Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående se över möjligheten att säkerställa hemvärnets/nationella skyddsstyrkornas förmåga att strida i mörker och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges försvarsmakt är åter på sakta uppgång efter åratal av nedskärningar, inställda övningar och strategiska uppehåll i vår krigsplanering.
Värnplikten har blivit vilande och ersatts med en inryckning baserad på frivillighet.
Krigsplaneringen är återupptagen och samverkan mellan det civila och det militära har ökat genom inrättandet av regionala staber runt om i landet. Från en tid då endast 5 000 värnpliktiga på en årskull fick möjlighet att genomföra sin värnplikt återfinns i dag ett tämligen stort intresse av att frivilligt genomföra grundläggande militära utbildningar.
I den nya försvarsorganisationen kommer Försvarsmakten att bestå av cirka 50 000 personer.
Uppdelningen är följande:
28 000 personer ingår i armén, marinen alternativt flygvapnet.
22 000 personer ingår i hemvärnet/nationella skyddsstyrkorna.
Inköp av ny modern materiel pågår. Övningar genomförs med jämna intervaller. Kvaliteten på de stående styrkorna inom armé, marin och flygvapen ökar.
Hemvärnet/nationella skyddsstyrkorna erhåller stegvis ny mer ändamålsenlig och modern materiel. De har till uppgift att verka över hela konfliktskalan – från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Hemvärnsförbanden är ett krigsförband med huvuduppgifterna skydda, bevaka och ytövervaka och skall även stödja samhället vid kris. På detta sätt bildar hemvärnsförbanden en nationell, territoriell basplatta för försvaret och skyddet av Sverige.
En stor brist är dock att flertalet hemvärnsförband saknar förmåga att strida fullt ut i mörker. Att nästan halva den nuvarande försvarsorganisationen saknar mörkerkapacitet är katastrofalt. Därför bör det ses över hur detta kan åtgärdas snarast.
|
Anders Hansson (M) |
|