Förslag till riksdagsbeslut
Vapenlagstiftningen ska vara modern och motsvara jaktens behov. I Sverige har vi idag en restriktiv vapenlagstiftning som ställer stora krav på den som vill skaffa apenlicens. Vi har samtidigt en av Europas mest omfattande utbildningar för att få köpa och använda vapen. I en ansökan om vapenlicens måste dessutom behovet av vapnet kunna styrkas och vi ställer mycket höga krav på en säker vapenförvaring. De allra flesta vapen som används vid olika brott är illegala vapen. Det är därför av största vikt att samhället lägger sina resurser på att motarbeta förekomsten och spridningen av illegala vapen – inte genom en onödigt svår och byråkratisk handläggning av vapenlicenser för jägare och skyttar.
Polisens arbete med att sköta hanteringen av vapenlicenser bör ses över, delvis på grund av att det tar väldigt lång tid i Sverige att få licenser i jämförelse med andra nordiska länder. Det förekommer också att polisens bedömningar vid handläggning av vapenlicenser skiljer sig åt mellan olika polisområden. Detta kan bero på att handlingarna inte alltid är ordentligt ifyllda och i kombination med att lagstiftningen är otydlig innebär det att handläggningen tar längre tid. Rekrytering av kunnig personal är svår och vapenärenden är inte alltid prioriterade.
Vår uppfattning är att en total översyn av regelverket kring vapenlicenser bör göras, men i synnerhet bör ett antal punkter förändras för att effektivisera arbetet, minska arbetsbördan för myndigheten och förbättra för jägare, jakt- och skytteorganisationer, vapenhandlare med flera. Vi föreslår att en ny viltmyndighet upprättas och att handläggningen av vapenlicenser flyttas från polisen till denna nya myndighet. Den nya myndighet som får ansvar för vapenlicenser måste kunna rekrytera kunnig personal som hanterar lagstiftning och handläggning. Vi anser att en maxtid om en månads handläggningstid bör införas om handlingarna är korrekt ifyllda samt att ett alternativt digitalt ansökningsförfarande bör införas som innebär en minskning av felaktigt ifyllda ansökningshandlingar. En jämförelse kan göras med det digitala förfarandet vid resa med vapen, tullklarering.
Regeringen bör även se över möjligheterna att utöka jaktvapengarderoben.Nuvarande extra motivering inför det femte och sjätte vapnet i vapengarderoben är krånglig och svår och bör tas bort. Det bör möjliggöras och underlättas för vapenförvaring hos annan och i sitt andra boende. Även en möjlighet att få förvara ammunition till annat vapen än det man har licens på bör införas. Krav bör dock ställas på att den som förvarar ammunition ska ha licens för den aktuella vapenklassen. Regeringen bör även se över hur det kan underlättas för jägare att låna vapen sinsemellan. Detta kan ske på olika sätt, genom så kallad parallell licens samt genom att utöka möjligheter till lånelicenser.
Vidare föreslår vi att ge vapenhandlare, som har genomgått nödvändig utbildning och är godkända vapenhandlare, en auktorisering som ger möjlighet att direkt kunna lämna ut licenser vid exempelvis byte av vapen inom vapengarderoben eller i samma vapenklass. Detta bör kunna ske direkt över disk, genom ett enkelt digitalt anmälningsförfarande till myndigheten.
Detta skulle både effektivisera vapenhanteringen och minska kostnaderna. Vid ansökningar om vapenlicens som kräver utredning ska ansökan om vapenlicens skickas in till ansvarig myndighet. Godkända vapenhandlare bör även ges möjlighet att skrota vapen kontinuerligt för att därmed underlätta hanteringen av skrotvapen. Slutligen är vårt förslag att en möjlighet för vapenhandlare att lämna ut låneintyg upp till max 30 dagar införs.
Kravet på att söka ny samlarlicens vart femte år för vapensamlare är byråkratiskt och orimligt och bör tas bort. Ett godkännande utan tidsbegränsning ska räcka och ska bara omprövas om särskilda skäl finns. Det bör även utredas om vi ska ta bort kraven på licenser för stift och vissa kantantändare och startpistoler. Regeringen bör i det här sammanhanget utreda och förtydliga reglerna om vapenlicenser för hembygdsföreningar, muséer med flera som får vapen som gåva. Slutligen bör en utredning göras om huruvida licenskrav ska finnas på alla mynningsladdade vapen som är tillverkade år 1890 och senare, eller om registrering/anmälning ska räcka.
Regeringen bör även förtydliga regelverket kring när ett vapen ska lämnas in vid återkallning av vapenlicens och vid tvist om detta. Vi föreslår att vapnet ska återkallas först när tvisten har vunnit laga kraft. Vid akuta situationer gäller andra regler.
En översyn bör göras om hur ansvariga myndigheter snabbare ska kunna uppdatera aktuella vapenlistor. Vi ser idag hur nya vapen i snabb takt kommer in på marknaden och då måste politiken och ansvariga myndigheter kunna följa med i tempot. Jägare som idag vill resa och jaga inom EU och i andra länder upplever idag svårigheter att kunna ta med sitt vapen över gränserna. Regeringen bör därför utreda möjligheterna att vapenpasset gäller på samma sätt för såväl inresande som utresande till Sverige. Detta för att underlätta för jakt och skyttetävlingar inom EU.
Regeringen bör ersätta kravet på målskyttar om att ”synnerliga skäl” ska föreligga vid ansökan om licens på målskyttevapen. Istället bör ”särskilda skäl” införas och definieras i lag eller förordning så tydligt som är möjligt för att underlätta för ansvarig myndighet att tolka lagarna lika och korrekt. Kravet på ”synnerliga skäl” är oftast ett uttryck för ett extremt undantagsförfarande och är därför orimligt när det gäller en folksport som skytte.
|
Sten Bergheden (M) |
|