Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Naturen ska bevaras och förvaltas enligt principen om varsamt framåtskridande där man söker balans mellan miljömål och andra samhällsintressen. Naturresurser ska på ett långsiktigt sätt brukas utan att förbrukas i enlighet med förvaltarskapstanken. Samtidigt är mänsklig närvaro i naturen en förutsättning för att den ska upplevas, varför en levande landsbygd och vitala landsbygdsnäringar indirekt är en miljöfråga ur ett sverigedemokratiskt perspektiv.
Sverigedemokraterna vill i likhet med de andra partierna minska Sveriges utsläpp av koldioxid och göra landet mindre beroende av import av fossila bränslen. Det som skiljer Sverigedemokraterna från andra partier är att vi har en mer nyanserad bild på diskussionen om växthusgaser och vi motsätter oss att Sverige till varje pris ska ta på sig mycket större utsläppsminskningar än jämförbara länder. Sverige har redan mycket låga utsläpp av växthusgaser jämfört med andra industrialiserade länder och ännu lägre om man tar hänsyn till våra växande skogar.
En sverigedemokratisk miljöpolitik riktar mer uppmärksamhet mot frågor i vår närhet som vi kan påverka, till exempel den marina miljön i Östersjön. Vi vill också satsa mer pengar på miljöforskning, till nytta för oss själva och vår omvärld.
Vi måste också säkra stabil finansiering av de institutioner som kan bedöma hälsorisker och miljörisker.
Anslaget får användas till utgifter och bidrag för miljömålsuppföljning, för miljöövervakning och statsbidrag till ideella organisationer. Sverigedemokraterna vill se en renodling av detta område så att medel i första hand används till sådant som är statens uppgift. Däremot bör man se över och strama åt utgifter som går till ren opinionsbildning, varför Sverigedemokraterna förordar en marginell minskning av detta anslag.
Förvaltning av skyddad natur är ett viktigt område. Många av naturreservaten sköts inte idag i enlighet med sina skötselplaner och det finns dessutom en risk för att problem med skadedjur som kan sprida sig till intilliggande skogsfastigheter.
Sverigedemokraterna vill reducera anslaget i relation till regeringens satsning, vilket ska ses mot bakgrund att regeringen lägger sig på en historiskt sett mycket hög nivå. Men bör också ta i beaktande att Sverigedemokraterna vill dra ned på inköpen av skyddad skog.
Sanering av förorenade områden är ett mycket eftersatt område. Sverige har omkring 80 000 förorenade områden i behov av sanering. Sanering av förorenade områden är ett miljömål som anses svårt att uppnå i tid samtidigt som det är ett miljömål som vi har mycket goda möjligheter att påverka.
Sverigedemokraterna föreslår därför en förstärkning av anslaget.
I en tid när kemikalier – ofta helt felaktigt – utmålas som ett stort problem kan det vara värt att lyfta fram Kemikalieinspektionen. Denna institution ansvarar för att skydda allmänheten mot kemiska hälsorisker, samtidigt som dess experter kan väga eventuella risker mot kemikaliernas samhällsnytta.
Sverigedemokraterna vill dessutom att Kemikalieinspektionen ska förbättra sin service gentemot företag så att användbara kemikalier, till exempel nya bekämpningsmedel, snabbare kan komma ut på marknaden utan att miljö och människors hälsa hotas.
Sverigedemokraterna föreslår därför en höjning av Kemikalieinspektionens budget.
Den så kallade supermiljöbilspermien är i praktiken en subvention av ett lägre antal dyra bilar och har visat sig vara ett ineffektivt sätt att minska Sveriges oljeimport och utsläpp av koldioxid. Pengarna skulle göra större nytta på andra områden och Sverigedemokraterna vill därför slopa denna budgetpost.
Sveriges hydrologiska och meteorologiska institut (SMHI) är en viktig samhällsinstitution, som emellertid inte bör ägna sig åt tendentiös opinionsbildning. Därför vill Sverigedemokraterna marginellt reducera anslaget till SMHI och renodla verksamheten.
Oavsett vilken ”klimatpolitik” som förs globalt kommer Sverige även fortsättningsvis att drabbas av till exempel översvämningar och skogsbränder. Sverigedemokraterna tillstyrker att arbetet med upplysning och andra förebyggande åtgärder fortskrider på detta område, men vill varna för en politisering av ”kunskapshöjande insatser” i statens regi. Vidare är det tveksamt hur sårbart Sverige egentligen är just för klimatförändringar och i vilken utsträckning till exempel översvämningar kan härledas till detta, varför det finns anledning att reducera denna kostnadspost och prioritera åtgärderna kring mer reella hot såsom skogsbränder och översvämningar.
Östersjön associeras sedan tidigare med ett antal miljöproblem, där övergödning intar en framträdande roll. Detta innanhav är särskilt känsligt i egenskap av sin begränsade vattenmängd och begränsade utbyte av vatten med intilliggande hav. Dessutom är Östersjön avrinningområde i en region med 90 miljoner invånare. Sverige intar geografiskt en framträdande roll bland länderna kring Östersjön och bör förväntas ha en framträdande roll vad gäller miljöarbetet.
Sverigedemokraterna vill utöka detta anslag, som får användas till exempel för åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. De extra medel som Sverigedemokraterna vill tillföra skulle kunna användas till pilotprojekt för att komma tillrätta med syrefria bottnar eller i arbetet med att utöka Sveriges marina reservat.
”Hållbara städer” är ett projekt med låg finansiering och höga men oklara ambitioner. Projektet bör avslutas.
Vi i Sverigedemokraterna ser vi med oro på att regeringen vill undanta enorma arealer produktiv skogsmark, upp till en och en halv miljon hektar. Den totala kostnaden för detta låter sig inte beräknas eftersom markpriserna varierar, men det kan närma sig i storleksordningen hundra miljarder. Dessutom uppstår en indirekt kostnad när produktiv skogsmark tas ur bruk, vilket i slutändan blir en förlust för hela samhället. Sverigedemokraterna vill tydligt reducera nya inköp och istället prioritera ett miljövänligt skogsbruk enligt svensk modell i kombination med ansvarsfull skötsel av redan skyddade områden.
Sverigedemokraterna avvisar regeringens satsning vars nytta kommer att bli svår att mäta. Se emellertid anslag 2:3.
Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation i områden knuta till miljö och areella näringar. Sverigedemokraterna vill också lägga in en högre växel vad gäller forskning kring globala hälsorisker och avsätta väsentligt mer medel för detta ändamål.
På sikt står Sverige och övriga världen inför en gradvis övergång från fossila bränslen till andra energislag i transportsektorn. Det dramatiska i denna övergång har många gånger överdrivits och det bör i sammanhanget understrykas att Sveriges ekonomi klarar perioder med höga oljepriser relativt väl. Det står också klart att utfasningen av fossila bränslen sker gradvis, sannolikt under många decennier.
Ett av alternativen är eldrift. Här noteras att eldrift gynnar stadsmiljön i form av obefintliga utsläpp till luften och mindre buller. Vad gäller oljeimport/utsläpp av koldioxid så är den aspekten förknippad med elproduktionen, som i Sveriges fall är i det närmaste oberoende av fossila bränslen.
En begränsning gällande eldrift är tillgången till laddinfrastruktur. Här anser vi att marknadskrafterna på sikt kommer att driva fram de bästa lösningarna, men budgeterar samtidigt ett statligt bidrag.
Tabell 1 Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
442 248 |
|
|
1:2 |
Miljöövervakning m.m. |
355 214 |
−15 000 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
997 535 |
−248 000 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
868 018 |
+20 000 |
|
1:5 |
Miljöforskning |
80 036 |
|
|
1:6 |
Kemikalieinspektionen |
257 589 |
+10 000 |
|
1:7 |
Avgifter till Internationella organisationer |
272 131 |
|
|
1:8 |
Supermiljöbilspremie |
700 000 |
−700 000 |
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
227 101 |
−11 000 |
|
1:10 |
Klimatanpassning |
117 000 |
−30 000 |
|
1:11 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
787 565 |
+150 000 |
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
205 000 |
|
|
1:13 |
Internationellt miljösamarbete |
20 900 |
|
|
1:14 |
Hållbara städer |
4 500 |
−5 000 |
|
1:15 |
Skydd av värdefull natur |
1 268 000 |
−868 000 |
|
1:16 |
Havs- och vattenmyndigheten |
230 100 |
|
|
1:17 |
Klimatinvesteringar |
700 000 |
−700 000 |
|
1:18 |
Elbusspremie |
100 000 |
|
|
2:1 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader |
57 599 |
|
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
713 003 |
+15 000 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
3:1 |
Laddinfrastruktur |
|
+100 000 |
|
|
Summa |
8 403 539 |
−2 282000 |
|
Anders Forsberg (SD) |
|
|
Martin Kinnunen (SD) |
Runar Filper (SD) |