderings- och dokumentationsarbetet bör förbättras och att varje övning som utlandsmyndigheterna gör bör utvärderas och dokumenteras skriftligt.

 

 

Markus Wiechel (SD)

 

Björn Söder (SD)

Jeff Ahl (SD)

Johan Nissinen (SD)