Moderaterna föreslår besparingar på Migrationsverket genom effektiviseringar. Vi satsar särskilt på ett förstärkt återvändandearbete genom att utöka antalet förvarsplatser.
Vi vill att det ska finnas en jobbstimmulans i dagersättningen och att återetableringsstödet ska användas i ökad utsträckning.
Möjligheten till offentligt ombud i första instans i asylprocessen bör begränsas.
Förslag till riksdagsbeslut
Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).
Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
5 904 447 |
−509 754 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
23 728 000 |
+25 000 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
741 547 |
+100 000 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
1 042 723 |
−2 567 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
255 800 |
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
396 150 |
−121 000 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
356 202 |
|
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
155 450 |
|
|
|
Summa |
32 580 319 |
−508 321 |
|
|
|
|
|
Oro och konflikter i vår omvärld består. FN uppskattar att uppemot 65 miljoner människor är på flykt i världen år 2016, vilket är fem miljoner fler än förra året och den högsta siffra som någonsin mätts upp.
Sverige har tagit och tar ett stort ansvar för människor på flykt. Vi har på två år tagit emot 240 000 asylsökande. I år räknar Migrationsverket med att det kommer mellan 30 000 och 50 000 asylsökande till Sverige. Hur framtiden kommer se ut är osäkert och beror bland annat på hur EU som helhet och andra länder agerar. Klart är att det finns omkring 140 000 barn och vuxna i Sverige som fortfarande väntar på beslut, på att flytta till den kommun som de blivit hänvisade till eller på att återvända till hemlandet. Det är också klart att Sverige nu under de närmaste åren beräknas ta emot hundratusentals ansökningar om anhöriginvandring.
Med ett stort antal asylsökande till Sverige på kort tid är det av stor vikt att göra mottagandet mer kostnadseffektivt. Vi måste bli bättre på att hitta lösningar som skapar ett mottagande av hög kvalitet men som också ger högsta kostnadseffektivitet.
Migrationsverket har på senare år fått kraftigt ökat resurser. Resurstillskottet hänger samman med den stora ökningen av antalet asylsökande till Sverige, men det är samtidigt av stor vikt att Migrationsverket möter de ökade resurserna med ökad effektivitet. Den minskning som har skett av antal asylsökande på senare tid ger myndigheten möjlighet att inrikta verksamheten på att utreda ärenden och fatta beslut i betydligt större utsträckning.
Idag finns det brister i Migrationsverket effektivitet. Det framgår av en internrevisionsrapport från Migrationsverket från augusti 2016. Till exempel fattar i nuläget en årsarbetare vid Migrationsverkets asylprövning omkring ett asylbeslut i veckan. Det ska jämföras med hur det såg i början på 1990-talet. Det rörde sig då om tre beslut i veckan och år 2007 fattades två beslut i veckan per årsarbetare. I Finland fattar man idag i genomsnitt fyra beslut per vecka. Det måste utifrån detta antas finnas ett klart utrymme för Migrationsverket att förbättra sin effektivitet. Det är också den bild man får av innehållet i den nämnda internrevisionsrapporten i övrigt.
Moderaternas anser att Migrationsverket måste kunna förbättra sin effektivitet med 10 procent. Därmed görs besparingar på 590 miljoner kronor för 2017, 516 miljoner kronor för 2018, 449 miljoner kronor för 2019 och 419 miljoner kronor för 2020.
Det måste vara en tydlig skillnad på ett ja och nej i asylprocessen. Våra insatser i Sverige måste vara inriktade på människor som har ett skyddsbehov, inte på dem som saknar skyddsbehov. Det handlar också om trovärdigheten till systemet. Därtill finns en uppenbar risk för att skuggsamhällen med människor som är i landet utan tillstånd växer sig större om skillnaden mellan ett ja och ett nej i asylprocessen inte upprätthålls.
Moderaterna vill se ett kraftigt förstärkt återvändandearbete med fler förvarsplatser. Det behövs minst ett nytt förvar i norra Sverige. Vi satsar 100 miljoner 2017, 100 miljoner 2018, 75 miljoner 2019 och 60 miljoner 2020 på fler förvarsplatser.
De ekonomiska drivkrafterna för jobb för asylsökande kan idag vara svag. Om en asylsökande tar ett arbete avräknas hela dennes dagersättning för varje krona som tjänas in. Då dagersättningen är låg är konsekvenserna begränsade vid heltidsjobb, men kan vara betydande om det gäller kortare uppdrag och deltidsjobb som ofta är den första vägen in på arbetsmarknaden. För att det ska löna sig bättre att arbeta bör en jobbstimulans införas för de asylsökande som börjar arbeta där de kan tjäna upp till 60 000 kronor per år, 5 000 per månad, innan dagersättningen börjar trappas ner.
Moderaterna satsar 25 miljoner kronor per år från 2017 för att införa en jobbstimulans för asylsökande som går från bidrag till arbete.
Den som vill återvända till sitt hemland från Sverige kan under vissa förutsättningar få återetableringsstöd. Grundförutsättningar för att få återetableringsstödet är att man har återkallat asylansökan eller fått avslag på den och att man självmant tänker återvända till ett land där situationen gör det svårt att ordna bostad och jobb.
I år har antalet ansökningar om återetableringsstöd ökat kraftigt.
Moderaterna vill att återetableringsstödet ska användas i ökad utsträckning. Det kan till exempel ske genom riktade informationskampanjer av Migrationsverket. Vi satsar 100 miljoner kronor 2017 och 100 miljoner kronor 2018 på detta.
Asylsökande barn i familjer bör genomgå en förberedande utbildning i Migrationsverkets lokaler med fokus på kunskaper i svenska. Detta direkt från ankomst till Sverige och i upp till som längst sex månader. Denna utbildning syftar till att underlätta inlärningen då barnen sedan börjar i en vanlig förskola eller skola. På den förberedande utbildningen ska inte ställas lika höga krav på till exempel personalens behörighet som i det vanliga skolväsendet. Detta förslag innebär besparingar från och med år 2018. För 2018 görs besparingar med 249 miljoner kronor, 200 miljoner kronor 2019 och 172 miljoner kronor 2020.
I Sverige förordnas offentligt biträde i alla asylärenden förutom om ansökningarna är uppenbart ogrundade eller okomplicerade. I dag finns inget tak på antalet timmar med offentligt biträde som kan beviljas och inte heller riktlinjer kring detta. I genomsnitt beviljas 10–13 timmar. Avsaknaden av tak i det svenska systemet främjar inte kostnadseffektivitet.
Moderaterna föreslår att ett tak införs på maximalt 8 timmar med offentligt biträde som beviljas för asylsökande i första instans. Detta innebär besparingar med 121 miljoner kronor för 2017, 61 miljoner kronor för 2018, 76 miljoner kronor för 2019 och 85 miljoner kronor för 2020.
För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
|
Johan Forssell (M) |
|
|
Mikael Cederbratt (M) |
Lars-Arne Staxäng (M) |
|
Lotta Finstorp (M) |
Tina Ghasemi (M) |
|
Finn Bengtsson (M) |
Carl-Oskar Bohlin (M) |
|
Jörgen Warborn (M) |
|