Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna som avser kassaregister i skatteförfarandelagen (2011:1244) och tillkännager detta för regeringen.
Regler om användning av kassaregister infördes den 1 januari 2008 och återfinns i dag i skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SBL, och skatteförfarandeförordningen (2011:1261).
Regeringen föreslår i propositionen en ändring i 39 kap. 5 § SBL samt införandet av en ny paragraf 39 kap. 8 a § SBL, regler för kassaregisterskyldighet. Ändringen innebär att en näringsidkare utan fast driftsställe i Sverige inte längre ska vara undantagen från skyldigheten att använda certifierat kassaregister om försäljning görs mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Näringsidkaren föreslås även kunna använda ett kassaregister som har prövats enligt bestämmelserna i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om prövningen visar att registret uppfyller likvärdiga krav. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.
I Sverige ska man göra rätt för sig och betala sina skatter. Det är viktigt att kontinuerligt vidta åtgärder för att motverka skattefusk. Reglerna om kassaregister syftade till att motverka skatteundandragande i verksamheter med försäljning mot kontant betalning eller betalning med kontokort. Sedan reglerna började tillämpas den 1 januari 2010 har det dock framkommit vissa otydligheter avseende hur lagen tolkas och tillämpas.
Likvärdiga regler för alla näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige är viktigt för att upprätthålla konkurrensen och för att lika villkor ska gälla i kontantbranschen. Därför delar vi intentionerna i propositionen, nämligen att det ska vara lika villkor för företag som är verksamma i Sverige, oavsett om de har fast driftsställe här eller inte. Vi anser dock att regeringen bör utvärdera hur den befintliga lagen fungerar i praktiken, då det visat sig svårt att tillämpa reglerna på ett rättssäkert sätt, exempelvis vid ambulerande torg- och marknadsförsäljning samt beroende på var geografiskt en verksamhet bedrivs. Den lagstiftning som infördes 2010 har utvecklats dels via lagstiftning, bl.a. för att inkludera torg- och marknadsförsäljning, dels via tolkning och praxis. Detta sammantaget pekar på behovet av en grundläggande utvärdering av lagstiftningen.
Lagförslagets konsekvensutredning uppfyller enligt Regelrådet återigen inte kraven som ställs vid konsekvensutredning vid regelgivning. I konsekvensanalysen skrivs att den kartläggning som gjorts av Skatteverket inte är tillräckligt representativ, men likväl används kartläggningen för att bedöma i vilken utsträckning de nya bestämmelserna kommer att påverka företagare.
Vi ser alltså ytterligare ett exempel där regeringen till lagförslag redovisar bristfällig konsekvensanalys. Regeringen har dessutom underlåtit att först utvärdera nya ifrågasatta regler innan samma regler föreslås utvidgas.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att den ska genomföra en översyn av tillämpningen av reglerna i skatteförfarandelagen (2011:1244) som avser kassaregister.
Vi vill i sammanhanget understryka att regeringen vid ett flertal tillfällen lagt propositioner på riksdagens bord där genomförda konsekvensutredningar haft betydande brister, och i några fall har de i praktiken saknats. Denna utveckling är oroande. Effekten riskerar att påverka rättssäkerheten som innebär en betydande ökning av den administrativa bördan för skattebetalaren och det riskerar på sikt att få konsekvenser för skattesystemets legitimitet.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|