Förslag till riksdagsbeslut
Med en ambitiös politik för företagande och innovationer kan jobben bli fler och komma fler till del. Jobb skapas av företag som startar, växer och anställer. Det skapar också grunden för fler jobb i offentlig sektor. Det var därför alliansregeringen gjorde det mer lönsamt att driva företag och minskade krånglet för företagare och entreprenörer. Jobben blir fler när fler människor vill och kan arbeta, när fler företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa.
Sverige byggs starkt genom fler i arbete. Vårt mål är att alla som vill och kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Att ha ett arbete och en inkomst ger människor makt över sina liv, liksom en känsla av gemenskap och av att vara behövd. När vi är många som jobbar hjälps vi åt att skapa mer resurser till det som är gemensamt. På så sätt skapar vi förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och stärker sammanhållningen i vårt land. Utmaningarna är dock alltjämt stora.
Det är genom öppenhet och handel vi bygger vårt välstånd. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver vi förbättra villkoren för företagsamhet och entreprenörskap. Mycket kan göras för att främja svensk export och skapa ett gott näringslivsklimat. Bland annat föreslår vi moderater att kravet på aktiekapital för bildandet av nya aktiebolag halveras till 25 000 kronor samt att vi underlättar för företag att exportera. Sverige rankas högt i internationella jämförelser när det gäller företagsklimatet, men vi kan fortfarande bli bättre. Därför måste vi också använda oss av de resurser vi har på ett bättre sätt.
Kulturen har ett stort egenvärde och är en omistlig del av vår demokrati men bidrar också till jobb och tillväxt. Kultur som berör lockar människor att ta del av de olika konstnärliga projekten. Besökare av konserter, föreställningar, utställningar, festivaler och kulturmiljöer, bor, äter, handlar och turistar på olika orter. Allt detta skapar jobb och tillväxt. Dessa båda, kulturens egenvärde och betydelsen för bland annat tillväxt, är två sidor av samma kulturpolitiska mynt.
De kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och sysselsätter idag fler personer än vad exempelvis fordonsindustrin gör. Det handlar om allt ifrån arkitektur, dataspel, design, film, fotografi, konst, konsthantverk, bibliotek, museum, kulturarv, media, musik, reklam och tryckt media. Det är dessutom framtidssektorer som spås växa ytterligare de kommande åren. En huvuduppgift för vår ekonomiska politik är att fortsätta stärka förutsättningarna för att nya jobb ska växa fram. Det är därför nu dags att ta nästa steg.
I detta arbete är inte minst de kreativa näringarna av stor betydelse. De kreativa näringarna växer allt snabbare i Sverige och sysselsätter i dag nära 200 000 heltidstjänster. Det finns 148 000 företag som tillsammans omsatte 458 miljarder 2014, en ökning med 5 % sedan föregående år. Det handlar exempelvis om dataspel, design, film, fotografi, konst, bokförlag, medier, musik och reklam. Det handlar dessutom om framtidssektorer som spås växa ytterligare de kommande åren.
Sverige betraktas idag som ett av världens mest kreativa länder, och i vissa mätningar som det mest kreativa. Orsaker som ofta nämns är öppenhet och tolerans. Detta är viktiga värden i sig, men forskning visar dessutom att de är avgörande för länders förmåga till ekonomiska framsteg.
Alliansregeringen genomförde flera reformer som på olika sätt gynnar de kreativa näringarna. En särskild handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna har tagits fram. Investeraravdraget underlättar tillgång till kapital i tidiga skeden. Genom arbetskraftsinvandringen har det blivit lättare att rekrytera spetskompetens från länder utanför EU. De halverade arbetsgivaravgifterna har gjort det billigare att ge unga kreativa människor jobb.
Kulturella och kreativa näringar skapar exportframgångar för Sverige. ABBA, Robyn och Astrid Lindgren är några exempel på detta. Staten bör, bland annat via Business Sweden, i ännu högre utsträckning se på näringen som en viktig exportmöjlighet som genererar jobb och skatteinkomster och skapar en positiv bild av landet Sverige. För att långsiktigt säkerställa branschens utveckling, inte minst för den svenska musikindustrin, måste upphovsmäns rätt till ersättning värnas.
Arbetet med varumärken har ofta kulturella förtecken. Selma Lagerlöfs Sunne, Glada Hudik, Falbygdens Ost, Sola i Karlstad, Poseidon i Göteborg, Skansen i Stockholm, Höga kusten, Ales stenar och Wadköping i Örebro är alla exempel på detta. På detta sätt smälter kultur och näringslivspolitiken på många sätt samman. Arkitektur, form och design är tvärsektoriella frågor, och en ökad kvalitet inom området bidrar inte bara till tillväxten utan leder till en hållbar samhällsutveckling i stort. Ett medvetet arbete med arkitektur, form och design innebär ett värdeskapande som kommer både enskilda, företag och samhället som helhet till del.
De kreativa näringarna är viktiga branscher för exporten, jobben och bilden av Sverige utomlands. Dock är det svårt att få en samlad bild av deras omsättning, antal jobb och tillväxt. Detta är något som har uppmärksammats av branscherna. Det är en fråga som andra länder redan löst. Det är viktigt att synliggöra potentialen och att kunna sätta gemensamma mål för branscherna. Eventuella insatser från statens sida ska även kunna utvärderas, och då är statistiken avgörande. Vi vill därför att det görs en översyn av SNI-koder och att man tar fram en gemensam definition på kulturella och kreativa näringar.
Den nya tekniken, särskilt bredbandsutvecklingen, har förändrat villkoren för dagens upphovsmän. Men grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och få bestämma över sitt skapande. Det finns inte siffror från alla kreativa branscher över hur hårt den illegala publiceringen – och nedladdningen – drabbar dem i ekonomiska termer. Mediavisions senaste rapport visar att piratkopieringen av film och tv i Sverige (streaming och nedladdning) har ökat med drygt 30 procent sedan förra mätningen föregående år. Under 2015 piratkopierades cirka 290 miljoner filmer och tv-avsnitt jämfört med 220 miljoner filmer och tv-avsnitt år 2014. Detta är inte bara en stor förlust för upphovsmännen, det är dessutom ett stort problem för företagen och för staten. När allt försvinner ut i en svart marknad försvinner även moms och andra skatteintäkter som väl kan behövas för att öka resurserna till skolor, vård och omsorg.
Betydelsen av att attrahera intellektuella investeringar är stor, på grund av övergången mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi samt en global konkurrens där immateriella investeringar flödar över gränserna. Därför verkar många länder för att införa strategier för att främja immateriella investeringar. Sverige bör ta fram en nationell strategi för att främja immateriella investeringar.
Mycket av kunskapen kring exportmarknader finns runt om i landet. Handelskamrar, exportmyndigheter såväl som enskilda exporttjänstebolag besitter såväl kontakter som kunnande kring exportmarknader. Men då länder likväl som marknader kan vara olika så ser också efterfrågan på dessa tjänster annorlunda ut. Behovet av exporthjälp kan skilja sig drastiskt åt om man säljer pappersmassaprodukter eller mobiltelefoner. Därför vill vi öppna upp för möjligheten att genom exportkreditcheckar låta företag kunna köpa exportrådgivning av auktoriserade fristående aktörer såväl som av handelskamrar eller andra relevanta instanser.
Sverige är ett av de länder som har flest digitala bolag som behöver vara snabbfotade och som ”föds globala”, Born Globals. För dem ser verkligheten annorlunda ut, och stöd och hjälp behöver riktas för att särskilt underlätta och stödja företag med en annan affärslogik än den traditionella.
Sett över en period om 15 år har Sveriges relativa andel av världshandeln sjunkit, mycket på grund av att fler stora och växande ekonomier såsom Kina och Indien tar plats. Mer behöver göras för att stärka Sveriges position i världen. Stora svenska bolag har ett gott stöd i statliga aktörer såsom SEK, EKN och Business Sweden. Men det är ofta svårt för mindre företag att finna stöd genom det offentliga stödsystemet. För att bättre tillvarata den inneboende kraft och potential som finns hos drivande entreprenörer runt om i landet vill Moderaterna göra en riktad satsning på att bygga upp stöd för små och medelstora företag. Moderaterna vill ge Business Sweden i särskilt uppdrag att fokusera på små och medelstora företag i syfte att samordna, underlätta och främja svensk export i alla sektorer.
Kompetensförsörjningen är viktig för att fler företag ska kunna växa. Migrationsreglerna är idag generösa för att attrahera medarbetare från andra länder. Däremot kan handläggningstiden för ett arbetstillstånd vara mycket lång, vilket skapar onödig osäkerhet och kostnader för företag och tänkta medarbetare. Därför vill vi att handläggningstiderna för arbetstillstånd kortas och inte bör vara längre än 30 dagar. Vi vill att kravet på kort handläggningstid skrivs in som ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet för Migrationsverket.
Det har gått flera år sedan alliansregeringen tog fram en särskild handlingsplan för den kulturella och kreativa näringen. Det finns anledning att skapa förutsättningar för att den kreativa sektorn ska kunna lyfta sig ytterligare en nivå, med fler företag och fler jobb som resultat. Det är många olika aktörer som kan skapa det fundament som behövs för att Sverige ytterligare ska bli världens bästa land för kreativa näringar. För att alla aktörer ska dra åt samma håll föreslår Moderaterna att vi ser över möjligheten att ta fram en nationell strategi för den kreativa sektorn.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Olof Lavesson (M) |
Hans Rothenberg (M) |
|
Hanif Bali (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
Sofia Fölster (M) |
Cecilia Magnusson (M) |
|
Saila Quicklund (M) |
Isabella Hökmark (M) |
|
Eva Lohman (M) |
Gunilla Nordgren (M) |
|
Jessika Roswall (M) |
Sten Bergheden (M) |
|
Jessica Polfjärd (M) |
Helena Bouveng (M) |
|
Ellen Juntti (M) |
Michael Svensson (M) |