Motion till riksdagen
2016/17:3502
av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)

med anledning av prop. 2016/2017:14 Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen


 

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före utgången av 2017 bör följa upp hur lagförslaget ökar företagens administrativa börda, i synnerhet mervärdesskatteredovisningen, och vidta åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

 

Som ett led i EU-kommissionens målsättning att uppnå en gemensam tillämpning av reglerna i mervärdesskattedirektivet föreslås bestämmelser på fastighetsområdet, såsom en definition av begreppet fast egendom och regler om i vilka fall en tjänst ska anses ha anknytning till fast egendom i omsättningslandshänseende. Regeringens föreslagna lagändringar baseras på ändringar i EU:s genomförandeförordning, exempelvis en unionsrättslig definition som träder i kraft den 1 januari 2017.

 

Regeringen vill införa en ny definition av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen och begreppet verksamhetstillbehör i lagen slopas. Vidare föreslås ändringar i reglerna om undantag och skatteplikt på fastighetsområdet och om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Slutligen föreslår regeringen ändringar i reglerna om tillhandahållanden som ingår i upplåtelsen av nyttjanderätt till fastigheter. För de företag som hanterar transaktioner hänförliga till fast egendom eller upplåtelse av nyttjanderätt till fastigheter, är detta omfattande ändringar som kräver åtgärder. En väl underbyggd konsekvensanalys är därför av stor betydelse.

 

Propositionen saknar en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv. Utvärderingen av lagförändringens konsekvenser för det administrativa påslaget för företag avseende främst mervärdesskatteredovisning är bristfällig. Uppskattningen av de administrativa kostnaderna är därmed troligen underskattade. Propositionen innehåller inga redovisade beräkningar eller utredningar som underbygger regeringens konstaterande att ökade administrativa kostnader enbart skulle uppstå i ett inledande skede samt för ett mindre antal företag. Exempelvis kan det antas att fler företag än de som anges i propositionen kan komma att påverkas av lagförändringen, då många företag utan att vara direkt verksamma inom fastighetsområdet hanterar transaktioner som berör fast egendom och därmed behöver förhålla sig till de nya reglerna. Ändringarna i momslagen kan synas begränsade men kommer sannolikt att få stor betydelse för de företag som berörs.

 

Den nya definitionen föreslås införas från och med den 1 januari 2017. Detta är bekymmersamt ur minst tre avseenden. För det första är tiden orimligt kort, för de som berörs, att hinna ställa om IT-system mm utan betydande påverkan avseende den administrativa bördan. För det andra innebär kombinationen av snabb implementering och avsaknad av konsekvensutredning att det inte går att underbygga hur regelverken i slutändan påverkar företag. För det tredje brister förslaget i regler och förfaranden under övergångsfasen till den nya definitionen. Det är viktigt att förenkla för företag att kunna följa de nya reglerna när nya skatteregler införs. Det är angeläget för att företag ska förstå hur de nya reglerna påverkar deras rutiner. Särskilt anmärkningsvärt är detta mot bakgrund av att det förekommer otydligheter bland förslagen. Detta riskerar att drabba företag i alla branscher och av alla storlekar men kan antas ha större konsekvenser för mindre företag som generellt har mindre resurser att hantera större förändringar av den karaktär som lagförslaget innehåller.

 

Vi vill i sammanhanget understryka att regeringen vid ett flertal tillfällen lagt propositioner på riksdagens bord där genomförda konsekvensutredningar haft betydande brister liksom i några fall i praktiken saknats. Denna utveckling är oroande. Effekten kan bli en betydande ökning av den administrativa bördan för skattebetalaren och det riskerar på sikt att få konsekvenser för skattesystemets legitimitet.

 

Det finns en uppenbar risk att den föreslagna lagförändringen kan få stora konsekvenser för företagen varför en djuplodande konsekvensutredning av den ökade administrationen och mervärdesskatteredovisningen är nödvändig. Regeringen bör därför före utgången av 2017 följa upp hur lagförslaget påverkar företagens administrativa börda i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen och genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd.

 

 

Per Åsling (C)

 

Maria Malmer Stenergard (M)

Mathias Sundin (L)

Larry Söder (KD)