Förslag till riksdagsbeslut
Under riksdagsåret har regeringen tagit ett kliv in i framtiden genom att slå fast att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att uppfylla detta måste vi minska våra klimatavtryck så mycket som möjligt, både inhemskt och utanför Sveriges gränser. En viktig sektor att ställa om och där det redan i dag finns bättre och klimatsmarta alternativ är transportsektorn. För resenärer måste det vara enkelt att välja tåg, kollektivtrafik och cykel istället för bil och flyg och vi måste se till att det är enkelt och lönsamt att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart. Men för att detta ska vara möjligt så måste det ju finnas räls att åka på och en fungerande infrastruktur. Tyvärr är många av våra banor ute i landet i dåligt skick och flera är nedläggningshotade. Så kan vi inte ha det om vi ska ta klimathotet på allvar, vi behöver ett nationellt järnvägslyft med satsningar på befintliga banor, stora som små.
Lysekilsbanan
I mitt område finns Bohusbanan och Lysekilsbanan, båda är i dåligt skick och där den förre är i ett stort upprustningsbehov och den senare alltjämt hotas av nedläggning. Detta trots att Lysekilsbanan med relativt små medel skulle kunna rustas upp så att det gick att framföra tåg i en hastighet som skulle göra tågtrafiken tidsmässigt konkurrenskraftig mot buss och bil. Redan i dag är banan en förutsättning för Lysekils hamns konkurrenskraft och det är ironiskt att den järnväg som man idag lappar Sveriges banor med kommer till Sverige via Lysekils hamn och rullar vidare ut på den nedläggningshotade Lysekilsbanan. Som ett led i en upprustning av banan bör man också se över tunnlarna norr om Uddevalla då de inte klarar t.ex. Stora Ensos så kallade SECU-boxar. Detta har gjort att hamnen tappat gods och om detta åtgärdades skulle det öka järnvägens konkurrenskraft gentemot vägtransporter.
Med en modernisering av Lysekilsbanan hade den återigen kunnat trafikeras och ge fler personer bättre tillgång till spårburen och effektiv kollektivtrafik och den hade säkrat framtiden för Lysekils hamn. Att resa till Göteborg hade till exempel kunnat göras på endast en timme och lossat gods hade kunnat forslas vidare inåt landet på ett klimatsmart sätt. Liknande potential i regionala banor finns på många håll.
Bohusbanan och Norge
När det gäller Bohusbanan är det obegripligt att en sådan viktig bana som går parallellt med E6 upp mot Norge inte har underhållits bättre. En av anledningarna är nog att den inte går hela vägen upp till Oslo. Ända sedan banan byggdes har man vid flera tillfällen haft funderingar på att förlänga Bohusbanan från Strömstad in i Norge. Tyvärr har det aldrig blivit av. Förutom den stora betydelsen för mellersta Bohuslän att få en snabb järnvägsförbindelse till Oslo och Göteborg och Köpenhamn, skulle en förlängning av Bohusbanan till Halden ha en stor betydelse för godstrafiken. Backen från Halden till Tistedal är väldigt brant och gör att godstågen inte kan köra med full last. Nu har vi dock chansen att göra detta och se till att Bohusbanan blir en av framtidens lösningar och ett svar på hur vi praktiskt minskar koldioxidutsläppen. Det skulle också vara samhällsekonomiskt om vi kunde bygga ihop västkusten med en snabb och fungerande järnväg. I regionerna längs sträckan Köpenhamn–Göteborg–Oslo bor det nästan 8 miljoner människor och det skulle ge många goda synergieffekter om vi kunde bygga ihop städer och handelsplatser med snabba klimatsmarta transporter. Möjligheterna för denna skandinaviska superstad är svindlande. Då är det helt galet att snabbaste vägen genom regionen sker med bil medan tågtrafiken leds via Dalsland.
En utvecklat och snabbt järnvägsnät ger flera goda möjligheter, inte minst för en hållbar turismutveckling och det är ingen slump att stationsnära lägen attraherar företagsetablering och bostadsbyggande. Det är dags för ett helhetsansvar för hållbara transportlösningar och jag ser stor potential i västkustens banor – om de får lov att finnas kvar.
|
Emma Nohrén (MP) |
|