Förslag till riksdagsbeslut
Radio- och tv-avgiften har spelat ut sin roll. Teknikutvecklingen har fullständigt sprungit iväg när det gäller digital tv och radio. Idag kan vi se på tv och lyssna på radio på telefon, läsplatta och dator – både direkt och i efterhand. Ingendera apparaten omfattas av licenskravet. Olika typer av play-tjänster växer, och allt fler tar del av public service genom mobilen eller datorn. Ändå bygger den nuvarande finansieringen av public service på en stationär tv-apparat. Det är dags att se över finansieringen av public service och att anpassa denna till dagens tekniska förhållanden.
I april 2015 gav riksdagen regeringen till känna att radio- och tv-avgiften bör ses över genom en parlamentarisk utredning. Ändå har det inte hänt något från regeringens sida, ingen utredning har påbörjats och inget besked har getts huruvida det kommer att ske. Det nuvarande sändningstillståndet löper dessutom ut år 2020. Det är därför angeläget att steg tas omgående för att förändra finansieringen av public service.
Landets pensionärer har under många år betalat in radio- och tv-avgiften, och har därmed bidragit med råge till finansieringen av public service. Många pensionärer har dessutom låga inkomster och de senaste åren har pensionerna inte hängt med i inkomstutvecklingen, samtidigt höjdes radio- och tv-avgiften sommaren 2015 med 144 kronor till 2 216 kronor per år. Det blir drygt 185 kronor per månad i avgift, pengar som många pensionärer skulle behöva till annat. Det råder inget tvivel om att radio- och tv-avgiften är föråldrad och att nya sätt att finansiera public service måste arbetas fram. För att en modern finansiering ska komma till stånd där avgiftsmodellen elimineras bör ett första steg vara att se över radio- och tv-avgiften för landets pensionärer.
Indrivningen av radio- och tv-avgiften är dessutom högst otidsenlig och dess administration ett onödigt slöseri med medborgarnas pengar. Det är i grunden olustigt att en statlig myndighet ska lägga sig i vilka tekniska apparater människor har eller inte har i sina hem och dessutom jaga folk genom brev, telefonsamtal och hembesök. Myndigheten Radiotjänsts verksamhet kostar dessutom runt 160 miljoner kronor årligen av skattebetalarnas pengar – dessa skulle kunna göra nytta på annat håll.
Det är inte rimligt att endast de som har traditionella tv-apparater, och som säger sig ha en sådan, ska betala för hela svenska folkets användning av SVT:s, SR:s och UR:s program och administration. Radio- och tv-avgiften har spelat ut sin roll – den är ett otidsenligt och ineffektivt sätt att finansiera public service. Vi behöver en finansieringsmodell som fungerar med nuvarande teknikutveckling. Regeringen bör därför förändra och modernisera finansieringen av public service. En parlamentarisk utredning bör tillsättas omedelbart. För att detta arbete verkligen ska ta fart och för att nuvarande avgiftsmodell ska kunna uteslutas bör radio- och tv-avgiften för landets pensionärer ses över.
|
Sten Bergheden (M) |
Lars-Arne Staxäng (M) |