Förslag till riksdagsbeslut
Av den svenska djurskyddslagstiftningen framgår att alla djur ska ha rätt till sitt naturliga beteende. Detta är också utgångspunkten för Sverigedemokraternas djurskyddspolitik. Att se djurens unika egenvärde och att de behandlas med respekt är viktigt för Sverigedemokraterna.
Vi har all anledning att vara stolta över det svenska djurskyddet, men samtidigt finns det mycket att förbättra och det är inte längre så att Sverige har ett unikt gott djurskydd. Flera andra länder har idag gjort kraftiga framsteg. Det är Sverigedemokraternas ambition att Sverige ska ha världens bästa djurskyddspolitik.
Svensk lagstiftning är idag splittrad vad gäller djurs rättigheter. Genom att samla all lagtext som rör djur i en särskild djurskyddsbalk kan man bättre åskådliggöra lagstiftningen samtidigt som man tydliggör och sätter fokus på djurens rättigheter.
Trots förekomsten av flera fall av grovt djurplågeri, exempelvis med tortyrliknande metoder, har något maxstraff aldrig dömts ut. Det absolut vanligaste straffet för djurplågeri är idag dagsböter och Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att skärpa straffen för att tydliggöra hur pass allvarlig brottslighet detta är. För att möjliggöra detta förordar Sverigedemokraterna införandet av brottsrubriceringen ”grovt djurplågeri” samt att straffet för grovt djurplågeri ska vara lägst ett års fängelse och högst fyra års fängelse.
Djuren kan inte föra sin egen talan vilket gör dem beroende av människan och vår välvilja. Därför är det viktigt att arbetet med djur och hanterandet av brott mot djur sköts på ett korrekt och effektivt sätt. Dessvärre kräver denna typ av arbete ofta både resurser och specialkompetens som är ovanliga inom den ordinarie polisorganisationen i dagens Sverige.
I flera delar av landet har polisen idag inrättat avdelningar med djurskyddspolisen. Syftet med att inrätta en särskild djurskyddspolis är framförallt att samordna verksamheten och utveckla det förebyggande arbetet, samt att öka lagföringen och skapa en mer rättssäker hantering av brott mot djur.
Detta är en positiv utveckling men det finns ett stort behov av att ta ett nationellt grepp. I Sverige har satsningarna på djurpoliser än så länge varit av mindre och lokal karaktär men finns i större utformning på bland annat Malta och i USA. De lokala satsningarna i Sverige har lyfts fram som ett föregångsexempel och har varit uppskattade av såväl polis som allmänheten. Vi vill se att det införs en djurskyddspolis på nationell nivå. För att djurskyddspolisen inte ska ta resurser från den övriga polisverksamheten vill vi att det införs en särskild utbildning i syfte att rekrytera ny kompetent personal.
En god utvärderingsgrund för djurs välmående är huruvida de får utlopp för sina naturliga behov och beteenden. Livet på en cirkus innebär i de allra flesta fall stora inskränkningar av möjligheterna till detta. En viktig del i ett bra och trovärdigt djurskydd är att vi är mycket försiktiga med användandet av djur enbart för vårt nöjes skull.
Vad gäller icke-domesticerade djur kan konstateras att deras skötsel regleras av samma föreskrifter som djur i djurparker, dock med ett flertal undantag. Detta förefaller minst sagt orimligt, då djurhållning i djurparker kan motiveras med såväl artbevarande som undervisande syfte och alltså har mer än ett rent underhållningsvärde för människor. I stället för att bevilja undantag där cirkusnäringen har svårt att möta djurhållningskraven, är det Sverigedemokraternas mening att de icke-domesticerade djuren snarast bör fasas ut från våra cirkusar.
Vad gäller domesticerade djur har dessa det något lättare att anpassa sig till ett liv på cirkus. Dock finns det åtskilligt som kan göras för att förbättra även deras tillvaro. Även de domesticerade djuren drabbas av cirkuslivets kringresande och därmed följande transporter samt begränsade möjligheter till lämpliga utrymmen. Därför är det viktigt att följa upp djurens hälsotillstånd med jämna mellanrum. Djurhållande cirkusar måste enligt dagens regler besiktigas minst en gång årligen, före den första föreställningen för säsongen. Däremot ställs inga grundläggande krav på cirkusägarnas kompetens innan djurhållning kan komma på tal, utan det enda som kontrolleras är levnadsvillkoren samt att befintliga regelverk följs.
Vi anser därför att ett licenssystem bör införas där endast de cirkusägare som uppfyller vissa grundläggande krav ska beviljas tillstånd att hålla djur. Vid brott mot regelverken ska sådana licenser kunna dras in permanent. Dessutom bör de besiktningar som i dag sker efter beställning av cirkusägarna själva kompletteras med icke föranmälda inspektioner både vad gäller transporter och stationära förvaringsplatser. På detta sätt blir det mer angeläget för cirkusägarna att säkra en kontinuerligt god tillvaro för sina djur även de tider då djuren inte används i föreställningar.
Djurparkerna har en undervisande och folkbildande roll i samhället som är viktig och djurparkerna arbetar dessutom artbevarande och deltar i en rad olika bevarande projekt. Sverigedemokraterna ser ett stort värde med våra djurparker och de projekt de arbetar med. Ett antal olika larmrapporter de senaste åren har dock visat att det finns djurparker som brister i sina rutiner och som inte lever upp till fastställda regelverk. Det har handlat om allt från dåliga arbetsförhållanden för personal till dålig djurhållning samt dåliga och underdimensionerade djurhägn. Med anledning av detta vill Sverigedemokraterna se en rikstäckande översyn av de svenska djurparkerna för att säkerställa att de lever upp till fastställda regelverk.
Många svenskar äter i dag kött från djur som halal- eller kosherslaktats, ofta helt utan att veta om det. Slaktmetoderna innebär kortfattat att djuren avlivas och avblodas helt utan bedövning, vilket innebär ett utdraget dödsförlopp med onödigt lidande, smärta och ångest. Eftersom det verkar finnas en marknad för dessa produkter och därmed också ekonomiska incitament, börjar allt fler köttproducenter övergå till dessa slaktmetoder. I dag är det endast Sverige som förbjuder obedövad slakt.
Andelen kött som slaktats med dessa båda slaktmetoder är växande. I vissa producentländer slaktas till exempel allt får- och lammkött med detta tillvägagångssätt. I en rapport från EU-kommissionen framkommer det att närmare 75 procent av nötkreaturen inom EU slaktas utan bedövning.
Sverigedemokraterna vill verka för att Sverige ska få möjlighet till undantag som möjliggör att vi kan stoppa importen av kött som kraftigt avviker från intentionerna i svensk djurskyddslagstiftning. Innan ett sådant undantag är på plats är det Sverigedemokraternas åsikt att regeringen bör verka för generella förbud på EU-nivå mot denna brutala slaktmetod.
För att stärka konsumentmakten vill Sverigedemokraterna verka för att allt kött från djur som avblodats utan bedövning och saluförs i Sverige tydligt ska märkas. Vidare bör Sverige verka för att all mat som upphandlas via offentlig upphandling ska komma från djur som slaktats och avblodats efter bedövning i enlighet med intentionerna i svensk lagstiftning.
Det är viktigt att skapa de förutsättningar som krävs för ett upprätthållande av djurskyddet, inte minst genom att vår livsmedelsproduktion inte ska straffas ut i konkurrensen med länder vi handlar med. Tyvärr är det inte alltid så och vi har dessutom sett att djurtransporter både inom och utanför EU sker utan hänsyn till att det är levande varelser som fraktas. Vi vill också ha ett importförbud för animalieprodukter där djur utsatts för ett systematiskt onödigt lidande och som strider mot intentionerna med svensk djurskyddslagstiftning.
Ibland måste djur omhändertas och varje gång detta sker är en tragedi, det finns dock ett befogat missnöje över hur detta kan gå till. Det är därför viktigt att de som arbetar med djurtillsyn har relevant kompetens för ändamålet. Vi menar därför att de som arbetar med djurskyddstillsyn av djurbesättningar inom yrkesbruk i största möjliga mån ska ha egen yrkeserfarenhet av djurhållning.
Vidare vill vi utveckla och modernisera märkningen av livsmedel. För att ge konsumenten makt att värna djurs välbefinnande, vill vi att alla animaliska produkter alltid ska märkas med ursprung i varje led i produktionskedjan. Detta ska gälla såväl charkvaror som sammansatta produkter och mat på restaurang.
Svenska lantraser är husdjursraser som har särskilda egenskaper i det område där de har sitt naturliga habitat. De anses som särskilt skyddsvärda på grund av sin geografiska koppling och sina unika egenskaper. Ett exempel är den svenska fjällkon som har långa anor i Sverige och dess släkte, som är väl anpassat till ett kallare klimat och tros härstamma så långt tillbaka som till vikingatiden. Mjölken från fjällkon har unika egenskaper jämfört med de vanligare raserna i det svenska jordbruket och är särskilt lämpad för tillverkning av ost. I dag är rasen utrotningshotad och endast runt 600 individer kvarstår. Särskilda stöd utgår för att bevara fjällkon, men insatserna har hittills inte gett önskade effekter. Vi vill därför intensifiera insatserna för att rädda fjällkon och andra lantraser från utrotning.
Djur ses i lagens mening som egendom. Att djur skulle ses som vilken ägodel som helst är något som de breda folklagren inte skulle hålla med om. Detta är särskilt sant när det handlar om sällskapsdjur. Inte ofta blir det juridiskt svårt att hantera situationer där djur både ses som egendom och en älskad familjemedlem. Detta innebär att om någon till exempel plågar ett djur döms man inte för den brottsliga handlingen man gjort mot djuret utan enligt svensk lagstiftning handlar detta om ett egendomsbrott.
För att bättre spegla allmänhetens uppfattning om djurs juridiska status, i synnerhet sällskapsdjur, bör en statlig utredning tillsättas för att komma med förslag på hur man kan stärka djurs juridiska status som individer. I samband med detta bör man överväga att införa en djurskyddsombudsman som kan bistå med juridisk hjälp i djurskyddsmål, men även för att främja husdjurs välbefinnande. En sådan ombudsman existerar redan i Finland.
I Djurskyddsutredningen från 2011 föreslås det att det mer tydligt ska framgå i lagen att det är förbjudet att överge djur. Det finns idag en allmän inställning till katten som ger den en relativt låg status i samhället. En vanlig huskatt kostar inte mycket att köpa och många har på grund av okunskap uppfattningen att katten klarar sig själv ute i naturen – oavsett årstid och oaktat avsaknaden av mänsklig omsorg. Av Djurskyddsutredningen och de undersökningar som det refereras till på området kan konstateras att exempelvis ett övergett domesticerat djur som katten inte alls klarar sig särskilt bra, speciellt inte unga katter. Det är viktigt att det tydliggörs i lagstiftningen att det är förbjudet att överge katter och andra sällskapsdjur.
Enligt svensk lag får djurförsök inte användas om fullgoda alternativ utan inblandning av djur existerar. Ändå genomförs flera tusen djurförsök per år i Sverige. Sverigedemokraterna vill sträva mot att användandet av djurförsök minimeras så långt det är möjligt genom att alternativa metoder som inte kräver inblandning av djur tas fram. Att verka för djurfria metoder handlar emellertid inte enbart om att se till djurens bästa. Djurförsök är dyra och det är vanligt förekommande att djurförsöken inte ger de kunskaper som krävs om hur människor påverkas av de läkemedel och kemiska substanser som testas.
För att detta ska vara möjligt vill Sverigedemokraterna verka för ökat stöd till forskning som syftar till att ta fram djurfria alternativ till dagens djurförsök.
|
Martin Kinnunen (SD) |
|
|
Anders Forsberg (SD) |
Runar Filper (SD) |