Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kommande propositionen ska innehålla en utförlig och detaljerad konsekvensanalys och tillkännager detta för regeringen.
Regeringen har i skrivelsen aviserat förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer. Bestämmelserna föreslås ändras på så sätt att en fastighet anses avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger ett visst värde. Detta värde ska vara fastighetens skattemässiga värde om fastigheten är en näringsfastighet och dess omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet.
Regeringen menar att särskilda skäl finns för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa det kommande förslaget fr.o.m. dagen efter dagen då skrivelsen överlämnades till riksdagen, dvs. fr.o.m. den 28 oktober 2016. De särskilda skäl som anges är att om inte retroaktiv tillämpning av de föreslagna reglerna införs kommer det att medföra ett betydande skattebortfall. I den promemoria som utarbetats inom Regeringskansliet framgår dock av konsekvensanalysen att den offentligfinansiella effekten av den föreslagna åtgärden i dagsläget inte låter sig beskrivas närmare.
Regeringen menar i sin promemoria att den föreslagna åtgärden troligtvis inte kommer påverka antalet generationsskiften av fastigheter i någon större omfattning. Vidare påstås att det i dagsläget varken går att avgöra hur många eller vilka som berörs av regleringen, eller beskriva vilka branscher eller om det är företag av viss storlek som påverkas.
Regeringen menar vidare att den föreslagna åtgärden påverkar främst fastighetsbranschen och då enskilda näringsidkare. Det finns ingen anledning att anta att någon annan bransch än fastighetsbranschen kommer att påverkas mer än andra av regleringen, menar man. Inte heller eventuella förändringar av konkurrensförhållanden går därför, enligt regeringen, att beskriva, även om det är troligt att ingen förändring sker.
Mot bakgrund av ovanstående saknas i dagsläget underlag för att bedöma om särskilda skäl föreligger för retroaktiv lagstiftning. Regeringen hänvisar till en bristfällig konsekvensanalys av vilken inte framgår vad som skulle utgöra särskilda skäl.
En konsekvensanalys bör på ett betydligt djupare plan analysera och mer utförligt beskriva konsekvenserna av ett lagförslag på ett detaljerat sätt, och då särskilt om regeringen vill införa förändringar av skattelagstiftningen retroaktivt. När konsekvenserna åberopas som skäl för retroaktivitet, måste det kunna ställas krav på en fullgod konsekvensanalys.
Vi vill i sammanhanget understryka att regeringen vid ett flertal tillfällen lagt förslag på riksdagens bord i vilka konsekvensutredningarna haft betydande brister liksom i några fall i praktiken saknats. Denna utveckling är oroande. Skattebeslut kräver genomarbetat underlag med en redogörelse, så långt det är möjligt, för lagstiftningens följder.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att kommande proposition bör kompletteras med en utförlig och detaljerad konsekvensanalys och tillkännager detta för regeringen.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|