Förslag till riksdagsbeslut
PISA-undersökningen visar att elever som har gått i förskola presterar bättre under sin fortsatta skolgång och föräldrar med barn i förskolan är mycket nöjda. Intresset för förskollärarutbildningen ökar stadigt. Vi har en förskola att vara stolta över, men det finns utmaningar som vi inte kan blunda för. För att ge våra barn bästa möjliga start i livet, förbättra kvaliteten och säkra behovet av lärare i förskolan, föreslår vi en förstärkning av förskolan.
Mellan 2006 och 2014 genomförde alliansregeringen ett stort antal reformer för att stärka förskolans roll i utbildningssystemet. Förskolan blev en egen skolform, fick en ny och modern läroplan som bland annat innebär att barnen får bekanta sig med naturvetenskap och teknik. Alla barn från tre års ålder fick rätt till allmän, avgiftsfri, förskola 15 timmar i veckan. Lärandeuppdraget förtydligades och riktades tydligare mot legitimerade förskollärare.
Detta är viktiga satsningar, men det krävs ytterligare förstärkningar för att säkra kvaliteten, likvärdigheten och tillgången till behöriga förskollärare. Moderaterna vill skapa ökade förutsättningar för en bättre och mer tillgänglig förskola. Vi vill därför se över om det finns en möjlighet att utöka den allmänna förskolan till att gälla från två års ålder i stället för dagens tre år. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan redan från det att barnet är två år gammalt.
Förskolans uppgift att lägga grunden inför skolstarten spelar särskilt stor roll för barn som kommer från studieovana hem. Därför bör barn till föräldrar som står utanför arbetsmarknaden få mer tid i förskolan. Medel avsätts för att ge alla barn, vars föräldrar har fått försörjningsstöd mer än sex månader året innan, 30 timmar per vecka på förskolan.
I dag har Skolinspektionen i uppdrag att inspektera kommunala förskolor men inte fristående förskolor. De fristående förskolorna inspekteras av kommunerna själva. Denna ansvarsfördelning av tillsynen av förskolorna har Skolinspektionen konstaterat inte fungerar. I sin granskning av 35 kommuners tillsyn av fristående förskolor framkommer att två av tre kommuner behöver bli bättre på att granska hur de fristående förskolorna arbetar utifrån läroplanens mål och uppdrag.
Många kommuner har inte tagit fram bedömningsunderlag och kriterier utifrån läroplanens krav för att kunna bedöma hur väl förskolorna lever upp till dessa. Det innebär att kommunerna inte har tillräcklig kunskap om ifall de fristående förskolorna har en god pedagogisk kvalitet.
Vidare konstaterar Skolinspektionen att åtta av tio kommuner behöver utveckla sitt arbete med att fatta tydliga beslut efter tillsynen, där det står vilka åtgärder som behöver vidtas på förskolorna. Flera fristående förskolor upplever att det är otydligt vad de ska göra för att förbättra sin verksamhet. Det är också ofta otydligt hur och när kommunen planerar att följa upp hur bristerna som upptäckts i verksamheten och vad som händer om bristerna inte åtgärdas. Granskningen ger flera exempel på kommuner som inte följer upp brister förrän vid nästa tillsynstillfälle.
För att alla barn i förskolan ska garanteras en förskola som präglas av lärande med en god pedagogisk verksamhet vill Moderaterna se över detta tillsynssystem av förskolorna i syfte att förändra dagens kommunala ansvar.
Moderaterna vill utreda om även förskollärare borde ha möjligheten att bli förstelärare. Ett syfte skulle vara att höja statusen och locka fler till förskolläraryrket. Förstelärare i förskolan skulle också innebära fler och bättre karriärutvecklingsmöjligheter. Vi vill därför att Skolverket utreder möjligheterna att inrätta förstelärare även i förskolan. Vi vill också förlänga förskolelyftet, en viktig satsning för förskollärares fortbildning.
En del i att förstärka den sammanhållna skolan är en mer likvärdig överlämning från förskola till förskoleklass. Förskollärares kunskaper om varje barn måste föras vidare till nästa skolform. Vi behöver därför se över hur vi kan säkerställa att alla förskolor och förskoleklasser har möjlighet att samverka och på ett kvalificerat sätt underlätta barns övergångar mellan förskola och förskoleklass. Vi vill också utreda hur vi kan förbättra implementeringen av förskolans läroplan för att stärka likvärdigheten i förskolan.
Skolledare som i större utsträckning är delaktiga i den pedagogiska utvecklingen får sitt arbetslag att jobba bättre mot samma mål med att utveckla verksamheten. Därför är det av stor vikt att även förskolecheferna får möjlighet till kompetensutveckling. Det är därför bekymmersamt att statistik från Skolverket visar att endast 875 förskolechefer har genomgått eller genomgår befattningsutbildningen Rektorsprogrammet. Det är knappt 10 procent av det totala antalet förskolechefer i Sverige.
Vi vill att Skolverket ges i uppdrag att titta på hur befattningsutbildningen ska kunna bli obligatorisk för skolledare i förskolan, precis som för skolledare i grund- och gymnasieskolan. Dessutom behöver dagens rektorsprogram kompletteras med relevanta delar för rektorer inom förskolan så att programmet får en inriktning som är bättre anpassad till förskolans miljö, form och förutsättningar.
Rollen som förskolechef i förskolan är lika betydelsefull som vilken rektor som helst när det gäller att leda det viktiga pedagogiska arbetet. Därför finns det ingen anledning att skilja på att vara rektor i grundskolan eller i förskolan. För att förtydliga förskolans roll i utbildningskedjan är det därför centralt att stärka förskolechefernas uppdrag och status. Därför vill vi ändra regelverken så att förskolechefen tituleras rektor.
|
Camilla Waltersson Grönvall (M) |
|
|
Betty Malmberg (M) |
Michael Svensson (M) |
|
Erik Bengtzboe (M) |
Maria Stockhaus (M) |
|
Alexandra Anstrell (M) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
Hanif Bali (M) |
|