Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige via FN:s säkerhetsråd aktivt ska verka för fred i Syrien och Irak och genom en internationell konferens i Sverige uppmärksamma den utsatta situationen för syrianer, kaldéer, armenier, assyrier, mandéer och yazidier i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.
I Mellanöstern har invånare under århundraden levt under förtryck och styrts av maktfullkomliga, korrupta envåldshärskare som inte låtit en demokratisk utveckling få fotfäste. Regimer har medvetet ställt olika etniska och religiösa grupper mot varandra och bidragit till intolerans, diskriminering och våld. Bristen på demokrati och respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna är stor. Respekten för varandras olikheter är minimal, och bristen på respekt för religionsfrihet och trosfrihet är stor. En människosyn som värnar alla människors lika och okränkbara värde är frånvarande i det praktiska vardagslivet liksom i dessa länders konstitutioner. För att på längre sikt öka toleransen och respekten för varandras olikhet och respektera religions- och trosfriheten behöver konstitutioner och även mer vardagliga saker som läroplaner förändras, exempelvis genom en mer opartisk och universell undervisning i religionskunskap.
På senare år har våldet mot kristna minoriteter såsom syrianer, armenier, kaldéer, assyrier och mandéer med flera eskalerat. Även muslimer som inte delar de extremistiska terrororganisationernas tolkning av islam dödas. Sekterism, korrupta regimer och destruktiva strukturer har förorsakat dagens situation där miljoner människor tvingats på flykt och hundratusentals människor dödats. Islamistiska terrororganisationer styr stora landområden i Syrien och Irak i syfte att grunda ett kalifat, vilket innebär en öppen konfrontation även inom shia och sunni då kalifatet ska grundas på en extrem tolkning av sunniislam.
Islamistiska terrororganisationer såsom IS har massakrerat tusentals invånare, och många är fortfarande kidnappade eller säljs som sexslavar. Hundratusentals har tvingats lämna sina hemtrakter, deras markegendom är konfiskerad och de lever nu under misär i flyktingläger i angränsande länder och i norra Irak.
Den arabiska våren som skulle leda till en demokratisk utveckling och frihet har snarare lett till politisk instabilitet och inbördeskrig i vissa länder i Mellanöstern och Nordafrika. En kaotisk oordning råder till följd av extrema gruppers ökade inflytande. Detta drabbar svaga grupper och minoriteter.
Västvärldens tro att man ska kunna åstadkomma demokratiska förändringar utifrån eller uppifrån är dömd att misslyckas. Strukturer, konflikter och intolerans som varat i århundraden behöver mer långsiktiga åtgärder för att människors synsätt ska ändras gällande människoliv och människovärdet. Endast genom grundläggande förändringar i utbildning och politiska, konstitutionella och demokratiska förändringar får man förståelse och lärdom om olika religioner och etniciteter samt acceptans av olikheter och respekt för rätten till liv.
En del länder, som Grekland, Frankrike och Marocko, har ordnat konferenser om hoten mot de religiösa och etniska minoriteterna i Syrien och Irak. I juli 2016 anordnade USA en konferens i Washington om hur man ska jobba för trosfrihet och religionsfrihet, och om hur man ska stoppa våldet och förstörelsen av kulturhistoriska byggnader och minnesmärken samt hur man ska hjälpa minoriteterna med humanitärt stöd. Under året kommer Spanien att bjuda in till en fortsatt diskussion på samma tema. Politiker, religiösa ledare och representanter för folkgrupper från ett åttiotal länder samlas för att diskutera utvecklingen och hur man ska jobba för fred, försoning och ökad tolerans i Mellanöstern och Nordafrika.
Det pågår en systematisk utrensning av kristenheten i regionen, och denna utveckling måste stoppas. Utbildning i fråga om människosyn, värden och religiös mångfald, religionsfrihet och trosfrihet är grunden och början till en samhällsförändring på längre sikt.
Sverige kan och bör i högre grad uppmärksamma de kristnas och andra utsatta folkgruppers situation i Mellanöstern. Sverige bör tillika vara ännu mer pådrivande inom EU och som ny medlem i FN:s säkerhetsråd för att öka toleransen och respekten för religionsfrihet samt arbeta för fred och för en demokratisk utveckling och rättsstatsbildning i Mellanöstern och Nordafrika.
Sverige ska och kan bidra till fred och demokrati, inte enbart genom humanitära och militära insatser utan även på andra vis. Till exempel bör vi uppmuntra till och hjälpa till med konstitutionella förändringar och ett förändrat utbildningssystem som innehåller allmän religionskunskap och har ökat fokus på mänskliga fri- och rättigheter.
Under år 2016 har hundratals muslimska ledare från en rad nationer mötts för en historisk samling i Marrakech i Marocko. Där enades man om en skrivelse som uppmanar till religionsfrihet och skydd av minoriteter i sina respektive länder. Låt oss följa upp denna deklaration från ord till handling och driva på processen genom en uppföljande konferens i Sverige.
Inte minst genom dialog och samtal kan man arbeta för ökad tolerans och respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Dialog skulle exempelvis kunna ske genom en internationell konferens i Sverige på uppdrag av Forum för levande historia, där religiösa och politiska ledare och representanter för olika berörda folkgrupper bjuds in för att tillsammans arbeta för frihet och demokratiska förändringar och för att börja att göra vissa konstitutionella förändringar som är diskriminerande och exkluderar invånare på grund av deras etnicitet, religionstillhörighet, trosinriktning och sexuella läggning. Sverige behöver ständigt lyfta vikten av en allmän religionsundervisning där alla religioner behandlas lika. Det är viktigt att alla nationer och religiösa ledare som kan bidra till fred i Syrien och Irak är med på konferensen för att diskutera en politisk lösning och en demokratisk och hållbar utveckling i Irak och Syrien.
|
Robert Halef (KD) |
|