Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Utgiftsområde 2 omfattar politiken för finansmarknaden och den statliga förvaltningspolitiken.
Inom finansmarknadspolitiken är det fortsatt centralt att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Liberalerna vill se ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det finns i dessa perspektiv särskilda skäl att överväga vidare åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning. I årets budgetmotion föreslår Liberalerna därför en nedtrappning av ränteavdragen.
Liberalerna välkomnar ett allt närmare europeiskt samarbete på detta område. De senaste åren har vi sett en snabb utveckling där det i EU etablerats en gemensam tillsynsmekanism för banker, en gemensam resolutionsmekanism för banker och en gemensam resolutionsfond. Sverige bör inte ställa sig utanför, utan söka medlemskap i denna så kallade bankunion.
Liberalerna har tidigare föreslagit att myndigheten Finanspolitiska rådet ska få en stärkt finansiering och ett utvidgat uppdrag. Detta står vi fast vid. Myndigheten har sedan 2007 i uppgift att oberoende granska regeringens politik, dess budgetpropositioner och regeringens ekonomiska bedömningar. Vår erfarenhet är att rådet ger nödvändig stadga åt den finanspolitiska debatten. Finanspolitiska rådet har dock gett uttryck för att myndighetens tilldelade anslag inte ger möjlighet till en uthållig och oberoende verksamhet av tillräckligt hög kvalitet. Av det skälet föreslår Liberalerna att anslag 1:6 Finanspolitiska rådet stärks med 10 miljoner kronor från 2017 och framåt.
Samtidigt föreslår vi också att rådets uppdrag utvidgas. Det är rimligt att myndigheten, åtminstone översiktligt, granskar och utvärderar oppositionspartiernas ekonomiska politik med hänseende till effekterna för de offentliga finanserna, sysselsättningen och fördelningspolitiken.
Sedan 2008 har Finansinspektionen som mål att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning. Det är i grunden bra. Komplexa finansiella produkter och asymmetrisk tillgång till information för säljare respektive köpare gör att konsumenter utsätts för risker på finansmarknadsområdet, särskilt då förmedlare och rådgivare får provision från dem som säljer produkterna. Det är därför viktigt att stärka konsumentmakten genom insatser för att höja den generella kunskapsnivån om finansiella produkter och vilka rättigheter och skyldigheter som följer med deltagande på finansmarknaderna. Regeringens föreslagna anslagsökning för denna verksamhet är dock alltför generös med hänsyn taget till statsfinansernas tillstånd. Liberalerna avvisar därför anslagsökningen, med resultatet att anslag 1:11 minskas med 7 miljoner kronor för 2017.
Den statliga förvaltningspolitiken ska bedrivas så att den svenska offentliga sektorn fortsätter att vara en av världens mest effektiva. Anslagen för myndigheternas verksamheter höjs varje år i takt med att pris- och lönenivåerna i samhället ökar. För att ge ett ökat effektiviseringstryck och ta tillvara besparingsmöjligheter hos myndigheterna föreslår Liberalerna fortsatta reduceringar av pris- och löneomräkningen med 20 procent årligen. Inom detta utgiftsområde påverkas anslag 1:1, 1:8, 1:9, 1:11, 1:12 samt 1:15.
Inom detta utgiftsområde redovisas av beräkningstekniska skäl också effekter av reformer som Liberalerna föreslår och som påverkar flertalet utgiftsområden. Två sådana beräkningstekniska anslag är uppförda i Liberalernas budgetmotion avseende detta utgiftsområde. För det första är ett anslag 1:19 Lönekostnader uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 100 miljoner kronor år 2017. Besparingen är hänförlig till den slopade löneskatt för äldre som Liberalerna föreslår. För det andra är ett anslag 1:20 Reducerade rikthyror uppsatt. Därpå redovisas en besparing om 61 miljoner kronor år 2017.
Liberalerna ser flera möjligheter till fortsatt effektivisering av myndigheternas lokalförsörjning. Den allmänna inriktningen är att Ekonomistyrningsverket (ESV) bör få en starkare roll än i dag i att styra mot kostnadseffektiva lokallösningar. ESV har bland annat föreslagit en metod för att begränsa anslagsmedlen för de myndigheter som disponerar lokaler i centrala Stockholm. Metoden innebär att rikthyran för Stockholm innanför tullarna ska reduceras till 80 procent av den fastställda rikthyran från och med ett visst beräkningsår. Metoden bör tillämpas vid första möjliga tillfälle att teckna om avtalet. Utgångspunkten ska vara att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län och att befintliga myndigheter i centrala Stockholm i fler fall än i dag bör överväga alternativa placeringar i exempelvis närförorter.
Det finns dock myndigheter som av olika skäl inte har möjlighet eller är lämpliga att vara lokaliserade i andra lokaler eller andra områden. Det gäller museer såsom Nationalmuseum och Waldemarsudde och myndigheter som till exempel Regeringskansliet och Kungliga biblioteket. Myndigheter med sådana förutsättningar föreslås utgöra undantag från beräkningsmetoden.
1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (L) |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
94 266 |
−599 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
60 994 |
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
14 350 |
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
12 614 000 |
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
9 803 |
+10 000 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
63 455 |
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
160 999 |
−421 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
555 134 |
−1 526 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
193 000 |
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
512 180 |
−8 266 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
315 702 |
−664 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
9 959 |
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
210 370 |
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
324 200 |
−908 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 916 |
|
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
84 687 |
|
|
1:18 |
Statens servicecenter |
3 104 |
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
1:19 |
Lönekostnader |
|
−100 000 |
|
1:20 |
Reducerade rikthyror |
|
−61 000 |
|
|
Summa |
15 258 562 |
−163 384 |
|
|
Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 |
Statskontoret |
|
−599 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
|
+10 000 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
|
−421 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
|
−1 526 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
|
−7 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
|
−1 266 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
|
−664 |
|
1:15 |
Riksrevisionen |
|
−908 |
|
1:19 |
Lönekostnader |
|
−100 000 |
|
1:20 |
Reducerade rikthyror |
|
−61 000 |
|
Mats Persson (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Tina Acketoft (L) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
Maria Weimer (L) |