Förslag till riksdagsbeslut
En central del i Moderaternas plan för ett starkare Sverige handlar om att skapa förutsättningar för tillväxt i hela Sverige. Företagsamhet är grunden för vårt välstånd och det som driver samhället framåt. Det är också vägen till fler jobb, eftersom jobben inte kommer av sig själva. Vi vet att fyra av fem jobb skapas hos småföretagare, och då måste vi ha en politik som underlättar. Jobb skapas när det går att anställa till rimliga villkor och regelverken inte skapar onödigt höga trösklar till nyföretagande.
Sveriges största samhällsproblem är det nya och växande utanförskap som drabbar utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning. För att bryta utanförskapet och öka vår konkurrenskraft måste Sveriges företagsamhet och förmåga att skapa nya jobb – i hela landet – stärkas. Detta gäller såväl enkla jobb som de jobb som kräver lång utbildning och erfarenhet. Bara genom goda villkor för företagande och företagsamhet kan vi klara de samhällsproblem vi står inför.
En viktig förutsättning för att företag ska kunna fortsätta växa och anställa är att vi inte har fler regler än nödvändigt och att reglerna som finns är förutsägbara och tydliga. Därför genomförde alliansregeringen omfattande reformer för att minska krånglet för entreprenörer så att företag kan växa och anställa fler. Moderaterna anser att arbetet med att förenkla för företagande och entreprenörskap måste fortsätta om Sverige ska klara sig väl i den internationella konkurrensen och förmå bekämpa utanförskap och arbetslöshet.
Under alliansregeringens tid vid makten minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor, och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes för att göra vardagen lättare för företagen. Det tillväxthämmande regelkrånglet för företagen har sedan 2006 minskat från 30 till 22 procent, enligt undersökningar av Tillväxtverket.
Moderaterna anser att det är bra att regelrådet är permanent. Regelrådets uppgift är att granska förslag till nya och ändrade regler från departement och myndigheter. Erfarenheter från andra länder visar att en oberoende granskning av nya regler minskar onödigt regelkrångel.
I rapporten Doing Business om Sverige 2015 rankas Sverige som nummer 35 av 189 länder när det gäller hur enkelt det är att starta ett företag. I den rankingen vägs såväl administration som företagarens kostnader i form av avgifter etc. in. Den globala ekonomin innebär hård konkurrens, och bland annat därför måste regelförenklingsarbetet vara prioriterat. Regelförenklingsarbetet måste omfatta många regler, och förenklings-behoven ser olika ut i olika branschen. Moderaterna föreslår bland annat följande för att förenkla regelverken:
Fler entreprenörer som satsar på sina idéer för att skapa fler jobb och en bättre välfärd behövs. Därför vill Moderaterna sänka trösklarna för att starta företag. Fler företag behövs om jobben ska bli fler.
Den 1 april 2010 trädde nya regler avseende minimikravet på aktiekapital i privata aktiebolag, som står att finna i aktiebolagslagen, ikraft. Detta gjordes för att Sverige skulle klara konkurrensen bättre i ett EU och Europa där stora länder som Storbritannien och Tyskland har gjort det möjligt att starta nya företag med enbart symboliska aktiekapitalskrav i storleksordningen runt en euro. Därtill är aktiebolagsformen en bra konstruktion som fler borde använda. Inte minst är det angeläget i ett läge när servicesektorn växer. Många branscher växer fram med små initiala investeringar i form av inventarier m.m.
Moderaterna anser att detta var ett steg i rätt riktning, men otillräckligt. Vi menar att det alltjämt upprätthållna kravet på bundet eget aktiekapital för att kunna starta ett aktiebolag medför större skada än gagn för svensk ekonomi, och för jobben. Dessvärre riskerar vi att inlåsningseffekter skapas när ett bolag ska expandera och bolagsmännen tvingats välja en bolagsform som egentligen inte är optimal, bara därför att man inte kunnat uppbringa tillräckligt med aktiekapital vid startögonblicket.
God näringspolitik bygger i grunden på att trösklarna för att starta och driva företag sänks. Genom en näringspolitik som syftar till att ge fler möjligheten att starta aktiebolag bidrar vi till att säkra jobben och framtidens välfärdsutmaningar. Moderaterna anser att kravet på aktiekapital bör ändras så att det inte är högre trösklar för att starta företag i Sverige än i våra viktiga konkurrentländer.
Svenska företags konkurrenskraft baseras i stor utsträckning på hur regler och byråkrati i vårt land står sig gentemot andra länder. Inom ramen för EU blir Sverige och svenska företag föremål för en lång rad lagar och regler. Men det är sedan hur dessa implementeras som får direkta följder för den svenska konkurrenskraften gentemot våra europeiska grannar. Därför vore det på sin plats att överväga någon form av system för hantering inför implementeringen av ett EU-direktiv där en miniminivå kan anges i konsekvensutredningen. Om man avser att gå därutöver bör detta motiveras särskilt. En översyn bör även beakta om det vore lämpligt att införa dessa utgångspunkter i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
Sverige har idag förbättringsmöjligheter när det kommer till konsekvensbeskrivningar av svenska myndigheters tolkning av EU-direktiv som på olika sätt rör näringsverksamhet. Vi menar att detta bör förekomma i större utsträckning och där bör tydligt redovisas hur besluten ifråga påverkar de svenska företagens internationella konkurrenskraft. Därtill vore möjligheten att se över en benchmarking mellan länders skatter, regler och kostnader inom respektive bransch ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet för att Sverige ska kunna ligga i världstoppen när det gäller företagsamhet och konkurrensvillkor. Därför bör möjligheten till en tätare och kontinuerlig jämförelse och översyn av branschspecifika kostnader och regler i våra konkurrentländer ses över så att Sverige inte förlorar konkurrenskraft och arbetstillfällen.
Jämställdheten i arbetslivet behöver blir bättre. Särskilt utrikes födda kvinnors möjligheter till jobb och egen försörjning måste förbättras. Det kräver konkreta reformer för att minska bidragsberoende och skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Det är en central fråga för att stärka jämställdheten i Sverige. Här borde regeringen lägga sitt fokus i stället för att rikta in sig på mer av symbolpolitik såsom förslaget om kvotering av bolagsstyrning.
Sverige behöver fler kvinnor som är chefer och har ledande befattningar eller sitter i bolagsstyrelser. Näringslivet har ett stort ansvar för att uppnå detta. Men att lagstifta om kvotering är inte rätt väg att gå och inte det som bör prioriteras i jämställdhetspolitiken.
Det är önskvärt att fler människor väljer att starta eget företag. För att nå dit är det viktigt att jobba med attityder, men också att sänka trösklar och ta bort hinder. Enligt Tillväxtverket kan ungefär 50 procent av svenskarna tänka sig att starta ett eget företag, däremot är det bara runt 10 procent som gör det i slutändan. För många är även klivet från anställning till eget företag ett hinder. Därför vill vi utöka möjligheten till tjänstledighet från dagens sex månader till minst ett år när man vill starta företag.
Andra åtgärder som vore värda att titta närmare på för att underlätta och förbättra svenskt företagsklimat inkluderar att ge fler livskraftiga företag med betalningssvårigheter möjlighet till en andra chans. Här skulle en översyn av lagen om företagsrekonstruktion vara en sådan åtgärd.
|
Ewa Thalén Finné (M) |
|
|
Jessika Roswall (M) |
Carl-Oskar Bohlin (M) |
|
Thomas Finnborg (M) |
Mats Green (M) |
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
Ulrika Karlsson i Uppsala (M) |
|
Margareta B Kjellin (M) |
|