Motion till riksdagen
2016/17:3265
av Elisabeth Svantesson m.fl. (M)

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Sammanfattning

Moderaterna vill förbättra integrationen med tidiga insatser för att lära sig svenska och komma i arbete.

Vi vill förlänga det statliga åtagandet för nyanlända som står långt från arbetsmarknaden och att nyanlända i större utsträckning ska genomgå grundläggande vuxenutbildning. Det ska alltid löna sig att gå från ersättning till arbete. Därför vill vi ha en särskild jobbstimulans i nyanländas etableringsersättning. Vi vill även skärpa aktivitetskraven.

Vi vill att det nationella uppdraget som rör förebyggande av hedersrelaterat våld och förtryck ska bli permanent. Vi vill också fortsätta satsa på kvinnors arbetsmiljö.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd etableringstid från två till tre år i vissa fall och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stimulanser till kombinationsutbildningar under etableringstiden och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jobbstimulans och skärpta aktivitetskrav i etableringsersättningen och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta Länsstyrelsen Östergötlands nationella uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt satsning på att förbättra kvinnors arbetsmiljö och tillkännager detta för regeringen.

Anslagsanvisning

Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2016 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor).

Politikens inriktning

Inledning

Vi ser ett nytt utanförskap växa fram som drabbar utrikes födda och unga med svag utbildning särskilt hårt. Idag är har bara hälften av dem som har kommit till Sverige som asylsökande ett jobb åtta år efter det att uppehållstillstånd beviljats. Enbart en av fyra har efter åtta år en helårsanställning. Det finns idag 130 utanförskapsområden där färre än hälften i arbetsför ålder arbetar, bidragsberoendet är utbrett och tre av fyra är födda i ett annat land. Antalet utanförskapsområden ökar. Klarar vi inte integrationen bättre riskerar vi stora ekonomiska och sociala problem. 

För att möta det nya utanförskapet behövs reformer för att rusta människor med kunskap, bättre drivkrafter till jobb och nya vägar till jobb. Insatser måste komma in tidigt. Hinder och onödig byråkrati måste tas bort. Alla i Sverige ska göra allt de kan för jobb och egen försörjning.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har en hög sysselsättningsgrad bland kvinnor internationellt sett. Vi har en generös föräldraförsäkring och en väl utbyggd barnomsorg som ger förutsättningar för föräldrar att ta ett stort ansvar för barn och samtidigt förvärvsarbeta. Samtidigt återstår mycket att göra innan samhället och arbetslivet är jämställt. Fortfarande tjänar kvinnor mindre än män och arbetar deltid i större utsträckning. Det påverkar kvinnors inkomster och innebär lägre ersättning vid sjukdom och arbetslöshet samt lägre pension. Utrikes födda kvinnor har en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden och fastnar i bidragsberoende i hög grad. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Vår politiska inriktning för att stärka jämställdheten presenteras mer ingående i vår kommittémotion om jämställdhet.

Anslag 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

Förlängd etableringsplan och ökat statligt ansvarstagande

Arbetsförmedlingen har idag huvudansvaret för nyanländas etablering i Sverige. Under de två åren som etableringen pågår ska nyanlända delta i svenskundervisning, samhällsinformation och insatser för att komma i jobb.

För nyanlända som har kort utbildning från hemlandet är den tvååriga etableringstiden ofta för kort. Det visar sig bland annat genom att det tre månader efter att etableringen har avslutats enbart är tre av tio som är i studier eller har ett jobb. Det är enbart en av tjugo som har ett jobb utan stöd.

Moderaterna vill att etableringstiden förlängs från dagens två år till tre år för nyanlända i åldern 28 till 54 år med max utbildning motsvarande grundskola i nio eller tio år från hemlandet. Vi satsar 1 200 miljoner kronor på detta för år 2017, 1 300 miljoner kronor för år 2018, 1 000 miljoner kronor för år 2019 och 900 miljoner kronor för år 2020. En förlängning av etableringstiden för nyanlända som står långt från arbetsmarknaden innebär att staten tar ett större ansvar för insatser och försörjning för denna grupp. Detta underlättar för kommunerna. Vi avvisar därmed del av den förändring av ersättningen till kommuner för nyanlända som infördes den 1 januari 2016.

Jobbstimulans och aktivitetskrav i nyanländas etableringsersättning

I likhet med försörjningsstödet skapas betydande marginaleffekter när en person går från etableringsersättning till arbete. När etableringsreformen genomfördes infördes därför också en jobbstimulans som innebär att den som har arbete som en aktivitet i sin etableringsplan i sex månader får behålla etableringsersättningen utöver sin lön. Den jobbstimulansen har regeringen avskaffat.

Moderaterna anser att drivkrafterna att arbeta bör förstärkas och vill återinföra jobbstimulansen. Vi satsar 155 miljoner kronor på detta för år 2017, 143 miljoner kronor för år 2018, 109 miljoner kronor för år 2019 och 109 miljoner kronor för år 2020. Samtidigt bör aktivitetskraven under etableringstiden skärpas. Deltagande i insatser ska följas upp. Etableringsersättningen då man utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser ska sänkas i större omfattning än vad som är fallet idag.

Anslag 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare

Stimulanser till kombinerade utbildningar inom etableringsuppdraget

Trots att så många nyanlända saknar grundläggande utbildning från hemlandet är det enbart 5 procent som under etableringstiden läser grundläggande vuxenutbildning vid sidan av sfi.

Moderaterna vill se mer av kombinerade utbildningar inom etableringsuppdraget där grundläggande vuxenutbildning varvas med sfi och yrkesutbildning. Vi vill stimulera till sådana utbildningar genom särskilda medel. Vi satsar 250 miljoner kronor på detta för år 2017 och 150 miljoner kronor för år 2018.

Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Permanentat uppdrag hedersrelaterat våld och förtryck

Länsstyrelsen Östergötland har haft uppdrag från regeringen att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck sedan år 2005. Länsstyrelsen Östergötlands nationella uppdrag har bidragit till ett långsiktigt och strategiskt arbete för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, till en analys av utvecklingsbehoven samt till att samarbetet mellan länsstyrelser, mellan nationella myndigheter samt mellan myndigheter och ideella organisationer har utvecklats.

Arbetet har alltså bedrivits i mer än tio år och har inneburit att en kvalificerad organisation har byggts upp inom myndigheten. Inget talar för att behovet av omfattande insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck kommer att minska. Vår uppfattning är tvärtom att ökade ansträngningar måste göras på detta område. När man kan se att ett behov av en verksamhet kommer att finnas kvar under lång tid framstår det som mindre lämpligt att det formellt sett har karaktären av ett tillfälligt uppdrag, vars existens formellt sett – om än kanske inte i realiteten – prövas varje år.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att Länsstyrelsen Östergötlands nationella uppdrag att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck på 7,275 miljoner kr per år bör permanentas.

Bättre arbetsmiljö för kvinnor

En annan stor jämställdhetsutmaning är kvinnors arbetsrelaterade ohälsa. Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män, och skillnaderna fortsätter att öka. Fler kvinnor än män tvingas lämna arbetslivet i förtid på grund av ohälsa, och kvinnor uppger också i högre grad än män att de lider av såväl fysiska som psykiska arbetsrelaterade besvär.

Alliansregeringen gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram kunskap samt att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Vi vill ge Arbetsmiljöverket ytterligare resurser för att vidareutveckla det arbete som ska fortsätta förbättra kvinnors arbetsmiljö – inte minst ser vi behov av att fördjupa arbetet kring psykosocial arbetsmiljö och organisatoriska frågor. Moderaterna satsar 15 miljoner kronor per år för att fortsätta Arbetsmiljöverkets arbete med att stärka kvinnors arbetsmiljö.

Minskad uppräkning av förvaltningsanslag

För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.

 

 

Elisabeth Svantesson (M)

 

Katarina Brännström (M)

Niklas Wykman (M)

Christian Holm Barenfeld (M)

Erik Andersson (M)

Boriana Åberg (M)

Eva Lohman (M)

Fredrik Schulte (M)