Förslag till riksdagsbeslut
Svenska kyrkan separerades från den svenska staten år 2000. Men fortfarande idag åtnjuter kyrkan en särställning bland trossamfund i sin relation till den svenska staten. Dels genom lagen om Svenska kyrkan, dels genom att kyrkan har en särställning när det kommer till ekonomiskt bidrag till religiösa samfund.
Lagen om Svenska kyrkan definierar att Svenska kyrkan ska vara evangelisk-lutheransk, demokratiskt uppbyggd och bedriva en rikstäckande verksamhet. Även organisationsstruktur, där Kyrkomötet anges som högsta beslutande organ, kyrkoavgift och rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar beskrivs i lagen. En sådan statlig inverkan på ett religiöst samfund faller inte i enlighet med religionsfriheten. Därför bör den upphöra och Svenska kyrkan bör få rätten att styra över sin egen inriktning och organisationsuppbyggnad.
Därutöver får Svenska kyrkan ett indirekt statsbidrag av staten genom att Svenska kyrkan inte behöver betala för att staten tar upp kyrkoavgift över skattsedeln. Detta har enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) ett värde på cirka 115 miljoner för Svenska kyrkan. Därtill kommer kyrkoantikvarisk ersättning på 460 miljoner per år. Denna särställning är inte motiverad ur ett diskrimineringsperspektiv. Samtliga trossamfund i Sverige ska behandlas lika av staten. Därför bör Svenska kyrkan söka medel från SST på samma sätt och med samma villkor som andra trossamfund.
Robert Hannah (L) |
|