Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp hur lagförslaget påverkar rättssäkerheten samt nyttjandet av förhandsbesked och tillkännager detta för regeringen.
I propositionen lämnas förslag till författningsändringar som krävs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk rätt. Direktivet medför att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen. Vissa grundläggande upplysningar ska lämnas till samtliga medlemsstaters behöriga myndigheter.
Lagförslaget är i huvudsak väl avvägt. Det automatiska utbytet är viktigt för en ökad transparens som i sin tur möjliggör minskad gränsöverskridande skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Lagförslaget riskerar dock tyvärr att få negativa konsekvenser som på förhand är svåra att överblicka. Något också regeringen antyder i propositionen.
Skattesystemet i Sverige är i många avseenden komplicerat. Konsekvensen av detta är att det kan leda till svårigheter för skattebetalarna att göra rätt för sig. I förlängningen riskerar detta att minska såväl förtroendet för skattesystemet som viljan att betala skatt. Att förenkla för skattebetalarna är därför oerhört viktigt i syfte att upprätthålla förtroendet. Förenkling kan exempelvis handla om bättre information, smidigare sätt att lämna uppgifter och förändring av svårtolkade regler. Möjligheten att få förhandsbesked är i detta avseende en viktig fråga. Den möjligheten är tänkt för frågor där svaret inte omedelbart framgår av lagtext eller praxis. Frågan om förhandsbesked är särskilt aktuell i frågor om prissättning då lagrummet är begränsat och området därför till stor del styrs av internationella riktlinjer och praxis. Vetskapen om att förhandsbesked kan komma att lämnas ut till andra medlemsländers myndigheter riskerar att leda till att färre ansöker om förhandsbesked. Detta riskerar försämra efterlevnaden av vår skattelagstiftning och minska legitimiteten för skatteregler. Det är därför av yttersta vikt att regeringen följer upp tillämpningen av lagförslaget i en konsekvensanalys. Det är även viktigt att förslaget inte leder till brister i rättssäkerhet. Även detta bör regeringen följa upp.
Vi vill i sammanhanget understryka att regeringen vid ett flertal tillfällen lagt propositioner på riksdagens bord där konsekvensutredningar haft betydande brister liksom i några fall i praktiken saknats. Denna utveckling är oroande. Konsekvenserna av en betydande ökning av den administrativa bördan för skattebetalaren måste belysas. Om så inte sker riskeras på sikt skattesystemets legitimitet.
Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen följer upp lagstiftningen och återkommer med en konsekvensanalys som innefattar hur rättssäkerhet och transparens upprätthålls i tillämpningen av lagförslaget. Regeringen bör även i konsekvensanalysen redogöra för i vilken omfattning lagförslaget påverkat och kan komma att påverka företagens ansökningar om förhandsbesked.
|
Per Åsling (C) |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Mathias Sundin (L) |
|
Larry Söder (KD) |
|