Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen.
I utgiftsområde 1 ingår bland annat utgifter för statschefen, riksdagen, Riksdagens ombudsmän (JO), Sametinget, Regeringskansliet, länsstyrelserna samt demokratipolitik, nationella minoriteter och medier.
Ärendebelastningen hos JO är mycket hög, vilket har lett till betydande utmaningar för myndigheten där många ärenden har fått läggas åt sidan trots att de hade kunnat vara angelägna ur rättssäkerhetssynpunkt. Justitieombudsmannen bör därför ges ökade resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag. Vi anvisar en höjning av anslag 2:4 till JO på 5 miljoner kronor årligen från 2017 för att därmed möjliggöra högre ambitioner på rättssäkerhetsområdet.
Länsstyrelserna har en viktig roll som regional aktör i den statliga förvaltningen och som samordnare mellan insatser där stat och kommun eller offentlig och privat sektor samverkar. Dock anser Liberalerna att statens stöd till lokalt brottsförebyggande samarbete inte kräver att det byggs upp ytterligare en samordningsfunktion på regional nivå. Tyngdpunkten i det statliga stödet till brottsförebyggande arbete bör så långt som möjligt flyttas ut till den lokala nivån. Vårt yrkande i denna del framgår under vårt budgetförslag för utgiftsområde 4. För att finansiera andra prioriterade satsningar återställer Liberalerna vidare länsstyrelsernas anslag för miljöarbete till den anslagsnivå som gällde före 2016. Detta innebär en minskning av anslag 5:1 på 25 miljoner kronor årligen från 2017.
Liberalerna anser att det ska inrättas ett nationellt organ för de mänskliga rättigheterna i enlighet med Parisprinciperna. Regeringen har aviserat att den avser att inrätta en sådan institution. Liberalerna förutsätter att detta sker på ett sätt som säkerställer institutionens fulla oberoende. En bred parlamentarisk förankring kring institutionens roll och uppdrag är också eftersträvansvärd.
Den öppna demokratin måste värnas. Den våldsbejakande extremismen, som främst förekommer inom islamistiska våldsbejakande miljöer, den vänsterautonoma miljön samt den högerextrema vit makt-miljön, hotar såväl demokratins institutioner som människors liv och frihet. Därför behövs långsiktiga och uthålliga insatser, vad gäller både att förhindra och bekämpa brottsliga handlingar och att förebygga våldsbejakande extremism. Liberalerna vet att detta arbete även kräver mer av samarbete mellan demokratiska länder. Utöver de åtgärder som ligger inom ramen för detta utgiftsområde anser Liberalerna även att det krävs skärpt lagstiftning och ökat internationellt samarbete mot våldsbejakande extremism. Vår syn på rättsväsendets arbete redovisas även under utgiftsområde 4.
Liberalerna anser att resurserna för att förebygga våldsbejakande extremism gör större nytta på det lokala planet än på Göteborgs universitet. Liberalerna sänker därför det belopp under anslag 6:1 som reserveras för uppdraget till Göteborgs universitet med 5 miljoner kronor åren 2017–2018. Samtidigt utökas anslaget för statsbidrag till förebyggande verksamheter i civilsamhällesorganisationer och kommuner mot våldsbejakande extremism under samma anslag med 10 miljoner kronor åren 2017–2018 och 5 miljoner kronor åren 2019–2020. Sammantaget innebär detta en årlig höjning 2017–2020 av anslag 6:1 med 5 miljoner kronor.
Liberalerna vill samla integritetsfrågorna hos en myndighet med ett brett mandat. Vi vill också att alla lagförslag ska granskas ur ett integritetsperspektiv, på samma sätt som deras effekter för bland annat ekonomin eller jämställdheten analyseras. Även integritetspåverkande lagar som redan antagits ska utvärderas regelbundet. I avvaktan på en ny myndighetsstruktur förstärker vi anslag 6:3 till Datainspektionen med 10 miljoner kronor årligen från 2017, för att förbättra myndighetens förutsättningar att bedriva en aktiv tillsyn.
Sverige har alltid varit ett land med etnisk mångfald och många språk. Liberalernas minoritetspolitik handlar om att stärka individens rätt att använda sitt språk, vara delaktig i sin kultur och förbättra individens tillgång till undervisning, kultur och välfärdstjänster på sitt minoritetsspråk. Under alliansregeringen ökade antalet kommuner som ingick i förvaltningsområdena kraftigt och rätten till undervisning i minoritetsspråk förbättrades.
Denna utveckling har nu avstannat. I och med förra årets budgetbeslut, det första på nio år utan en alliansbudget, har anslaget för minoritetspolitik och därmed finansieringen av statsbidrag till förvaltningsområdena legat still. Detta gör att inga nya kommuner eller landsting kan anslutas till ett förvaltningsområde utan att statsbidraget sänks för de kommuner och landsting som redan ingår. Regeringen aviserar en fortsatt frysning av budgetanslaget inför kommande år.
Liberalerna står fast vid att det är angeläget att förvaltningsområdena ska kunna fortsätta utökas utan att anslutningen av nya kommuner sker på bekostnad av sänkta ambitioner och försämrade förutsättningar för de kommuner som tidigare ingått. Vi anvisar därför ytterligare 10 miljoner kronor årligen från 2017 på anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter.
Den romska minoriteten har under historiens gång utsatts för omfattande övergrepp och kränkningar, och många romer befinner sig fortfarande i utanförskap. Alliansregeringen inrättade ett särskilt budgetanslag för långsiktigt arbete för romsk inkludering. Ett långsiktigt genomförande av denna strategi kräver långsiktiga och uthålliga åtaganden. Vi tillskjuter 5 miljoner kronor extra årligen på anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer.
Liberalerna föreslår att pris- och löneomräkningen för åren 2017–2019 justeras ned med 20 procent årligen. På detta område påverkas för år 2017 anslag 2:1, 2:2, 4:1 och 5:1.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (L) |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
136 996 |
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
880 313 |
−1 547 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
767 892 |
−1 677 |
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
113 000 |
|
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
90 241 |
+5 000 |
|
3:1 |
Sametinget |
45 243 |
|
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 379 026 |
−24 472 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 736 126 |
−33 029 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
87 340 |
+5 000 |
|
6:2 |
Justitiekanslern |
48 734 |
|
|
6:3 |
Datainspektionen |
54 354 |
+10 000 |
|
6:4 |
Svensk författningssamling |
1 300 |
|
|
6:5 |
Valmyndigheten |
19 588 |
|
|
|
6:6 |
172 200 |
|
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
102 917 |
+10 000 |
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
14 500 |
+5 000 |
|
8:1 |
Presstöd |
567 119 |
|
|
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
33 648 |
|
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
17 939 |
|
|
|
Summa |
13 268 476 |
−25 726 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
|
−1 547 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
|
−1 677 |
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
|
+5 000 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
|
−24 472 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
|
−25 000 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
|
−8 029 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
|
+10 000 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
|
−5 000 |
|
6:3 |
Datainspektionen |
|
+10 000 |
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
|
+10 000 |
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
|
+5 000 |
|
Tina Acketoft (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
|
Mats Persson (L) |
Maria Weimer (L) |