Förslag till riksdagsbeslut
En stor utmaning Sverige och Skaraborg står inför är det nya utanförskap som växer fram. Det drabbar framför allt unga som inte får komma in på arbetsmarknaden. Alliansens politik fokuserar därför på att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden, till skillnad mot regeringens politik som resulterar i färre jobb.
Trots en utdragen ekonomisk kris fick över 50 000 fler unga ett jobb genom Alliansens politik. Det är en följd av att ökade förutsättningar för unga att få jobb prioriterades.
2015 beslutade regeringen att i två steg höja arbetsgivaravgifterna för unga. Den sista höjningen skedde lagom till sommarjobbssäsongen i år. Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna bedöms nationellt, enligt Finanspolitiska rådet, minska antalet sysselsatta med 6 000 till 10 000 ungdomar. Höjningen kommer att få stora konsekvenser, både i Skaraborg och i resten av Sverige, och är ett svek mot alla de ungdomar som är på väg in i arbetslivet.
I Svensk Handels handelsbarometer i april 2016 uppgav 48 procent att de har behövt eller kommer att behöva minska på sin personal på grund av den höjda arbetsgivaravgiften. I Skaraborg finns flera arbetsgivare inom handel, restaurang och turism med många unga anställda, vilka nu kommer att behöva se över antalet anställda. Genom höjningen har man tagit bort många Skaraborgsungdomars chans att få in en fot på arbetsmarknaden, att få en egen lön och meriter, att betala skatt och bidra till allt det som är vårt gemensamma. För när det är dyrare att anställa skapas färre jobb. Regeringen borde ställa sig frågan på vilket sätt denna höjning av arbetsgivaravgifterna skapar möjligheter för unga att få sitt första jobb.
Den särskilda löneskatt som regeringen infört från och med 2016 riskerar att bryta trenden att allt fler äldre valt att stanna kvar på arbetsmarknaden under senare år. Till slut blir inga incitament kvar för aktiva seniorer att fortsätta bidra till en aktiv arbetslinje. Mellan 2005 och 2013 ökade till exempel sysselsättningsgraden från 9,9 till 14,6 procent i gruppen 65–74 år. Särskilt stark har utvecklingen varit bland kvinnor. Den utvecklingen hade vi behövt även framför oss.
Alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för människor över 65 när den tillträdde för att få fler att arbeta längre som ett sätt att stärka samhällsekonomin när människor lever allt längre. Det har också fått dramatiska effekter. Hösten 2006 arbetade 85 000 människor över 65, enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning, AKU. Hösten 2014 arbetar mer än dubbelt så många människor över 65, 191 000. Drygt 70 000 av de människor över 65 som arbetar gör det i egen firma, enligt SCB:s siffror. På det sättet slipper arbetsgivaren ta ansvar för betalning av sociala avgifter m.m. Dessa får nu betala regeringens skattehöjning direkt från årsskiftet. För de övriga, som är fast anställda eller tillfälligt anställda till exempel som inhoppare på skolor, sjukhus eller andra företag, blir det arbetsgivaren som får högre sociala avgifter.
Vänsterregeringen gör det mycket tydligt. Det ska bli mindre attraktivt för människor över 65 att arbeta. När regeringens egna prognoser pekar på att en miljon svenskar kommer att leva i utanförskap de närmaste åren krävs det att varje reform sätter jobben i fokus.
|
Cecilia Widegren (M) |
|