Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett snabbspår i den svenska sjukvården enligt de intentioner som nämns i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det är allmänt känt att många i dag upplever det som problematiskt att komma i kontakt med vården på ett smidigt sätt, och således få den hjälp de behöver. Den första kontakten brukar som regel ske via en vårdcentral och ofta finns ett begränsat antal telefontider tillgängliga under de dagar vårdcentralen håller öppet, vilket oftast innefattar endast vardagar.
Ska en person ha en telefontid får den som regel ringa så fort bokningssystemet har öppnat för att inte riskera att telefontiderna tar slut.
Detta system kan knappast anses smidigt ur ett patientperspektiv, och det finns sannolikt en stor mängd personer som i stället för att vända sig till sin vårdcentral under den begränsade tidsrymd då de har chans att komma fram per telefon för att boka en telefontid vänder sig direkt till akuten, alternativt kontaktar en privat läkare, med risk för att drabbas av stora kostnader. Således är primärvården inte så primär för alla som den var tänkt att vara.
Tanken med att du som patient som regel ska träffa en läkare för att undersökas är naturligtvis god. Dock känner nog många igen sig i beskrivningen att denna undersökning i praktiken inte handlat om så mycket mer än ett samtal med läkaren.
Bestämmelserna om receptskrivning och receptexpedition finns i Läkemedelsverkets föreskrifter, LVFS 2009:13, om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. I dessa föreskrifter framgår det att förskrivning via telefon endast får göras undantagsvis.
Således finns redan möjligheten, men i praktiken används den mycket sällan, om det inte handlar om exempelvis förnyelse av ett redan befintligt recept.
Vid enklare besvär borde det finnas en möjlighet att dygnet runt kunna komma i kontakt med sjukvården för att kunna prata direkt med en läkare som kan skriva ut recept.
För att ta ett konkret exempel: en person som av någon anledning inte kan äta ibuprofen måste, om denna drabbas av en inflammation, vända sig till primärvården, boka tid för ett läkarbesök, för att sedan träffa en läkare som sannolikt konstaterar det patienten redan visste, och därefter få ett recept på ett alternativ till det läkemedel som alla andra kan köpa receptfritt på närmaste apotek eller annan inrättning som säljer dessa läkemedel.
Vid situationer som denna och andra ärenden av enklare slag borde det finnas en möjlighet för gemene man att snabbt kunna komma i kontakt med en läkare eller annan person inom vården som är behörig att förskriva läkemedel utan att behöva gå via de vanliga kanalerna. Självklart bör detta enbart användas för just enklare ärenden och inte i mer komplicerade fall där en ordentlig undersökning naturligtvis är att rekommendera.
Att möjligheten i dag finns att förskriva recept över telefon är inte samma sak som att den faktiskt används i den utsträckning det borde vara möjligt. Genom ett snabbspår för patienter med rutinartade och enkla besvär kan framför allt primärvården men också landets akutmottagningar avlastas.
En möjlighet skulle kunna vara att sjukvårdsrådgivningen, 1177, får ett bredare uppdrag där de i ett första steg avgör om patientens problem går att lösa genom exempelvis förskrivning av mediciner direkt över telefon, och att detta då kan göras omgående.
Exakt hur detta bör lösas får naturligtvis utredas, och regeringen borde därför ges i uppdrag att utreda frågan vidare och återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att möjligheten att förskriva läkemedel direkt över telefon ökar och att detta fortsättningsvis används oftare än i dag vid enklare åkommor och besvär.
|
Fredrik Eriksson (SD) |
Jonas Millard (SD) |