Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska följa upp lagens tillämpning i en konsekvensanalys före utgången av 2017 och tillkännager detta för regeringen.
Statslåneräntan används som referensränta inom skattelagstiftningen och används vid beräkning av ränteavdragsbegränsningar i näringsverksamhet, schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond, fördelningsbelopp vid räntefördelning, avdragsgilla utdelningar i kooperativa föreningar, gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag, skatteunderlag för avkastningsskatt på pensionsmedel, beskattningsunderlaget för särskild löneskatt på pensionskostnader, schablonintäkt på investeringssparkonto samt vid värdering av bilförmån och ränteförmån. Om statslåneräntan blir 0 eller negativ kan det uppstå problem vid tillämpningen av flera skattebestämmelser. Mot bakgrund av nuvarande ränteläge och för att upprätthålla tillämpningen av aktuella skatteregler finns behov av bestämmelser i den riktning som propositionen föreslår.
I propositionen lämnas förslag till att införa bestämmelser om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven föreslås, 0 respektive 0,5 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
En förändring av bestämmelserna är nödvändig. Men mot bakgrund av de stora effekter för företagare som kan följa av förändrade skatteregler är det av största vikt att motiven till förändrade regler ges samt att konsekvenserna av ett lagförslag utreds på ett korrekt sätt. Det är därför problematiskt att regeringen lägger fram ett förslag där konsekvensanalysen inte är fullständig.
Skattesystemet i Sverige är i många avseenden komplicerat. Konsekvensen av detta är att det kan leda till svårigheter för skattebetalarna att göra rätt för sig. I förlängningen riskerar detta att minska såväl förtroendet för skattesystemet som viljan att betala skatt. Vid ändring av skattelagstiftning eller vid införande av nya skatteregler är det därför av yttersta vikt att förändringarna analyseras noggrant och att så enkla regler som möjligt eftersträvas. På så sätt kan förtroendet upprätthållas.
Lagförslagets konsekvensutredning tar inte sikte på olika ränteprognoser utan utgår enbart från Finansdepartementets ränteprognos enligt vilken lagförslaget inte skulle innebära någon ökad kostnad för företagen. I ljuset av det mycket osäkra läget med räntan så är det en brist att konsekvensanalysen inte omfattar andra räntescenarier än Finansdepartementets. Särskilt eftersom ett annat räntescenario skulle påverka svenska företags konkurrenskraft negativt och påverka tillväxten av jobb.
Vi ser alltså ytterligare ett exempel där regeringen redovisar bristfällig konsekvensanalys i samband med lagförslag. Remissinstanser uttrycker att konsekvensanalysen är så bristfällig att det tillsammans med undermålig motivbeskrivning inte går att ta ställning till förslaget. Detta är allvarligt.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att inom kort eller senast före utgången av 2017 i en konsekvensanalys redogöra för hur tillämpningen av lagen har fungerat och kan komma att fungera vid en lägre räntebana. Konsekvensanalysen bör redogöra för effekterna av reglerna som berörs av lagförslaget och som redogörs för i motionens första stycke. Vidare bör regeringen analysera hur lagförslaget påverkar företagen utifrån antal, storlek och bransch. Konsekvensanalysen bör därför även belysa hur lagförslaget tillämpats och kan komma att tillämpas utifrån att dubbla golv använts.
Vi vill i sammanhanget understryka att regeringen vid ett flertal tillfällen lagt propositioner på riksdagens bord där konsekvensutredningar haft betydande brister liksom i några fall i praktiken saknats. Denna utveckling är oroande. Konsekvenserna av en betydande ökning av den administrativa bördan för skattebetalaren måste belysas. Om så inte sker riskeras på sikt skattesystemets legitimitet. Mot denna bakgrund är det angeläget att riksdagen ger regeringen till känna att följa upp konsekvenserna av lagförslaget så som anges i motionen.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|