Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid inkorporering ge barnkonventionen samma grundlagsliknande ställning som Europakonventionen och tillkännager detta för regeringen.
Det råder idag glädjande nog en bred enighet i riksdagen om att barnkonventionen ska bli svensk lag. Barnrättighetsutredningen lämnar i mars 2016 i ett betänkande förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och målet är att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2018.
Våra grannländer har valt olika vägar. Finland har inkorporerat barnkonventionen som lag. I Norge har konventionen samma ställning som Europakonventionen, vilket innebär att den står någonstans mellan lag och grundlag. Danmark har valt samma väg som Sverige och ratificerat och diskuterar nu en inkorporering.
Genom att inkorporera barnkonventionen som lag i Sverige är förhoppningen att barns rättigheter ska stärkas ytterligare. Det förslag som finns idag skulle dock innebära att barnkonventionen tas in som en vanlig svensk lag. Det kommer innebära att två likställda lagar kan komma i strid med varandra, där den mer generellt hållna barnkonventionen riskerar att rankas som sekundär.
1995 blev Europakonventionen svensk lag. I 2 kap. 23 § regeringsformen anges att lag eller annan föreskrift inte får meddelas ”i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna”. Det gäller även retroaktivt så att de lagar som kom till innan konventionen inkorporerades ska tolkas i enlighet med konventionen.
Genom att ge barnkonventionen samma grundlagsliknande ställning som Europakonventionen kan man säkerställa intentionen med inkorporeringen – att stärka barns rättigheter.
|
Christina Örnebjär (L) |
|