Förslag till riksdagsbeslut
Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. Jobb skapas av företag som växer och anställer. En viktig förutsättning för att de ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att de som finns är förutsägbara och tydliga. Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen och företagarna.
Under denna tid sänktes även bolagsskatten och socialavgifterna och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Det har blivit möjligt att driva företag inom fler områden, inte minst inom branscher som domineras av kvinnor.
Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Bland annat är skatterna på företagande högre än i många andra jämförbara länder. Många företag upplever att regelverken fortsatt är krångliga och att mycket tid går åt till administration. Det kan vara såväl ett konkurrenskraftsproblem som en tröskel för företag att starta eller växa.
Det är angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt svenskt näringsliv. I syfte att stärka näringslivsklimatet, främja entreprenörskap och innovationer, underlätta kompetensförsörjningen och förbättra möjligheterna för företagande tog alliansregeringen initiativ till en bred översyn av förutsättningarna för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Vi vill fortsätta sänka kostnader och lätta på regelbördan.
I Sverige ser vi nu ett nytt utanförskap växa fram. Det breda utanförskap Sverige hade under det tidiga 2000-talet har nu ersatts av ett smalare och djupare utanförskap. Det handlar om människor som aldrig får sitt första jobb, framförallt unga med bristande utbildning och om nyanlända med låg utbildning som inte får en chans på arbetsmarknaden. Hindren för att ta sig in på arbetsmarknaden för dessa grupper är höga. Arbetslösheten är tre gånger så hög bland dem utan gymnasiekompetens som bland andra. Detta är det nya utanförskapet och det är ofta unga och utrikes födda som drabbas allra hårdast.
För att komma åt det nya utanförskapet är det rimligt och angeläget att ett ”förstajobbetavdrag” införs, med en tydlig skattelättnad till dem med låga arbetsinkomster. Det är dessutom rimligt att göra en ändring av lagen om anställningsskydd, LAS, och införa en ny tidsbegränsad anställningsform, förstajobbetanställning. Målet är att ge fler unga och nyanlända chansen att få sitt första jobb.
Myndigheter spelar en viktig roll i det dagliga arbetet för en entreprenör och företagare. Därför blir ett viktigt led i att effektivisera och underlätta för företagare att de statliga myndigheterna ständigt arbetar för att bli effektivare och mer användarvänliga. Varje år lämnar svenska företag in 90 miljoner blanketter, dessutom till olika myndigheter. Det blir en stor börda för många företagare som egentligen vill ägna sig åt sin verksamhet. Alliansen lanserade därför idén om ”En dörr in” som gör det möjligt för företag att på en enda plats hantera uppgiftslämning och därigenom förenkla företags kontakter med det offentliga och begränsa antalet myndighetskontakter. Vi menar att det är viktigt att arbetet med ”En dörr in” kommer på plats hos alla berörda myndigheter så snart som möjligt för att frigöra värdefull tid för entreprenörer till sin kärnverksamhet.
Det är av största vikt att myndigheter intar ett kundperspektiv och håller en god service till företagen. Av den anledningen vill vi undersöka möjligheten att alla myndigheter ska sätta mål för de vanligast förekommande handläggningstiderna och löpande redovisa sin måluppfyllnad på sin hemsida. Det är vår övertygelse att detta skulle underlätta för företagen då förväntningen på myndighetens handläggningstid blir tydlig. Dessutom kommer målen att leda till en nyttig press på myndigheten att hålla en god service. Flera myndigheter gör redan detta idag. Om fler följer bidrar det till att förbättra företagsklimatet.
Det är inte ovanligt att kommuner fakturerar företag för tillsynsavgifter men sedan inte genomför själva tillsynen. Avgiften kommer ofta som en årsavgift. Företagaren förväntar sig att myndigheten sedan utför tillsynen. En genomförd tillsyn kan vara en kvalitetsstämpel på verksamheten om utfallet är gott. Därför upplever många företag det som orimligt om tillsynen inte utförs. Går det inte att i dialog med kommunerna få till en ändring är vi beredda att gå vidare och titta på möjligheten till lagstiftning som inte tillåter att ta ut avgifter för tillsyn som inte utförs.
Regelkrångel är ett område som kräver ständigt arbete och uppföljning. Små så kallade mikroaktiebolag bör undantas från en del administration och servicetjänster så att de kan fokusera mer på att driva verksamheten än på pappersarbete. Under de senaste åren har det skett fler viktiga lättnader i regler och administration, framförallt för mindre företag. Det är dock viktigt att nu gå vidare för att ytterligare underlätta för mindre företag genom att utreda hur dessa kan undantas från administration för att på så sätt kunna fokusera mer på att driva och utveckla sina verksamheter.
Vi vill även göra en översyn av höjda beloppsgränser för förenklad faktura för att underlätta företagens hantering av mervärdesskatten.
Det bör även övervägas att göra en översyn av i första hand resursanvändningen inom statliga myndigheter och andra statliga organ som ska främja näringslivsutveckling, med målsättningen att minska andelen av resurserna som används till administration och öka andelen som används till verkliga, näringslivsfrämjande åtgärder. I andra hand bör även en avvägning ske i vilken grad myndigheterna ska agera beträffande näringslivsutvecklingsinsatser i relation till andra möjliga aktörer.
Moderaterna ser gärna att man i högre grad bygger utförandet av de näringslivsfrämjande åtgärderna på privata kvalitetssäkrade aktörer utanför myndighetskretsen. Dessa aktörer skulle exempelvis kunna utses genom att kvalitetskrav ställs och projekt och insatser sker i konkurrens mellan varandra. Myndigheternas – statens – uppgift skulle på detta sätt i huvudsak begränsas till att utifrån de politiska målen sätta allmänna ramar och fatta inriktningsbeslut för insatser och för kvaliteten på genomförare, samt att följa upp resultaten, kontrollera att medlen använts på avsett vis och medverka till att förbättringar tillvaratas.
Andra åtgärder som vore värda att titta närmare på för att underlätta och förbättra svenskt företagsklimat inkluderar att fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter kan få möjlighet till en andra chans. Här skulle en översyn av lagen om företagsrekonstruktion vara en sådan åtgärd.
Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari 2016 sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultaten i rapporten är mycket nedslående, endast 36 procent av konsekvensutredningarna godkändes.
Vi föreslår därför följande åtgärder för att komma tillrätta med problemet:
För det första vill vi uppdra åt Tillväxtverket att intensifiera utbildningar för regelgivare i syfte att förbättra de kunskapsmässiga förutsättningarna för att upprätta konsekvensutredningar som håller god kvalitet. För det andra vill vi att regeringen stärker styrningen av kommittéer och annat utredningsarbete för bättre konsekvensutredningar.
Vidare anser vi att regeringen ska säkerställa att utredare ska sätta ett speciellt fokus på bättre analyser av författningsförslags påverkan på företags kostnader och konkurrensförhållanden.
Regelrådets uppdrag är granskning av de konsekvensutredningar till förslag om nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företag. Regelrådet är sedan 1 januari 2015 ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Denna organisatoriska lösning bör utvärderas efter tre år.
Fram till dess måste Regelrådet få tillräckliga, oberoende och egna resurser inom Tillväxtverket för att kunna utveckla och kvalitetssäkra sin granskningsfunktion.
Regeringen bör i en årlig skrivelse till riksdagen redovisa nya regler samt konsekvenserna av dessa för företagare. Förutom utvecklingen av företagens administrativa kostnader ska skrivelsen innehålla en utvärdering av om nya och förändrade lagars syften anses uppfyllda.
Idag är det inte alla myndigheter som har företagskontakter som också har formella uppdrag att jobba med regelförenklingsarbete. Fler myndigheter bör därför få uttryckliga direktiv att jobba med regelförenklingsfrågor. En stor del av de regler som berör företag genomförs och tillämpas av myndigheter och därför bör regleringsbreven och instruktionerna innehålla uttryckliga direktiv och uppdrag till myndigheterna att arbeta med dessa frågor.
Svenska företags konkurrenskraft baseras i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i vårt land står sig gentemot andra länder. Inom ramen för EU blir Sverige och svenska företag föremål för en lång rad lagar och regler. Men det är sedan hur dessa implementeras som får direkta följder på svensk konkurrenskraft gentemot våra europeiska grannar. Därför vore det på sin plats att överväga någon form av system för hantering inför implementeringen av ett EU-direktiv där en miniminivå kan anges i
konsekvensutredningen. Om man avser att gå därutöver bör detta motiveras särskilt. En översyn bör även beakta om det vore lämpligt att införa dessa utgångspunkter i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
Sverige har idag förbättringsmöjligheter när det kommer till konsekvensbeskrivningar av svenska myndigheters tolkning av EU-direktiv som på olika sätt rör näringsverksamhet. Vi menar att detta bör förekomma i större utsträckning och där tydligt redovisa hur besluten ifråga påverkar de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Därtill vore möjligheten att se över en benchmarking mellan länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet för att Sverige ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor. Därför bör möjligheten till en tätare och kontinuerlig jämförelse och översyn av branschspecifika kostnader och regler i våra konkurrentländer så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen ses över.
Ett annat stort tillväxthämmande byråkratiskt hinder utgörs av de skilda regler som råder mellan olika marknader. Vi moderater menar därför att det är av yttersta vikt att Sverige är med och driver på för fler frihandelsavtal. Vi är särskilt angelägna om att få avtalet mellan EU och USA, TTIP, på plats så snart som möjligt då skillnaderna mellan den europeiska hemmamarknaden och den stora amerikanska marknaden i många fall utgör onödigt regelkrångel. I avseendet regelkrångel är viktigt att man får på plats ett bra gemensamt regelverk där man kan komma överens om standarder och andra regelförenklingar. Detta skulle få en större inverkan på svenska exportföretag än många lagändringar vi kan göra här på hemmaplan.
Vi vill sänka trösklarna för människor att starta nya företag genom att kravet på aktiekapital halveras från dagens 50 000 till 25 000 kronor. Vi vill även att det blir enklare för fler att våga ta steget och bli entreprenör genom att rätten till tjänstledighet förlängs från de sex månader som gäller i dag till åtminstone ett år.
Idag är de minsta företagen undantagna från revisionsplikt. I samband med den utvärdering som ska äga rum vill vi pröva förutsättningarna för att fler företag ska undantas från kravet på revisionsplikt. Vi vill dessutom göra det enklare att växa och anställa genom att så kallade mikroföretag undantas från en del administration så att de kan fokusera mer på att driva verksamheten framåt än på administration.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Hans Rothenberg (M) |
Hanif Bali (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Sofia Fölster (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Jessika Roswall (M) |
|
Sten Bergheden (M) |
Jessica Polfjärd (M) |