Förslag till riksdagsbeslut
Det sker stora och snabba förändringar inom medieområdet. Med den digitala utvecklingen har många fördelar tillkommit. Medievärlden har breddats. Till exempel finns mycket mer information tillgänglig och det är lättare för en enskild person att komma till tals, till exempel genom tidningars kommentarsfält samt de sociala medierna. Samtidigt har många lokalredaktioner lagts ner på senare år och den utvecklingen ser fortsatt dyster ut. Bakgrunden är främst att annonspengar har flyttats till andra ställen på internet.
Det pågår en statlig medieutredning som ska vara klar den 31 oktober 2016. Det akuta läge som råder inom lokaljournalistiken kräver en skyndsam process och att utredningens förslag snarast remitteras och att konkreta åtgärder genomförs. Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras.
Nu krävs snabba åtgärder för att säkra tillgång till en professionell lokaljournalistik. Reklamskatten som enbart finns på annonser i tryckt kommersiell media behöver avskaffas och momsen på tryckt och digital media likställas. Idag finns också presstödet som har fyllt och fortfarande fyller en viktig funktion.
En betydande förändring de senaste åren är att andelen nyhetsundvikare har ökat från 8 procent till 17 procent mellan 1986 och 2013. Det handlar om personer som undviker traditionella nyhetsmedier. Detta riskerar att skapa en stor kunskapsklyfta. Dessutom finns en tendens att medierna blir smalare och att man som nyhetskonsument vänder sig till medier som bara bekräftar den egna världsbilden. Båda dessa tendenser gör det demokratiska samtalet svårare att föra. Det går inte på samma sätt som tidigare att utgå ifrån att det finns en lika bred baskunskap om samhället som grund för ett samtal.
Samtidigt finns det fortfarande många som är villiga att betala för att få sina nyheter. Det finns dock svårigheter att få tillgång till media i hela landet. Dels är det på vissa håll svårt att få ut fysiska tidningar eftersom det är problem med distributionen, dels är det svårt i stora delar av landet att få tillgång till media eftersom det saknas stabil och snabb internetuppkoppling.
I den statliga utredaren Kristina Jonängs delbetänkande ”Som ett brev på posten” (SOU 2016:27) återges postbranschens perspektiv på samdistribution av brev och tidningar. Det är tydligt att de marknadsinriktade aktörer, exempelvis distributörerna, ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning då både tidnings- och brevförsändelser minskar. Att samdistribuera brev och tidningar skulle öka både tids- och kostnadseffektiviteten samt påverka positivt ur miljösynpunkt då färre transporter behövs. Tidningar och brev har idag olika tidpunkt för leverans till kund. Vårt förslag innefattar att den gemensamma distributionen sker enligt nuvarande tidningsdistributörers tidsordning. Förslaget bidrar även till att vidmakthålla en bättre tillgänglighet/service både på landsbygd och i tätort, vilket är av största vikt också för tillgång till lokaljournalistik och därmed en fungerade demokrati.
Utbyggnaden av bredband är en ödesfråga för tillgängligheten till nyheter på digital väg. Alla ska kunna vara en del av det digitala samhället och vi vill därför se en digital allemansrätt som garanterar stabil och snabb uppkoppling i hela landet.
Public service spelar en stor roll för spegling av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige.
Public service behöver också få en modern och långsiktig finansieringsmodell. Besked om när en utredning av detta tillsätts bör skyndsamt ges av regeringen.
|
Per Lodenius (C) |
|
|
Solveig Zander (C) |
Annika Qarlsson (C) |
|
Anders Åkesson (C) |
Per-Ingvar Johnsson (C) |