Förslag till riksdagsbeslut
Ett hem är grunden för ett tryggt och därmed välmående samhälle vilket saknas idag i den rådande bostadsbristen. Det ska finnas ett boende för alla oavsett ekonomi. Sverigedemokraterna lägger stor vikt i att barn får en stabil uppväxt, unga ges goda förutsättningar, att både bo och studera. En anpassad och trygg boendeform ges våra äldre. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Företags möjlighet att växa, skapa jobb och människors trygghet, är helt beroende av en fungerande bostadsmarknad.
En minskad byråkrati kring byggprojekt och stärkning av kommunernas kompetens för byggprocessen, ska snabba på bostadsbyggandet. Ökad konkurrens mellan byggbolagen och finansiell möjlighet för fler byggbolag att anta byggprojekt, ska minska byggkostnaderna och därmed boendekostnaderna. En översyn av privatpersoners möjlighet till finansiering av bostadsköp behövs. Detta kombinerat med en kraftigt minskad asyl- och anhörighetsinvandring kommer på sikt att skapa balans på bostadsmarknaden. Nedan är fyra grundläggande förslag för att nå målen. Längre ner hittar du fler bostadspolitiska förslag.
Med en ökad tillgång på bostäder och lägre kostnader i både inköp och hyra av dem, ges fler möjlighet till eget boende, ansvar, minskad trångboddhet och delaktighet i samhället. Detta kombinerat med en minskad asyl- och anhörighetsinvandring kommer på sikt att skapa bättre förutsättningar för integration och balans på bostadsmarknaden. En kontrollerad migration och därmed mer anpassad befolkningsökning, gör att samhället kan anpassa infrastruktur, byggande, välfärd på ett sätt som möjliggör integration. Idag växer befolkningen snabbt och tillfälliga, framhastade lösningar läggs fram inom politiken. Integrationen försvåras av EBO-lagen, en lag som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill i landet under tiden som deras asylansökan prövas. Under alltför många år har Sverige tagit emot fler immigranter än vad samhället har klarat av. Bostadsområden har blivit allt mer överbefolkade och därmed segregerade som lett till att utanförskapet har förstärkts och trångboddheten blivit allt värre. EBO-lagen har gjort att vissa kommuner fått svårt att upprätthålla det allmänna kommunala ansvaret då fler bor i lägenheterna än vad de är avsatta för och på så vis saknar kommunen möjlighet att anpassa samhällsservicen efter befolkningen. Kvaliteten inom skola, vård och boende med flera områden har försämrats kraftigt. Trångboddhet ökar slitage på lägenheter, ökar fusket med bostadsbidrag, svarthandel med andra-, tredje- och fjärdehandskontrakt eller försäljning av hyreskontrakt och har skapat inlåsningseffekter. Polisen, socialtjänsten och bostadsbolag vittnar om en svarthandel med hyreskontrakt i stor organiserad skala där en parallell bostadsförmedling skapats. Sverigedemokrater föreslår som en av flera åtgärder för att mildra de akuta problemen som finns idag, att avskaffa EBO-lagen, som är en bidragande orsak till utanförskap och segregation.
Många fastighetsägare har stora problem med trångboddhet där lägenheterna bebos av fler än vad de är anpassade för. Detta föranleder stora problem som följd. Trygghetsaspekten är en, där grannarna har svårt att överblicka vilka som bor där, då det kan bo många fler personer utöver det vanliga att en familj bor där. Slitaget blir högre på lägenheten vilket ökar kostnaderna för fastighetsägaren, även driftkostnaden blir högre i form av vattenförbrukning bland annat. Vattenskador och mögel är vanligt förekommande effekter, då duschen inte är anpassad för så många användare. Vidare så skapar det problem i form av samhällsplanering för kommunerna, där antalet barn, äldre med flera inte motsvarar de samhällstjänster i form av förskola, skola m m som området är anpassat efter. Trångboddhet gör samtidigt att studieron påverkas, otrygghet skapas av att man vantrivs i sitt hem. Sverigedemokraterna föreslår att fastighetsägarnas rätt att motverka trångboddhet genom kontraktskrivet maxantal för lägenheten skyddas i lag.
För att motverka bidragsfusk, svartkontrakt och organiserad brottslighet bör möjligheten till samkörning av lägenhetsregistret genomföras. Utökade möjligheter för Lantmäteriet att lämna ut uppgifter ur lägenhetsregistret med syftet att möjliggöra en effektivare kontroll för att upptäcka bidragsfusk och svartkontrakt. Regeringen föreslås utreda tillgången till samkörning av lägenhetsregistret och hur detta kan genomföras för att motverka problembeskrivningen i förslaget.
Polisen har pekat ut 53 utsatta områden i Sverige där otryggheten är extra stor. Utformningen av miljonprogramsområdena, vilka är övervägande del av de utsatta områdena, gör det svårt för polisen att närvara utan att samtidigt utsättas för stor risk. Områdena är utformade så att det försvårar med polisiär närvaro, då reträttvägar ofta saknas eller enkelt kan blockeras och områdesplaneringen gör det enkelt för boende att övervaka polisens ankomst och närvaro. Vidare är placering av centrum, skolor, parkeringar m m utformat på ett sätt som försvårar spaning och närvaro för polisen och reträttvägar kan enkelt blockeras. Närvaron från polisen försvåras vid polisingripanden då de ofta leder till våldsamma upplopp med bilbränder och stenkastning som följd. Sverigedemokraterna föreslår att regeringen utreder hur kommunerna kan arbeta med att förändra områdesplaneringen för att möjliggöra en tryggare samt säkrare och därmed ökad närvaro i förorterna för polisen.
Sverigedemokraterna föreslår flera åtgärder för att skapa trygghetsförändringar i utsatta områden. Trygghet kan skapas dels genom ökad trivsel i bostadsområdena dels genom upplevd trygghet. Om fler vågar sig ut efter mörkrets inbrott kan det i sin tur leda till en ökad social kontroll och i slutändan också en ökad faktisk trygghet genom minskad brottslighet. För att fler ska vistas ute kan bland annat en effektivare och trygghetsgivande belysning hjälpa eller utökad kameraövervakning. Sverigedemokraterna föreslår därför att regeringen tar fram en nationell handlingsplan som ska fungera som en handbok för landets kommuner för att identifiera otrygga områden i alla landets tätorter och tillgodose dessas behov av åtgärder för ökad trygghet.
Idag missbrukas systemet med tillfälliga bygglov för att upprätta långvariga lösningar för asylboenden. Enligt rättspraxis måste åtgärden avse ett tillfälligt behov, exempelvis att en skola byggs om och eleverna tillfälligtvis måste inhysas någon annanstans. Ett annat exempel är när antalet elever utökas under en begränsad tidsperiod och att kommunen behöver tillgodose detta genom tillfälliga åtgärder. Det är också viktigt att kommunen i prövningen av tidsbegränsade lov beaktar de allmänna och/eller enskilda intressen som påverkas när lovet beviljas. Särskilt eftersom tidsbegränsade lov får ges för en användning som strider mot detaljplan. Ett tillfälligt asylboende som sträcker sig flera år framöver kan inte anses rymmas inom ramen för temporärt tillstånd. Existerande regler behöver skärpas för att upprätthålla syftet med regeln om tillfälliga bygglov. Vi föreslår därför att regeringen skärper reglerna för tillfälliga bygglov.
Då bostadsförsörjningsansvaret ligger på kommunerna kommer läget med en hög andel nyanlända invandrare föranleda åtgärder från kommunerna. Många kommuner har tvingats köpa in bostadsrätter, villor och modulbostäder för att lösa bostadsbristen för nyanlända efter den nya lagen som trädde i kraft 1 mars 2016 där kommunerna tvingas ta emot flyktingar. Många kommuner låter även nyanlända invandrare gå före i bostadskön. Av den anledningen föreslår vi att regeringen tillser regler för bostadsköer så de är neutrala till etnicitet och ursprung.
En snabbare och enklare plan- och byggprocess är en av faktorerna för att öka och förenkla byggandet i Sverige. Kommunerna behöver ha goda förutsättningar för att minska administrationen. Det behövs fortsatta regelförenklingar och förändringar överlag för att skapa snabbare processer. Vi föreslår därför att regeringen fortsätter att utreda möjligheterna att förenkla plan- och bygglagen.
Sverige domineras idag av tre stora byggbolag. Behovet av ökad konkurrens är påtaglig och en ökad anbudskonkurrens mellan byggbolagen skulle kunna minska byggkostnaderna. Bland annat är det svårt för de mindre byggbolagen att ta byggprojekt som innefattar över omkring 80 bostäder, detta på grund av svårigheter att få finansiering för byggandet och är varför byggkreditiven behöver utökas. Sverigedemokraterna föreslår därför att regeringen utreder hur man kan skapa större konkurrens mellan byggbolagen och se över förutsättningarna för byggbolag att finansiera större byggprojekt.
Byggklar mark som står obebyggd är förekommande i stor skala och en av orsakerna till att det byggs mindre än vad det finns möjlighet till. För att kommunerna ska kunna ställa krav på att marken bebyggs efter försäljning behöver möjligheten förstärkas genom lagstöd. Detta syftar till att öka byggandet och motverka att byggbolag och markägare sitter på byggklar mark. Därmed kan kommuner snabba på processen från försäljning av byggklar mark till färdigbyggd byggnad. Vi föreslår att regeringen utreder frågan om beskattning av byggklar mark.
Sverigedemokraterna vill se en utökad samordnad regional planering för att kunna möta de behov som uppstår och för att ge kommunerna den kompetens som behövs vad gäller bostadsplanering. I det kommer även en välplanerad infrastruktur som är nödvändig för att kombinationen mellan bostad och vardaglig sysselsättning ska fungera bra. Ska man från stat, region och kommunal sida kunna planera tillsammans för bostadsbyggande, infrastruktur och kollektivtrafik, så behövs en regional planering. Regionen kan bidra med en kompetens, som kanske fram för allt de mindre kommunerna har behov av. En regional översiktsplanering ska samtidigt fortfarande innebära att beslutanderätten ligger på kommunal nivå. Vi föreslår därför att ett regionsövergripande organ ges möjligheten att planera och stärka kommunerna i arbetet med samordnad regional bostadsplanering.
Kontrollplanen är grunden för hela tillsyns- och kontrollsystemet i plan- och bygglagen. Det är byggherren som ska upprätta en kontrollplan och det är byggnadsnämnden som fastställer den i startbeskedet. Byggnadsnämnden har tillsyn och uppföljning av byggherrens kontroll. För att snabba på byggprocessen och höja kvaliteten för uppföljningen av kontrollplanen föreslår vi att ett regionövergripande organ får ta över uppföljandet av kontrollplanen. Mindre kommuner framförallt kan sakna den kompetens och erfarenhet som behövs varför förslaget skulle innebära att byggprocessen underlättas för både kommunerna och byggbolagen.
Det krävs ett helhetsgrepp på frågorna kring byggande av bostäder och infrastruktur. För att möjliggöra byggande av bostäder krävs en fungerande infrastruktur, och för att både finansiera och planera infrastruktur behöver bostadsbyggandet komma in i bilden. Idag pågår Sverigeförhandlingarna som är en del av lösningen av samordning av infrastruktur och bostadsbyggande. Utöver Sverigeförhandlingarna behövs en synkronisering av flera politiska områden så som trafik-, skatte-, finans-, näringslivs- och civilutskottet. Idag sker allt för mycket av politiken i form av stuprör där de politiska områdena saknar samordning. Genom en bostads- och infrastrukturberedning kan man långsiktigt skapa bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Av den anledningen föreslår vi att regeringen tar initiativ till att starta en bostads- och infrastrukturberedning.
Med dagens system så saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna ska skattefria underhållsfonder möjliggöras, för att finansiera framtida renoveringar. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.
Underlätta och utöka byggandet av studentbostäder genom att lyfta fram behovet av markanvisningar för studentbostäder. Bostadsbristen är påtaglig i hela landet. En grupp som är extra hårt utsatt är studenter som på kort tid behöver en bostad på studieorten. Konsekvensen av utebliven bostad blir att man tvingas tacka nej till den utbildning man kommit in på vilket får en allvarlig påverkan på arbetsmarknaden i förlängningen. Därför föreslår Sverigedemokraterna att markanvisningar ska prioritera byggande av studentbostäder, för att utöka möjligheten att studera och därmed säkerställa utbildningsbehovet i landet.
På de flesta av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, är det brist på studentbostäder, vilket riskerar slå mot såväl tillväxten som utbildningsväsendet. Det handlar om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad med diverse kontrakt. Det är inte rimligt med dessa förhållanden för våra studenter. Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem vilket man gör undantag för i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.
Vi vill förenkla byggnormerna för att göra det billigare att bygga fastigheter. Främst är det hissnormen och andra normer på studentlägenheter som vi vill förändra så att det skall gå att producera studentlägenheter smidigare och billigare.
En del av att öka utbudet av bostäder är att ge möjlighet till eget ägt boende. Finansieringen av bostäder kan ske på en rad olika sätt där staten behöver uppmuntra och underlätta till bostadsköpen. Bostadsköp är många gånger den största affären som en person gör i sitt liv och berör samhällsekonomin i många avseenden. Det är inte helt enkelt att ta sig in på arbetsmarknaden idag och då blir inte tillvaron lättare när det är brist på hyresrätter och priserna på bostadsrätter är höga. Därför tittar även ekonomiskt svaga grupper på möjligheten att äga sin egen bostad. I slutet av livet är det många som ska kunna vara nöjda över att ha investerat i en fastighet redan när man först tar sig ut i arbetslivet. Problemet för många unga är att de inte är etablerade på arbetsmarknaden. Inkomsterna är inte sällan osäkra samtidigt som det egna kapitalet i början av naturliga skäl är litet eller obefintligt. Kort sagt finns bostadsbehovet men inte den ekonomiska förmågan och man förväntas finna sin första egna lägenhet i det befintliga bostadsbeståndet. I detta fall krävs en rörlighet i bostadsbeståndet och att ägarna till nybyggda lägenheter redan är etablerade på bostadsmarknaden.
För att långsiktigt skapa bättre förutsättningar för gemene man att äga sin bostad behövs en utredning för en rad olika finansieringsförslag. Det har framförts en rad olika intressanta förslag som kan bli aktuella. En översyn av bolånetaket upp till en viss summa kan fungera för de ”billigare” bostäderna. Bankernas totala utlåning kan ges större fokus för att ge större flexibilitet mot kravet av bolånetak. Startlån till förstagångsköpare och avdragsgillt bostadssparande är andra varianter som möjliggör eget ägande av bostad för unga.
Låga hyror har länge präglat de subventionerade miljonprogrammens bostäder, som idag står inför renoveringsbehov och därmed tillkommande hyreshöjningar. Nybyggnation av bostäder innebär samtidigt hög hyra. Därför ser vi idag ett behov av en översyn av reglerna för bostadsbidrag och bostadstillägget så att de bättre följer hyressättningen.
Nyproducerade bostäder bör i så hög utsträckning som möjligt vara anpassade för funktionshindrade utan att det för den delen innebär för mycket byråkrati. Hänsyn måste alltid tas till olika förutsättningar och olika behov vid nybyggnation och för de äldre byggnader som saknar funktionsanpassning behövs ett stimulansbidrag för tillgänglighetsanpassning.
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller bland annat funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Vikten av att förvalta det vi ärvt av tidigare generationer åt kommande är stor och betydelsefull. Sverigedemokraterna anser att arkitektoniskt vackra och sällsynta historiska byggnader är viktiga att bevara för eftervärlden vilket alltid ska beaktas vid diverse förberedelser eller regleringar. En historisk miljö kan vara mycket viktig för såväl trivsel som för att stärka gemenskapen hos befolkningen. Vi föreslår därför att man genom plan- och bygglagen stärker skyddet av kulturhistoriska byggnader, detta utan att mindre tekniska ändringar som har till syfte att bevara byggnaden, hindras.
Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turistnäringen. Ett sätt att värna det kulturella och estetiska arvet kan vara att införa en så kallad kulturell planering. Det är i korthet en metod som i samhällsbyggnadsfrågor sätter fokus på medborgardialog, den unika platsens förutsättningar och historia, det lokala kulturarvet och omgivande bebyggelsestruktur, samt att skapa en social känsla och samhörighet i området. I miljöer med inslag av kulturhistoriska byggnader ska vid nybyggnation, miljonprogrammet motverkas. Detta genom att söka återskapa folkhemmets arkitektur där man vid renoveringsbehov planerar återskapa fasader i färg och form. Historiskt förankrade byggnader skall bevaras och renoveras då dessa skapar identitet och atmosfär. Syfte blir att plocka fram området eller kommunens unika personlighet utifrån geografiska och historiska förutsättningar. Detta för att skapa en ökad trivselfaktor och känsla av miljöer som är unika och välbevarade. Sverigedemokraterna föreslår därför att man inför en så kallad kulturell planering.
Lantmäteriet kartlägger Sverige och samhället med avancerade och detaljerade kartor. Räddningstjänsten i Västmanland försenades, i samband med den stora branden 2014, av att man använde sig av gamla kartor. Därför föreslår vi att de senast uppdaterade kartorna ska göras tillgängliga kostnadsfritt, detta för att underlätta tillgången.
Det är Sverigedemokraternas ambition att framtida lägenheter byggs så energieffektivt som möjligt. Dels för att minska levnadskostnaden för boendet, dels av hänsyn till miljön och områdets välmående för framtida generationer. Vi vill även utreda nya sätt att minska energikostnaderna genom effektivare sätt att förbruka värme och el.
Kommunala vatten- och avloppsplaner är viktiga för att skapa långsiktig planering för kommunens utbyggnad och framväxt. VA-planering handlar också om i vilken ordning olika geografiska områden ska åtgärdas, vem som ska göra arbetet och hur man skapar delaktighet och engagemang hos berörda aktörer. För att minska konflikter kring utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp behöver dessa planer vara baserade på längre sikt för att skapa förutseende för fastighetsägare. En investering i vatten- och avlopp är mycket kostsam varför fastighetsägare ska kunna känna sig trygga med hur planeringen ser ut i kommunen. Vidare vid utbyggnad bör samråd vara ett obligatoriskt förfarande för att öka förståelsen för anslutning och antalet som väljer att ansluta sig direkt till kommunens nät. De som vill vänta med anslutning bör kunna det med en då ålagd ränta till dess att fastigheten är ansluten. Hur vida VA-planering ska vara obligatoriskt eller lösas genom att byggas in i plan- och bygglagen bör ses över och vad planen kan eller ska innehålla för att på bästa sätt skapa rätt förutsättningar för kommunen att planera utbyggnad och skapa goda samhällsekonomiska effekter. Sverigedemokraterna föreslår att regeringen utreder förutsättningarna för kommunala vatten- och avloppsplaner.
|
Roger Hedlund (SD) |
Mikael Eskilandersson (SD) |