2016/17:3481
av Paula Bieler m.fl. (SD)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
Motivering
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Migrationspolitik
Under utgiftsområde 8, Migration, administreras utgifter med direkt koppling till hanterandet av uppehålls- och arbetstillstånd inklusive asylansökningar och -sökande, avseende såväl beredning och bedömning av ärenden som verkställande av beslut och initialt mottagande. Det rör sig om ett stort område och det finns flera aspekter att ta hänsyn till för att säkerställa upprätthållandet av en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Inte minst har det senaste årets utveckling visat dels hur en ogenomtänkt politik riskerar att bringa hela samhällsbygget i kollaps, dels att resolut agerande har all möjlighet att vända den utveckling som hittills har varit rådande. Sverigedemokraterna välkomnar regeringens insikter kring samhällets begränsningar och nyvunna respekt för regelupprätthållande, men anser att det både är möjligt och nödvändigt att gå längre än vad som hittills skett. Till följd av den politik som under alltför lång tid styrt migrationsområdet finns idag inget utrymme för otydlighet.
För ett år sedan presenterade Sverigedemokraterna ett förslag till plan för den svenska migrationspolitiken där skärpningar av förhållandet till Dublinförordningen och principen om första asylland. Tack vare hårdare krav på migranter, mer stöd till närområdet, inre gränskontroller och en väl utarbetad signalpolitik kalkylerades med en snabb och kraftig minskning av antalet asylsökande till Sverige. I likhet med våra tidigare budgetförslag baserades våra beräkningar således främst på förväntade förändringar i asyltrycket.
Detta år tar vi ett ännu tydligare grepp om vår politik och framhåller att vårt strikta förhållningssätt till principen om första asylland i praktiken innebär att det är omöjligt att med fog hävda rätt till asyl i Sverige, givet dagens omvärldsförhållanden då inget av våra grannländer behandlar invånare på ett sådant sätt att de behöver fly. Dessutom har de, såväl som flera länder på vägen till Sverige från alla tänkbara ursprungsländer där asylskäl kan åberopas, förbundit sig till att följa Dublinförordningen och därmed agera som första asylland. För att säkra att resurser ämnade åt flyktinghjälp fyller sitt syfte att hjälpa nödställda är det nödvändigt att skilja mellan flyktinghjälp och mottagande av asylsökande. Sverige ska fortsatt erbjuda en fristad åt flyktingar i nöd av vidarebosättning, men detta ska strikt ske genom just FN:s vidarebosättningssystem, mer känt som kvotflyktingmottagande. Vi avsätter även i år medel för att utöka Sveriges kvot till 4 000.
Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Samtidigt inser vi att dagens kravlösa och svagt reglerade anhöriginvandring belastar det svenska samhället bortom rimliga proportioner. Vi är således öppna för anhöriginvandring och familjeåterförening, men anser att detta bör följa ett väluppbyggt regelverk samt att ansvaret för den invandrades försörjning och omsorg bör ligga på anknytningspersonen, inte den svenska staten, fram till dess att svenskt medborgarskap eventuellt erhålles. I grunden är vi positiva till Europeiska rådets direktiv om rätt till familjeåterförening, i vilket rimliga förslag till välformulerade regelverk återfinns. Vi vill reformera de svenska reglerna i enlighet med direktivet.
Sverigedemokraterna önskar reglera arbetskraftsinvandringen till en mer sund nivå med ett mer rättvist förhållningssätt till arbetsmarknadens behov och den aktuella arbetslösheten i samhället. Genom att införa ett så kallat blåkortssystem, ett slags implementering av det europeiska blåkortsdirektivet, vill vi modernisera nuvarande regler för arbetskraftsinvandring. I likhet med vår ståndpunkt gällande andra uppehållstillstånd kommer dessa vara temporära och omständighetsbundna.
Den sökande bör kunna uppfylla ett antal minimikrav. Jämte anställningskontraktet krävs underlag som visar en bruttoårslön minst en och en halv gång större än den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige samtidigt som alla villkor i tillämpliga lagar, kollektivavtal eller relevant branschpraxis är uppfyllda. Därtill krävs uppvisandet av handlingar som styrker att de villkor som enligt nationell lag gäller för utövande av det reglerade yrke som anställningskontraktet åsyftar är uppfyllda samt handlingar som styrker relevanta högre yrkeskvalifikationer för det yrke eller den bransch som specificeras i anställningskontraktet när det gäller oreglerade arbeten. Det krävs också bevis som styrker innehav av en sjukförsäkring täckandes alla risker som normalt täcks för medborgare i Sverige. Direktivet ger dessutom varje medlemsstat rätt att reglera arbetskraftsinvandringen ytterligare genom att dels införa kvoter, dels undersöka situationen på den befintliga arbetsmarknaden och pröva om inte den lediga platsen kan tillsättas med nationell arbetskraft.
Om villkoren inte uppfylls kan ansökan avslås. Den möjligheten finns också om arbetsgivaren tidigare har påförts någon form av sanktioner eller om handlingarna som ligger till grund för ansökan har förvärvats på bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. Slutligen finns rätt att avslå ansökan även i de fall ett avslag kan motiveras med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning eller folkhälsa. Därutöver finns en möjlighet att återkalla ett blåkort om villkoren inte längre uppfylls, om innehavaren inte har tillräckliga medel för att försörja sig själv och eventuella familjemedlemmar utan att nyttja det sociala trygghetssystemet, om innehavaren ansöker om försörjningsstöd eller med hänsyn tagen till rikets säkerhet, allmän ordning eller folkhälsa.
Sverigedemokraternas blåkortssystem nyttjar de möjligheter nämnda EU-direktiv ger till striktare regleringar, vilket säkerställer en tydlig väg in för högkvalificerad arbetskraft.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Motivering av anslagsfördelning:
Anslaget 1:1 lämnas oförändrat, då Migrationsverket bedöms ha ett stort behov av resurser för att hantera de ibland flera år gamla ärenden som ligger på dess bord. Successivt över en fyraårsperiod planeras vidare en övergång till såväl administration kring frivilligt återvändande som en väl balanserad verksamhet rörande migration både in och ut ur landet, samordning av mottagande av vidarebosatta flyktingar samt kontroll och uppföljning av fattade beslut, inkluderat förnyelse och omprövning av uppehållstillstånd samt administrerande av medborgarskapsansökningar.
Anslaget 1:2 halveras år 2017 för att kommande år dras in totalt, då de regler vi förespråkar kommer innebära att asylansökningar hanteras redan vid Sveriges gräns varför ersättningar och bostadskostnader inte längre kommer behövas.
Anslaget 1:3 dras in i sin helhet eftersom de delar av den verksamhet som finansieras därigenom, och som Sverigedemokraterna står bakom, ryms inom den ordinarie verksamhet vi ålägger Migrationsverket via anslaget 1:1, samt under vårt nya anslag 2:1.
Anslagen 1:4, 1:5 och 1:6 rör samtliga avgörandet av utlänningsmål. Dessa halveras 2017, för att kommande år landa på en nivå motsvarande 10 procent av regeringens föreslagna anslag. Detta till följd av såväl en tydlighet avseende gränser för överklagandegrunder som ett allmänt minskande tryck på prövningsbehov till följd av att regelverk samt -tolkningar kommer att klargöras.
Anslaget 1:7 tillförs resurser då vi räknar med ett utökat behov och verkställande av ut- och avvisningar, såväl som frivilliga återresor.
Anslaget 1:8 lämnas orört då detta rör sig om fondmedel som redan beviljats för Sveriges del. Dess fördelning synkroniseras med Sverigedemokraternas övergripande politik på området.
Slutligen inför vi ett nytt anslag, 2:1 Återvandringssamordning och återvandringsbidrag, vars medel används till att samordna och understödja den verksamhet som hjälper den som önskar stöd för att på ett välordnat och säkert sätt återvandra, samt till stödinsatser och -resurser i sig.
|
Paula Bieler (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) |
Linus Bylund (SD) |
|
Jennie Åfeldt (SD) |
Heidi Karlsson (SD) |