Under utgiftsområde 1 Rikets styrelse finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. I Moderaternas plan för ett starkare Sverige ingår arbetet med att skapa ett tryggare samhälle som en viktig del. Moderaterna föreslår därför utöver regeringens satsningar ytterligare resurser för ett utökat arbete mot våldsbejakande extremism. I vår plan för ett starkare Sverige ingår också att, som en del av politiken för att främja mänskliga rättigheter, lyfta fram och öka stödet för de demokratiska värderingar och värderingar om mänskliga rättigheter, som också är svenska värderingar, genom att bland annat motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck.
Moderaterna föreslår vidare att Datainspektionens arbete med tillsyn, informationsspridning och utbildning för att förebygga och motverka integritetskränkningar och näthat ska förstärkas. Fler kommuner bör tillåtas bli del av förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska. Ökade resurser föreslås till Justitiekanslern för att uppfylla uppdraget som statens företrädare i rättsliga tvister, och riksdagens utredningstjänst bör förstärkas.
Förslag till riksdagsbeslut
|
Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse |
|||
|
Tusental kronor |
|||
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
136 996 |
−493 |
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
880 313 |
−2 321 |
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
767 892 |
+2 485 |
|
2:3 |
Riksdagens fastighetsanslag |
113 000 |
|
|
2:4 |
Riksdagens ombudsmän (JO) |
90 241 |
−360 |
|
3:1 |
Sametinget |
45 243 |
−227 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
7 379 026 |
−138 708 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 736 126 |
−92 044 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
87 340 |
+30 000 |
|
6:2 |
Justitiekanslern |
48 734 |
+630 |
|
6:3 |
Datainspektionen |
54 354 |
+1 798 |
|
6:4 |
Svensk författningssamling |
1 300 |
|
|
6:5 |
Valmyndigheten |
19 588 |
−208 |
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
172 200 |
|
|
7:1 |
Åtgärder för nationella minoriteter |
102 917 |
+2 000 |
|
7:2 |
Åtgärder för den nationella minoriteten romer |
14 500 |
|
|
8:1 |
Presstöd |
567 119 |
|
|
8:2 |
Myndigheten för press, radio och tv |
33 648 |
−112 |
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
17 939 |
−115 |
|
|
Summa |
13 268 476 |
−197 676 |
Inledning
I Moderaternas plan för ett starkare Sverige ingår arbetet med att skapa ett tryggare samhälle som en viktig del. Det behövs en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, avhopparverksamhet för dem som vill lämna extremistiska grupper och att avhoppares erfarenheter och kunskaper sprids. Vidare föreslås ytterligare resurser till forskning om våldsbejakande extremism, särskilt våldsbejakande islamism.
Vi vill lyfta fram och öka stödet för de demokratiska värderingar och värderingar om mänskliga rättigheter, som också är svenska värderingar. Om stödet för dessa värderingar sviktar i vissa förorter och stadsdelar hotas tryggheten för dem som bor där. Inom anslaget Allmänna val och demokrati finansieras åtgärder som syftar till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige, som en del i MR-politiken. Medel inom detta anslag bör användas till åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och för att verka för ökat stöd för demokratiska värderingar och värderingar om mänskliga rättigheter i alla delar av Sverige.
Delar av satsningarna finansieras genom en neddragning av anslaget till Regeringskansliet m.m. med 20 miljoner kronor.
Alliansregeringen brukade i sina budgetpropositioner ha med siffror som visade effekten av politiken på antalet årsarbetskrafter, sysselsättning, arbetslöshet och BNP. Att regeringen Löfven i sina budgetpropositioner valt att ta bort denna redovisning är ett av flera tecken på steg som regeringen tagit för minskad öppenhet och transparens. När siffror tas bort från budgeten och förväntade effekter av förslag inte längre redovisas försvåras granskningen av regeringens politik.
Det främsta redskap som riksdagen och dess ledamöter idag har, vid sidan av utskottskanslierna, för granskning av uppgifter och underlag från regeringen är riksdagens utredningstjänst. Under perioder råder redan idag ett mycket högt tryck på verksamheten. Så länge regeringen inte lever upp till rimliga krav på transparens är det angeläget att utredningstjänsten får ökade resurser, så att riksdagens partier får större möjligheter att granska och analysera regeringens förslag. Därför föreslås att RUT förstärks genom att riksdagens förvaltningsanslag ökas med 5 miljoner kronor från och med 2017. Detta finansieras genom en motsvarande neddragning av Regeringskansliets förvaltningsanslag. När riksdagens resurser för utredning och granskning behöver öka på grund av regeringens agerande är det rimligt att det sker genom att regeringens utredningsresurser minskas.
Regeringen gav 2016 inte något uppdrag till Världsbanken om en fortsatt studie över företagsklimatet i Sverige och avser inte heller att göra det under 2017, i motsats till det beslut som fattades vid beredningen av 2015 års budgetproposition. Detta motiveras med att en utvärdering av Sveriges företagsklimat enligt regeringen kommer att vara mer angelägen vid en senare tidpunkt. Att regeringen helst skulle undslippa granskning i detta avseende kan i och för sig te sig förklarligt, och det ligger i linje med den minskade transparens om den ekonomiska politikens effekter som blivit ett signum för regeringen. Några positiva röster om regeringens näringspolitik har inte heller hörts. Granskningar och studier av detta slag bidrar dock på ett positivt sätt till förutsättningarna att utveckla och förbättra politiken. Studien bör därför genomföras och finansieras inom de till Regeringskansliet anvisade ramarna.
Anslaget till Regeringskansliet m.m. föreslås minskas med 20 miljoner kronor för att finansiera övriga förslag inom utgiftsområdet. Därutöver motsätter vi oss regeringens föreslagna ökning till anslaget om 82 miljoner kronor.
Sverige är ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, som är byggt på grundläggande värden som demokrati, rättsstat, individens frihet och ömsesidig respekt och tolerans gentemot personer med andra uppfattningar och övertygelser. Men det finns våldsbejakande och extremistiska krafter som utmanar öppenheten och trotsar demokratins spelregler. Politiken för att genom förebyggande arbete värna demokratin mot våldsbejakande extremism är viktig och bör få ökade resurser. Det är en del av Moderaternas plan för ett starkare Sverige. Tryggheten måste säkras i hela vårt land. Moderaterna föreslår avhopparverksamhet för dem som vill lämna extremistiska grupper och att avhoppares erfarenheter och kunskaper sprids. För att fånga upp människor som vill lämna våldsbejakande, extremistiska grupper krävs avhopparverksamheter som inkluderar avprogrammering, dit de som vill hoppa av kan vända sig. Det är viktigt att använda avhoppares erfarenheter i det förebyggande arbetet. Deras kunskap om livet i extremistiska kretsar och de skäl som till slut fick dem att bryta med det livet kan avskräcka andra från att ansluta sig eller uppmuntra andra att själva lämna en destruktiv miljö. Det finns en risk att återvändare från kriget i Syrien, som fortfarande sympatiserar med Isil/Daishs ideologi, blir ett slags förebilder för en del ungdomar. Det är därför särskilt angeläget att sprida berättelser från personer som hoppat av från Isil/Daish till följd av att de tagit avstånd från våldsbejakande islamism och allt det i verkligheten innebär av brutala övergrepp.
Utöver det behövs en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar och ytterligare resurser till forskning om våldsbejakande extremism, särskilt våldsbejakande islamism (se nedan).
Det behövs även ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck. Inom anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati anslagspost 14 och 16 finansieras åtgärder som syftar till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige, som en del i MR-politiken. Medel inom detta anslag bör användas till åtgärder för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och för att verka för ökat stöd för demokratiska värderingar i alla delar av Sverige. Även åtgärder mot rasism ryms inom MR-politiken. Det är angeläget att motarbeta alla former av rasism inklusive antisemitism, islamofobi, afrofobi och antiziganism. Vi anser också att staten, inom ramen för arbetet mot rasism och utöver de generella åtgärder som riktas till hela befolkningen, bör initiera riktade åtgärder för att motverka rasism i olika minoritetsgrupper.
I en följdmotion till regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism föreslog Alliansen totalt 15 tillkännagivanden för att ytterligare skärpa arbetet på detta angelägna område. Efter förhandlingar mellan Alliansen och regeringspartierna slöts en bred uppgörelse om sju tillkännagivanden. Regeringen har i budgetpropositionen för år 2017 angett att man anser att samtliga sju tillkännagivanden är tillgodosedda och därmed ska ses som slutbehandlade. Vi delar inte denna bedömning avseende sex tillkännagivanden.
Riksdagen tillkännagav för regeringen att det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi samt att uppgiften att genomföra detta förslagsvis kan tillföras Forum för levande historia (rskr. 2015/16:137, mom. 3). I budgetpropositionen formulerar regeringen att den nationella samordnaren har ett huvudansvar för att genomföra sådana utbildningsinsatser och är bäst lämpad för uppdraget. Vi menar att detta uppdrag förtjänar en mer grundlig och vetenskaplig ansats varför vi även i fortsättningen ser Forum för levande historia som mest lämpat, särskilt mot bakgrund av att Forum för levande historia redan arbetar med kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning om de två andra våldsbejakande, extremistiska ideologier som finns i Sverige: högerextremism och vänsterextremism.
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (rskr. 2015/16:137, mom. 4). Regeringen anser enligt budgetpropositionen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Vi delar inte denna uppfattning, eftersom regeringen inte vidtagit några åtgärder med anledning av tillkännagivandet.
Vidare har riksdagen tillkännagivit att det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer och samfund som vill motverka radikalisering och att dessa organisationer och samfund bör stärkas och stödjas (rskr. 2015/16:137, mom. 6). Regeringen hänvisar i denna del till uppdrag till myndigheter, men enbart för att regeringen har givit ett uppdrag innebär inte det att någon konkret åtgärd är genomförd. Tillkännagivandet kan inte anses slutbehandlat förrän regeringen redovisat för riksdagen att sådana metoder och redskap som omnämns i tillkännagivandet verkligen har utvecklats.
Riksdagen har även tillkännagivit att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar (rskr. 2015/16:137, mom. 5). Regeringen pekar i denna del på det arbete som bedrivs internt i Regeringskansliet med att se över olika förordningar samt utredningen av statens stöd till trossamfunden. Några åtgärder för att ge metoder och redskap till landets kommuner, vilket är vad tillkännagivandet gäller, har däremot inte vidtagits.
I ett annat tillkännagivande har riksdagen framhållit vikten av att i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer sprida positiva motbudskap om demokrati och grundläggande värden (rskr. 2015/16:137, mom. 7). Regeringen anser tillkännagivandet slutbehandlat, men har inte vidtagit några åtgärder för att tillmötesgå tillkännagivandet.
Riksdagen har slutligen tillkännagivit för regeringen att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands (rskr. 2015/16:137, mom. 9). Regeringen anför att myndigheter och kommuner har fått verktyg och riktlinjer för att utveckla sin beredskap, men redovisar ingen uppföljning som konkret visar att vare sig statliga myndigheter eller landets kommuner har den i tillkännagivandet omnämnda beredskapen.
Internet och sociala medier används ofta för att sprida våldsförhärligande budskap och utgör ett kraftfullt verktyg i rekryteringen till extremistiska grupperingar. Isil/Daish bedriver en omfattande propagandaverksamhet och har en stor och professionell organisation för detta ändamål.
Det är viktigt med ett mer proaktivt förhållningssätt för att upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till terroristorganisationer, vänsterextrema, högerextrema och islamistiska. En del av ett framgångsrikt, proaktivt arbete för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i digitala miljöer är att bemöta de extremistiska uttrycken där de visar sig och ifrågasätta och motbevisa påståenden och mytbildning. Det behövs även att olika typer av kommunikatörer sprider positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden.
Staten är ofta inte en effektiv avsändare av vare sig argument mot extremism eller för frihet och demokrati. I de grupper där islamister värvar nya anhängare har svenska myndigheter generellt sett låg trovärdighet. I stället behöver det civila samhället mobiliseras. Utomlands finns goda exempel på kommunikationsarbete som drivs av enskilda individer och ideella organisationer, till exempel den brittiska kampanjen #notinmyname ("inte i mitt namn") som byggts upp av brittiska muslimer som tar avstånd från Isil/Daish. Också i Sverige finns enskilda goda exempel, men mycket mer behövs.
Vi menar därför att regeringen bör ta initiativ till en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar. I arbetet med denna strategi är det viktigt att involvera till exempel företag som arbetar med sociala medier, kommunikationsföretag och muslimska organisationer som tar tydligt avstånd från extremism och terrorism. Även enskilda aktivister, utan koppling till etablerade organisationer, kan spela en viktig roll. Syftet bör vara att identifiera kommunikationsmetoder och utarbeta budskap som kan förväntas vara effektiva för att påverka olika målgrupper, och därmed öka deras motståndskraft gentemot extremistiska budskap. Detta görs i andra länder. Ungdomar är förstås en nyckelgrupp, men sympatier för våldsbejakande islamism är i många fall inte något som man lämnar bakom sig med stigande ålder – i motsats till vad som ofta gäller högerextremism och vänsterextremism – utan islamistiska värderingar finns ofta kvar upp i vuxen ålder. Även vuxna behöver därför nås av budskap som utmanar extremism och förespråkar demokrati. Attitydpåverkan tar tid. Det är därför angeläget att arbetet bedrivs brett och uthålligt, inte enbart i form av tidsbegränsade projekt.
För att finansiera verksamhet inom ramen för kommunikationsstrategin vill vi förstärka anslaget till verksamhet för att förebygga våldsbejakande extremism.
Det pågår forskning om politisk extremism på flera håll i Sverige, men det finns fortsatt stort behov av mer kunskap. Särskilt gäller det kunskap om våldsbejakande radikal islamism i Sverige, dels eftersom radikal islamism är en relativt ny företeelse i vårt land jämfört med vänster- och högerextremism som studerats och analyserats i årtionden, dels eftersom den våldsbejakande islamismen av Säkerhetspolisen bedöms utgöra det största terrorhotet mot Sverige, dels eftersom den islamistiska miljön sannolikt befinner sig i förändring mot bakgrund av exempelvis att hundratals personer på senare år har rest från vårt land för att strida för Isil/Daish och andra islamistiska grupper i Syrien och Irak och att en del har återvänt. Radikal islamism är en politisk ideologi som har utgångspunkten att religionen islam är överordnad demokratin och därmed den sekulära politiken. Det finns därmed en grundläggande skillnad mellan radikal islamism och islam som trossystem. Det är viktigt att bredda och fördjupa den samlade kunskapen om den radikala islamismen i Sverige, eftersom den, i likhet med andra antidemokratiska ideologier, utmanar grundläggande, demokratiska värderingar. Forskningen bör inriktas mot den våldsbejakande islamistiska ideologin och hur den uttrycks och utformas i Sverige, samt en kartläggning av våldsbejakande islamism i Sverige – nätverk, kopplingar till andra länder, ideologiska utgångspunkter.
Hur och var forskningen ska bedrivas behöver analyseras ytterligare. För att finansiera mer forskning om våldsbejakande islamism vill vi förstärka anslaget till verksamhet för att förebygga våldsbejakande extremism.
Justitiekanslern, JK, företräder staten i rättsliga tvister. Dessa kan ibland handla om mycket stora belopp. Inte minst när staten står emot resursstarka, kommersiella aktörer är det angeläget att staten har tillräckligt omfattande resurser att ägna åt processen. I enlighet med JK:s önskemål vill vi därför förstärka den juridiska bemanningen hos JK genom att möjliggöra viss ytterligare rekrytering av jurister. Anslaget tillförs en miljon kronor.
Det är angeläget att medborgare, företag och organisationer har god information om rättigheter, skyldigheter och ansvar i den digitala miljön och att eventuella överträdelser av gällande regelverk följs upp genom noggrann tillsyn.
Den snabba utvecklingen av digitala produkter, tjänster och kommunikationsmedel innebär både möjligheter och utmaningar. Omfattande och detaljerade personuppgifter behandlas idag av både myndigheter och privata aktörer, och under förhållandevis kort tid har allt mer information som tidigare förutsatt manuell hantering digitaliserats. Riskerna för att människors personliga integritet kränks ökar när all denna information behandlas. Det är mot den bakgrunden relevant att tillse att arbetet mot integritetskränkningar i den digitala miljön har tillräckliga resurser.
Det är också angeläget att utveckla arbetet för att förebygga och motverka olika former av så kallat näthat, som blivit ett allt större problem, inte minst för barn och ungdomar men även för till exempel offentliga personer. Polis och åklagare har en roll att spela när det gäller att beivra brott såsom förtal och olaga hot i den digitala miljön, men det är även betydelsefullt att Datainspektionen, inom ramen för sitt uppdrag att motverka integritetskränkningar – varav näthat är ett särskilt allvarligt exempel – kan arbeta för att motverka näthat och olika möjligheter att sprida näthat. Datainspektionens arbete med tillsyn, informationsspridning och utbildning för att förebygga och motverka integritetskränkningar, inklusive näthat, är prioriterat. Myndigheten tillförs därför 2 miljoner kronor.
Den möjlighet som finns enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk att utöka förvaltningsområdena för meänkieli, samiska och finska genom att ytterligare kommuner ansluts till dessa områden efter ansökan hos regeringen har bidragit till att stärka de nationella minoriteternas rättigheter och förutsättningar, i takt med att allt fler kommuner anslutits. Regeringen har enligt uttalanden i medierna för avsikt att inte bevilja nya ansökningar i väntan på en översyn av minoritetslagstiftningen.
Vår uppfattning är att det är bra med en utvärdering och översyn av lagstiftningen, men det bör inte utgöra ett hinder för att ansluta fler kommuner till förvaltningsområdena. Medel bör därför anvisas så att även de nu föreliggande ansökningarna kan godkännas. Om de tillkommande kommunerna ska få ersättning på samma nivå som de hittillsvarande kan det bedömas handla om ungefär 6 miljoner kronor. Anslaget tillförs 2 miljoner kronor. Härutöver bör resurser frigöras inom befintliga ramar.
Romernas språk och kultur ingår i vårt gemensamma kulturarv. Arbetet med att stärka romernas och Sveriges andra nationella minoriteters egenmakt och inflytande och insatser för att deras språk och kultur ska hållas levande är prioriterat. Det samiska språkcentrum som etablerades 2010 fyller en viktig funktion för att bland annat revitalisera samiskan och främja utökad användning av samiska i samhället. Ett språkcentrum kan bidra till att bättre tillvarata befintliga språkkunskaper och att öka antalet aktiva talare. Det är rimligt att liknande språkcentrum byggs upp även för andra minoritetsspråk. Anslaget för åtgärder för den nationella minoriteten romer tillfördes genom budgetpropositionen för 2016 13 miljoner kronor årligen 2016–2019 för att fortsätta arbetet med strategin för romsk inkludering. En del av dessa medel bör utnyttjas för att inleda ett arbete med att inrätta ett romskt språkcentrum.
För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
Vi motsätter oss regeringens förslag till anslagsökningar till anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. om 80 miljoner kronor avseende bland annat handläggning och rådgivning kring PBL-ärenden men godtar de föreslagna anslagsökningarna för bland annat tidiga insatser för asylsökande.
|
Andreas Norlén (M) |
|
|
Annicka Engblom (M) |
Maria Abrahamsson (M) |
|
Patrick Reslow (M) |
Lisbeth Sundén Andersson (M) |
|
Marta Obminska (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
Göran Pettersson (M) |
Erik Andersson (M) |