Förslag till riksdagsbeslut
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) innebär att akademiker med ämneskunskaper får möjlighet att just komplettera sin utbildning med en pedagogisk sådan för att därmed kunna arbeta som behöriga lärare. KPU behöver utvecklas för att möjliggöra för fler människor mitt i livet med en akademisk utbildning i ryggen att välja läraryrket.
Idag finns en stor mängd lärarutbildningar spridda över Sverige. Såväl statliga som fristående huvudmän levererar lärarutbildningar från norr till söder. Flertalet av dessa aktörer erbjuder i olika utsträckning även kompletterande pedagogisk utbildning. Samtidigt så finns det utrymme för en utbyggd KPU i Sverige. Med fler attraktiva kompletterande pedagogiska utbildningar skulle fler yrkesverksamma med kompetens inom områden där det idag råder lärarbrist kunna rekryteras till läraryrket.
Möjligheten för fristående aktörer att driva KPU är dock begränsade. Kraven är, och ska förbli, höga när det gäller tillstånden att driva lärarutbildning. I dag är det dock onödigt svårt att få tillstånd att driva KPU om man inte samtidigt har en lärarutbildning, något som kraftigt hämmar möjligheten för fler aktörer att växa fram. Vi vill därför uppmana regeringen att skyndsamt kartlägga de hinder som begränsar fristående aktörer från att starta och bedriva KPU.
För de personer som gått i särskolan är möjligheterna för fortsatt och fördjupad utbildning starkt begränsade. För den som vill studera finns enstaka kurser vid kommunens särskilda utbildning för vuxna eller folkhögskola. Universitet, högskolor och yrkeshögskola erbjuder i dagsläget inga anpassade utbildningar. En del av problematiken är ersättningen. Särskoleelever som går vidare till högskola har inte rätt till studiemedel eftersom studietakten är långsammare än på andra utbildningar och de därför inte skulle ta det antal poäng som krävs. Samtidigt förlorar den som studerar på högskola rätten till aktivitetsersättning. Dessa elever hamnar i ett moment 22 som är oacceptabelt. Aktivitetsersättning utgör den största inkomstkällan för många som har gått i särskola och förlorar personen det stödet blir det svårt att studera vidare. En annan del av problemet är att utbildningarna inte är anpassade efter studenternas förutsättningar utan är utformad efter studenter som gått den vanliga gymnasieskolan. Vi ser därför ett behov av att utreda hur man kan skapa fler möjligheter till eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning för fler i arbete och ett livslångt lärande.
|
Christer Nylander (L) |
|
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
Ulrika Carlsson i Skövde (C) |
|
Annika Eclund (KD) |
|