Förslag till riksdagsbeslut
Skyddade personuppgifter är en viktig del av arbetet med att förstärka skyddet för personer som utsätts för hot eller förföljelse. Det finns i dag en hel del olika typer av regler och möjligheter som syftar till att skydda någons identitet och/eller bostadsadress. Alliansregeringen tog också flera initiativ till att stärka skyddet av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Den 1 juli 2014 infördes flera lagändringar för att få till stånd ett tätare samarbete mellan myndigheter vad gäller så kallad kvarskrivning och en förstärkt sekretess i vissa ärenden.
Men det räcker inte. Vi och övriga Alliansen anser att fingerade personuppgifter (d.v.s. nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer) bör kunna medges i större omfattning än i dag. Alliansregeringen tillsatte därför en utredning för att stärka skyddet av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Utredningen presenterades i maj 2015 (SOU 2015:69). Regeringen har sedan dess inte lagt fram något förslag för riksdagen. Det är viktigt att regeringen tar dessa frågor om skydd för hotade människor på allvar och utan ytterligare dröjsmål fortsätter reformarbetet och lägger fram förslag till riksdagen.
Samhället kännetecknas allt mer av transparens, och många fördelar följer med detta. Data som samlas in och analyseras kan leda till större effektivitet, lägre kostnader och förbättrad tillgänglighet. Det är positivt och upplevs som det av de flesta. Exempel på fördelar är att vi har elmätare på hushållsnivå, vilket gör att vi har kontroll över och kan anpassa vår elförbrukning, och att infrastrukturflöden fungerar bättre. Samtidigt öppnas nya möjligheter för missbruk, och det finns risker för den enskilda. Många är inte medvetna om att de lämnar spår efter sig på nätet eller om vilka konsekvenser det får att allt mer kan spåras. Men även om man är medveten om det, är det svårt att ha kontroll över det. Den tekniska utvecklingen går dessutom så snabbt att den som har kontroll en dag inte har det nästa dag. Utvecklingen är till största del positiv och ska i möjligaste mån främjas, men vi behöver även hålla jämna steg med säkerhetsperspektivet så att inte enskilda drabbas.
På EU-nivå antogs i maj 2016 en ny allmän dataskyddsförordning som ska genomföras år 2018. Målet är ett stärkt skydd för individen och ökad harmonisering i syfte att underlätta för företag. Regeringen har med anledning av den nya förordningen tillsatt en utredning (dir. 2016:15) för att se hur den nya förordningen på bästa sätt kan införlivas i Sverige. Utredningens direktiv fokuserar till största delen på hur lagstiftningen i sig ska utformas. Ett sådant fokus menar vi missar den stora utmaningen i att säkerställa att ny lagstiftning om att stärka integritetsskyddet inte hindrar utvecklingen. Vi anser därför att utredningen bör få ett tilläggsdirektiv, som syftar till att tillvarata potentialen i den tekniska utvecklingen, samtidigt som den personliga integriteten i största möjliga mån skyddas.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) |
|
Anette Åkesson (M) |
Maria Abrahamsson (M) |
|
Jörgen Warborn (M) |
|