Förslag till riksdagsbeslut
Sveriges välfärd, jobb och konkurrenskraft är beroende av att vi har en energipolitik som lever upp till behoven och förväntningarna från en omvärld i ständig förändring. Den svenska energipolitiken ska värna klimatet, vara ekologiskt hållbar, säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när vi behöver den. Alla delar av samhället är i dag beroende av att vi kan leva upp till dessa mål. Detta ställer höga krav på hur energipolitiken utformas.
I stället för att stödja näringslivet riskerar regeringens politik i flera avseenden att slå mot både industri och handel. För att säkerställa långsiktighet i redan påbörjade åtaganden samt fortsatta möjligheter kring energiforskning menar vi att det är av yttersta vikt att Energimyndigheten tillåts satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.
Tabell 1. Moderaternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 21 Energi
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (M) |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
281 284 |
−34 555 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
233 000 |
|
|
1:3 |
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft |
10 000 |
|
|
1:4 |
Energiforskning |
1 420 788 |
−11 012 |
|
1:5 |
Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket |
52 600 |
|
|
1:6 |
Planeringsstöd för vindkraft |
15 000 |
|
|
1:7 |
Energimarknadsinspektionen |
118 898 |
−10 425 |
|
1:8 |
Energiteknik |
440 000 |
−340 000 |
|
1:9 |
Elberedskap |
255 000 |
|
|
1:10 |
Avgifter till internationella organisationer |
25 328 |
|
|
1:11 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
25 000 |
−25 000 |
|
|
Summa |
2 876 898 |
−420 992 |
Det krävs en plan för hur Sverige ska säkra energiförsörjningen så att vi klarar de viktiga jobben, bibehåller vår konkurrenskraft och säkerställer att människor har god tillgång till el även när det är kallt. Kärnkraften och vattenkraften står tillsammans för cirka 40 procent av den svenska elproduktionen. För att fortsätta att värna svenska jobb och konkurrenskraftiga elpriser är det viktigt att vi under överskådlig tid inte straffar ut något energislag. Därför menar vi att nivån och konstruktionen på skatten på termisk effekt, den så kallade effektskatten på kärnkraft, bör avskaffas över en tvåårsperiod med start 2017 samt att fastighetsskatten på vattenkraften sänks från dagens nivå om 2,8 % till 0,5 % över fyra år, med start 2017. Vi föreslår också en fortsatt satsning på energiforskning med en inriktning som bidrar till behov för alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.
Många av morgondagens utmaningar möter vi med morgondagens teknik. När det gäller energiteknik ligger Sverige på många områden i framkant. Det är en fördel inom ramen för våra strävanden efter en mer klimatsmart och grön planet samtidigt som det bidrar till svensk innovation och konkurrenskraft på en global marknad. I takt med att gröna innovationer når fler och en bredare marknad kan vi hjälpa till att minska klimatpåverkan ute i världen samtidigt som det skapas jobb och tillväxt här hemma. Under alliansregeringen lyckades vi kombinera ambitiösa klimatmål och minskade utsläpp med fler jobb och ökad tillväxt. Samtidigt är Sverige den mest koldioxideffektiva ekonomin inom EU med lägst utsläpp i förhållande till landets tillväxt. Alliansregeringen markerade genom sina historiskt höga anslag till energiforskning att detta är en viktig del av förutsättningarna för att hitta svaren på framtidens energiutmaningar.
Forskningsinsatserna inom det förnybara är viktiga och centrala för vårt framtida energisystem. Dessa satsningar måste fortsätta, likaså forskning som utvecklar ett modernt distributionsnät. Energimyndigheten är den myndighet som i dag fördelar statens forskningsresurser. Hur medlen fördelas avgörs av myndighetens utvecklingsnämnd. Men inriktningen på Energimyndighetens arbete bestäms av regeringen. Det är viktigt att den svenska energiforskningen även i framtiden fokuserar på att lösa viktiga energiutmaningar.
Det finns i dag ingen möjlighet för Energimyndigheten att stödja forskning inom kärnkraftsområdet. Oavsett vad man har för uppfattning om kärnkraftens framtid så står det klart att kärnkraft i någon form kommer att finnas kvar i det svenska samhället i årtionden. Kärnkraftsbolagen tar i dag genom sin egen fond ansvar för kärnbränslehantering och avveckling av uttjänta reaktorer. Men en utmaning som vi anser kan komma är inom forskning och kompetensförsörjning. Här borde det finnas en möjlighet för Energimyndigheten att stödja projekt som säkrar att vår kärnkraftshantering även i framtiden är av högsta klass. Ska Sverige kunna hantera befintliga reaktorer, ha möjligheten att bygga nya och avveckla äldre reaktorer krävs det att vi lyckas bibehålla kompetensnivå och forskningskompetens som kan göra allt detta på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Därför menar vi att det är av yttersta vikt att Energimyndigheten tillåts satsa på energiforskning med en inriktning som bidrar till alla relevanta kraftslag och delar av energiområdet.
För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.
.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Hans Rothenberg (M) |
Hanif Bali (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Sofia Fölster (M) |
|
Gunilla Nordgren (M) |
Jessika Roswall (M) |
|
Sten Bergheden (M) |
Jessica Polfjärd (M) |