Förslag till riksdagsbeslut
Sverige är ett starkt handelsberoende land där export är beroende av import. Det svenska näringslivet som skogs-, stål-, gruv-, pappers- och verkstadsindustri har länge utgjort en viktig ryggrad i den svenska exporten. Till det växer nya viktiga exportbranscher fram, framförallt inom den snabbt växande tjänstesektorn där musik, datorspel, turism och digitala tjänster kring den traditionella industrin blivit allt viktigare. Export är beroende av import, och därför är ökad frihandel i världen prioriterad då den utvecklar kompetens över gränserna. Handel är på många sätt ett redskap för utveckling, inte minst för mindre väl utvecklade länders ekonomier. Därför är det viktigt att svenskt bistånd eftersträvar att gå från stödinsatser till att i ökad utsträckning integrera handelsfrämjande i samband med bistånd. Genom handel växer ekonomierna, och utvecklingsländers medborgare får större möjligheter att påverka sin framtid. Här spelar den nya tidens mönster med ökade inslag av e-handel stor roll.
Ökad frihandel i världen utvecklar kompetens över gränserna. För Sveriges och Europas del är detta särskilt angeläget då åttio procent av tillväxten sker utanför Europa. Att en vara exporteras från Sverige betyder de facto inte att den är enbart svensk. Så mycket som fyrtio procent av exporten från tillverkningsindustrin har i själva verket producerats i andra länder. Därför blir det alltför begränsat att i handelspolitiken fokusera enbart på exporten. Sverige behöver en handelsstrategi som beaktar såväl import som export som delar av en utvecklad handel.
Vi menar att Sverige ska vara en drivande kraft för att förhandlingarna med USA om frihandelsavtalet TTIP ska kunna avslutas så snart som möjligt, vilket är viktigt för företag, jobb och tillväxt i Sverige. Sverige är den största utländska investeraren i USA per capita, och således har vårt land ett offensivt intresse i TTIP-förhandlingarna om att också säkerställa ett effektivt system med rationell hantering av investeringstvister. EU:s frihandelsavtal med Sydkorea och Kanada som träffades under alliansregeringens tid är två exempel där Sverige bidrog till att öka handeln med vår omvärld samtidigt som banden till specifika länder stärktes. Sverige bör även fortsatt fokusera på specifika länder i enlighet med den så kallade länderlistan som upprättats. Här kan Sverige ligga i framkant för nya marknader som håller på att öppnas upp och bidra med kunskap och expertis i syfte att bygga upp landet samtidigt som vi kan exportera frihetliga demokratiska värderingar. Väl fungerande tvistelösningsmekanismer mellan stater och investerande företag hör till handelsavtalens grundfundament och är till för situationer då investerare anser sig ha blivit diskriminerade eller på annat sätt oskäligt behandlade av en stat. Vanligast är att skiljeförfarandet används för att lösa tvisten eftersom det erbjuder en neutral arena jämfört med om den skulle hanteras i det aktuella landets domstolsväsen. Den vanligaste modellen har hittills varit ISDS (Investor-State Dispute Settlements) som fungerat väl och utgjort ett självklart och nödvändigt skydd för båda parter. Förslag om nya alternativa tvistelösningsmodeller har uppkommit, vilka dock tenderar att göra det både dyrare och krångligare för företagen att skydda sina investeringar. För att skydda svenska företags rättigheter och möjligheter att delta på internationella marknader är det därför viktigt att Sverige verkar för att det i bi- och plurilaterala handelsavtal skapas funktionella och effektiva tvistelösningsmekanismer som underlättar för små och medelstora företag att etablera sig i andra länder.
Protektionism är ett av de största hoten mot en väl fungerande världshandel. Protektionism är även ett av de största hoten mot svensk export. I ett exportberoende land som Sverige hotas den inhemska tillväxten om marknaderna sluts och etablerade handelspartners alltmer drar sig undan från yttre konkurrens.
Sedan 2008 ökar protektionismen i världen. Kampen mot protektionism och för ökad frihandel är och måste vara Sveriges viktigaste mission i handelspolitiken. Och protektionismen tar sig flera uttryck. Den finns inom EU och i delar av resten av världen. Den inre marknaden måste utvecklas inom EU där tjänstedirektivet breddas och omfatta ökad rörlighet inom flera sektorer såsom digitala tjänster och varor.
Efter resultatet i den brittiska folkomröstningen om Storbritanniens utträde ur EU kommer förhandlingar mellan parterna att ta sin början. Storbritannien är sedan länge en viktig marknad och frihandelsvän till Sverige. För unionen i stort och Sverige i synnerhet är det angeläget att förhandlingarna strävar efter att upprätthålla det mesta av frihandeln mellan parterna och medför minsta möjliga inslag av begränsande tullar, kvoter och andra liknande handelshindrande moment.
Det finns förutsättningar för tjänsteexport av välfärdstjänster, som till exempel hälso- och sjukvård. Detta bör bejakas och utvecklas.
Små och medelstora företag är näringslivets drivhus. Det är de som växer mest, och det är där potentialen är störst att utveckla framtidens jobb. Ju fortare dessa företag kommer ut på en internationell marknad, desto större möjligheter har de att växa och därmed generera arbete åt fler människor. Alla affärer börjar lokalt, och därför bör även exportrådgivningsinsatserna vara lokalt och regionalt tillgängliga.
Det finns många aktörer runt om i landet som äger kunskap och erfarenhet av internationell handel. Den kapaciteten måste tas tillvara. Företag och handelskamrar med gedigen kompetens är en resurs som står till buds och som bör vara grundpelare för nationell exportrådgivning, vilket ger möjlighet för mindre företag med internationell erfarenhet att kunna bidra. För att säkerställa kvaliteten på rådgivningstjänsterna bör en auktorisering av dessa aktörer komma till stånd så att deras tjänster sedermera kan upphandlas. Genom att öppna upp för fler aktörer på marknaden kan Business Sweden i ökad utsträckning fokusera sina insatser på främjandeverksamheten.
Stora bolag klarar sig ofta väl på egen hand i internationella affärer och ibland med stöd från Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden. Däremot ser behoven annorlunda ut för mindre bolag. Bristande erfarenhet, nätverk och kapital är exempel på resurser där mindre bolag behöver förstärkning. En modell med exportcheckar för småföretagare med ett specifikt belopp per företag, vilket matchas med exempelvis femtio procent egen insats från företaget, skulle kunna användas för att köpa exporttjänster av Business Sweden eller andra aktörer på marknaden. Exportcheckar skulle kunna ge dessa företag möjlighet att utifrån sina behov och förutsättningar skapa individuellt anpassade lösningar att komma ut på exportmarknaderna.
Vi lever idag i en alltmer globaliserad värld där länder kopplas tätare samman via handel, resor och utbyten av idéer. Sverige är dessutom ett av världens allra mest handelsberoende länder. Mot denna bakgrund är det hög tid att vi i Sverige på allvar börjar ta tillvara de resurser i form av språkkunskaper, kulturell kännedom och nätverk som utrikes födda tar med sig hit.
Att skapa värdefulla kopplingar mellan svenska företag och nya svenskar är tanken bakom Projekt Kosmopolit som alliansregeringen stödde. Kosmopolit drivs i nätverksform och finns idag representerat i fem olika regioner i Sverige. Företagare födda utomlands besitter goda kunskaper om affärskultur, politik, språk och religion i sina forna hemländer. De har särskilt goda förutsättningar att bedriva handel över gränserna och kan dessutom vara vägvisare för andra svenska företagare.
Att knyta kontakter mellan svenska exportföretag och nyanlända till Sverige är värdefullt av många skäl. Det är en utmaning för många med invandrarbakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Särskilt tufft är det om man är helt ny i Sverige. Men ett projekt som Kosmopolit handlar minst lika mycket om de stora vinster det innebär för de företag som kan dra nytta av nyanländas särskilda kompetenser.
En studie har följt mångfaldens betydelse för 7 000 svenska företag under tio års tid och kommit fram till att de företag som är bäst på att ta tillvara utländsk kompetens också väsentligt stärker sin export och import. Ser man till hela exporten i Sverige och inte bara enskilda företag, kan man också se att en ökning av andelen utrikes födda i arbetskraften med en procentenhet i genomsnitt ökar exporten med nio procent. För att svenska företag bättre ska nå framgång i den internationella konkurrensen om kunder, krävs att man tar tillvara de resurser som finns bara på armlängds avstånd.
Globalt upphandlade FN under 2013 varor och tjänster för 16,1 miljarder USD, varav 28 miljoner USD upphandlades från Sverige. Sveriges totala andel av upphandlingen var således 0,13 procent, vilket vida understiger vår andel av FN:s budget. Upphandlingar görs för alla typer av varor och tjänster. En stor andel av denna upphandling är kopplad till humanitära insatser samt till läkemedel och medicinska varor.
Merparten av FN-upphandlingarna utlyses via den gemensamma portalen United Nations Global Marketplace (UNGM, www.ungm.org), till vilken ett tjugotal FN-organ är anslutna. För att kunna lägga anbud måste företag först registrera sig online. Möjlighet finns därefter att göra sökningar efter aktuella upphandlingar alternativt lägga in s.k. tender alerts, som skräddarsys efter företagets intresseområden.
I nuläget levererar Sverige främst medicinsk utrustning och laboratorieutrustning, fordon samt utbildnings- och städmaterial. På tjänstesidan levererar Sverige tjänster inom administration, bygg & ingenjör och transport. Den största mottagaren av svenska varor och tjänster är FN:s barnfond UNICEF.
Sverige är en stor bidragsgivare, men hittills har väldigt få svenska företag varit med i upphandlingarna. De som haft rätt förutsättningar har dock gjort intressanta affärer. Många handelskamrar har genom åren byggt kompetens- och resurscentrum för svenska företag som vill introduceras och börja sälja till FN. Den utmaning som Sverige står inför är mångfacetterad och handlar om att bidra till att skapa förutsättningar för svenska företag att delta i, och konkurrera på en jämn spelplan om, internationella upphandlingar.
De kreativa näringarna är en av de snabbast växande industrierna och en stor tillgång för Sverige. Kreativa näringar består av alltifrån musik, film och litteratur till mode och design, alltså all kultur som man kan tjäna pengar på. Bland annat visar Tillväxtverket att musikbranschen har en högre tillväxt än Sverige i stort med stor exportpotential. En huvuduppgift för den ekonomiska politiken är att stärka förutsättningarna för att nya jobb ska växa fram. I detta arbete är inte minst de kreativa näringarna av stor betydelse, med företag inom bland annat mode, musik och app- och datorspelsutveckling.
Totalt omsätter de kreativa näringarna ca 458 miljarder kronor per år, och de stod 2014 för drygt 4 procent av BNP. Nästan 200 000 personer är anställda inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige, vilket kan jämföras med fordonsindustrins cirka 120 000 anställda. Hela 148 000 företag är verksamma inom området och antalet företag ökade dessutom med, i genomsnitt, drygt 3,3 procent per år mellan 2007 och 2014.
När svensk konkurrenskraft bedöms av andra, till exempel i World Economic Forums årliga ranking, tillhör Sverige världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Viktiga faktorer för detta är att svensk ekonomi är stark, att vi satsar på forskning och innovation och att vårt samhälle är tryggt. Denna framtidssektor spås växa ytterligare de kommande åren, varför vi moderater vill gå vidare med stärkta förutsättningar för entreprenörer och företagare inom kreativa näringar.
Tillgång till effektiv ren energi och rena teknologier är på sikt avgörande nyckelfaktorer för världens hållbara utveckling. Svensk ren teknologi håller hög klass och har potential att nå internationellt ledande framgång. Det blir en möjlighet för Sverige att tillhandahålla nya jobb och företag samtidigt som vi bidrar till en bättre miljö med mindre CO2-utsläpp och ökad frihandel. Det gäller den inhemska svenska energiproduktionens exportmöjligheter av koldioxidfri el såväl som miljövänlig energiteknik. Här behövs insatser på flera plan för att stimulera exportmöjligheterna men också för att motverka de vanligt förekommande handelshindren såsom höga tullar på ny miljövänlig energiteknik. Solceller är ett tydligt exempel som ofta är föremål för dessa hinder, vilket innebär att den önskvärda globala teknikspridningen går långsamt, samtidigt som den blir förbehållen länder som kommit långt i utvecklingen. Den blir således inte tillgänglig för människor i tättbefolkade regioner där emissioner är ett allvarligt vardagsproblem.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Hans Rothenberg (M) |
Hanif Bali (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Sofia Fölster (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Jessika Roswall (M) |
|
Sten Bergheden (M) |
Jessica Polfjärd (M) |